Man gör sig inte intressant genom att göra som alla andra.

Nattgöken - med sin egen värdegrund

E-post: mitt förnamn@wilmarsgard.se

 Vitsen är en lek med ord, kvickheten är en lek med folk och fakta,
humorn är en lek med livet.

 

Allt mer orolig…                                (21 okt 2019)

…kan man ju som Vingåkersbo bli när man i DN läser vad demokratiutredaren Olle Wästberg skriver i ett debattinlägg i DN. Bland annat:

De svenska kommunernas ekonomiska kris håller på att bli en huvudfråga i svensk politik. De flesta kommuner beräknas gå med underskott i år, främst glesbygdskommuner. Nästan alla kommuner tvingas till besparingar eller skatte­ökningar.

Jag kan säkerligen uppfattas som en smula tjatig - men jag tar det igen - varför vill inte de ledande i Vingåker hålla oss ortsbor/väljare informerade om läget i vår kommun? Som med att berätta:
– Hur är det ekonomiska läget för Vingåkers kommun, i dag och hur ser kommunfolket på den saken på lite längre sikt?

Westberg skriver också:

Det måste skapas tillfällen för personer och grupper som annars deltar i liten utsträckning att göra sin röst hörd. Kommunledningarna bör i högre grad öppna sig. Man kan göra det genom att ofta inbjuda medborgarna till möten.

– Vad gör (säger) vårt Kommunfullmäktige om ett sådant påstående?    

Självfallet borde de politiska partierna bli långt mer decentraliserade och ge medlemmarna ett direktinflytande. En undersökning vi redovisade 2016 i Demokratiutredningen visade att två tredjedelar av partimedlemmarna ansåg sig utan inflytande.

– Kan det finnas någon modig KF-ledamöt som har kommentar att ge?    

Lokala folkomröstningar är sällsynta trots att de endast är rådgivande. Fler lokala folkomröstningar skulle öka den lokala debatten och aktiviteten. Eftersom de är just rådgivande skulle det vara rimligt att de kunde genomföras på nätet.

Vad är våra politikers svar på en sådan sak?

Igen - för att lugna (?) de - förmodligen - allt fler oroliga Vingåkersborna som tar del av vad t ex Wästberg skriver - föreslår jag för (runt) trettioförsta gången att ansvariga på kommunens hemsida  på ett personligt sätt skriver krönikor som har sin grund i vad som skrivs om kommuner i de stora media.

Medan du funderar över hur du ser på den saken far jag och "mitt bowlinggäng" till Hallsberg för att mäta våra förmågor mot deras…
Matchstart 10.00.


 En känsla av vanmakt…              (18 okt 2019)

…drabbar mig ett par gånger om året. Och jag märker att det är fler i Vingåker som (jag) får en släng av samma åkomma.
Först en lite omväg - jag känner stor tillfredsställelse över att två personer - för ungefär en månad sedan - startat en "grupp" på Facebook vid namn - Vingåkers nyheter.
Gruppen har i dag runt 650 medlemmar och när jag tittar in där ser jag att den här bloggen - nattgöken - lever ett liv i ett fel forum. De som tittar in hos Vingåkers nyheter är mer benägna att kommentera vad som skrivs i inläggen där än hos denna min blogg. Något enstaka bara under 4 års tid…

För att trösta mig själv säger jag till mig själv att det "beror på att det är så mycket lättare att ge kommentarer på Facebook".

I en kommentar (till en S-märkt video visar Viking Jonsson upp att vårt kommunala bostadsföretag har för avsikt att bygga "bostäder" på den plats när slottet som tidigare varit handelsträdgård) står att läsa:

1 - Vem har i Vingåker råd att bo i nyproducerade lägenheter som kanske kostar 7-8 tusen ? Jag personligen tycker att dom skall bygga ungdomslägenheter med billig hyra så att vi kan behålla dom yngre i kommunen och att dom blir skattebetalare i kommunen och inte behöver flytta. 

2 - Varför skall det alltid bygga i centralorten? I Baggetorp finns det över 50 byggklara tomter, nada intresse från kommunen. Jag vet att i alla yttertätorter finns det byggklara tomter, varför satsas det inte på dessa orter ? 

3 - Finns barnfamiljer som står i kö att få flytta ut på "landet", men då stänger man ner det mesta så att barnfamiljer väljer andra kommuner istället.      

Jag anser att HELA kommunen ska leva, inte bara centrum.

Enligt mitt sätt att se på tillvaron lyser det fram i texten en liten gnutta - vanmakt - över sakernas tillstånd. Nästan lika stor som min egen över kommunens skolor…
Man har en någorlunda klar åsikt över vad man vill ska hända men - men man anar att det är så gott som ogenomförbart - då uppkommer den känslan.

OK, texten får mig att börja fundera (det är jag som numrerat) kring nr ett.
Vem som kan tänkas ha råd att bo i dyra lägenheter har jag ingen aning om men är nog ganska medveten om att det inte - i dagens Sverige - går att bygga lägenheter med billig hyra.
Och blir en stund fundersam vilken hyresnivå som anses vara billig…

Övergår så till nr 2. Svaret på första frågan är väl förstås att de som letar bostad föredrar att bo i centralorten med den möjlighet att få bättre service. Vad gäller de byggklara tomterna så kan ju undra lite över att ingen vill bygga sig ett hus där.
Jag tyder det som att det här handlar om villatomter.

Och - eftersom jag har för grunda kunskaper - vore jag nyfiken på att få veta vad kommunen skulle kunna åstadkomma för att få till en förbättring.
För min personliga del tror jag att det finns annat som också påverkar. Vore jag i den åldern att jag hade "fru och barn" vore inte Baggetorp ett alternativ före en bostad i centrala Vingåker.
Av (mest) bekvämlighetsskäl.
Ingen Ica/Coop butik, inget systembolag (att åka till när frun kl.17.35 plötsligt får för sig att hon vill ha vin till kvällsmaten). Gångavstånd till tågstationen.
Eller att snabbt kunna ta bilen till Woodys och andra butiker för att handla material…
Jag tror att du bäste läsare förstår vad jag menar. 
Jag har klart för mig att Baggetorp och de andra ytterområdena förstås har sina fördelar - för dem som gillar att bo så.
Jag själv bodde (ensamboende) i Läppe (Stenvred) åren 2008/2009 och trivdes förträffligt där - men i dag skulle det kännas en aning besvärande att inte ha den nära tillgången till centralortens service.
15 minuter i bilen för att kunna handla på Ica lockar inte längre…

Nr 3 då? Kommunen stänger tydligen ner "det mesta" - som jag inte vet vad det består av - men antar att det hos kommunen anses att det finns "skäl för detta".
Förmodligen mest ekonomiska…

Visst  - även jag vill att hela kommunen ska leva.

Du - välkommen in hos Vingåkers nyheter på Facebook - och ge dina kommentarer…


Vingåker - ja  - vad då?                 (18 okt 2019)


Det är utmärkt Bjarne att Nattgöken  uppmärksammar skolans bekymmer.
Skolan är en viktig viktig faktor för en kommun som har en positiv vision om framgång.

Noterar att det bland de 4 främsta kommunerna finns 3 små kommuner i Värmland med Torsby i topp. De ansvariga har i TV redovisat några av sina framgångsfaktorer vilket noterats bl a i AB: 
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/EWEk6o/varmland-bast-i-skolrankning


Glada över uppmärksamheten är de ansvariga.
https://torsby.se/nyhetsarkiv/nyheter/torsbyarbastaskolkommun2019.5.425e713c16db42cc151d29eb.html


Hur skulle man kunna skapa en positiv syn om skolan i Vingåker? Kanske en
mer öppen dialog mellan invånarna, föräldrar, skolans aktörer och de ansvariga kunde vara en möjlighet?
Kanaler för det finns ju.
/Åke

 

Vingåker - en inbillningsplats?       (17 okt 2019)

Uppdaterad

OK - rubriken är ett försök att göra mig lite rolig med en blink åt förra rubriken.
För här kommer några fler rader kring det här med att kommunens skolor hamnat en slags bottenplacering i rankingen över landet skolor.

Det händer att jag kan läsa en artikel i kkuriren.se var innehåll till det mesta är låst för betalande prenumeranter. Vilket jag alltså inte är - av skälet att tidningens artikelinnehåll synnerligen sällan är intressant för mig - plus att tidningens journalister driver mig till någon slags vanvett genom sin brist på att ställa följdfrågor. Det kan blir så när man som jag levat många år i tidningsvärlden…

OK - i Kuriren läser jag:

– Alla vill ju att det ska bli bättre. Det är en bra utgångspunkt. Vi har en ny politisk ledning efter årsskiftet, en ny förvaltningschef och tre nya rektorer. Jag har min tillit till att de jobbar allt vad de kan, säger Ing Mari Frössevi (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, som själv arbetat nästan 50 år inom skolans värld.

Fejkad bild…

Det kan bero på att jag åt raggmunk med knaperstekt fläsk hos Joan´s på eftermiddagen - men en märklig liknelse passerade "Men är inte det lite som om kommunen fick för sig att ställa upp i Midnattssolsrallyt - med kommunens leasade elbilar?"

Jag tar det igen:

"Vi har en ny politisk ledning efter årsskiftet, en ny förvaltningschef och tre nya rektorer. Jag har min tillit till att de jobbar allt vad de kan, säger Ing Mari Frössevi (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden." (till skillnad från nämnden?)

Varför ställde inte journalisten följdfrågan: "Jaha och vad kan de här uppräknade förväntas uträtta för (mirakel - hade jag själv lagt till) för att skolorna i Vingåker ska förbättras i framtiden?"

Jag menar - bortsett från orden "tre nya rektorer" förstår jag inte varför Ing-Mari Frössevi drar in den nya politiska ledningen i kommunen eller en förvaltningschef som exempel på något som skulle kunna påverka skolornas arbete.
Totalt ovidkommande - speciellt då den "nya politiska ledningen" ju består av "samma gamla "kommungubbar/tanter" som (så länge) tidigare misslyckats med att påverka våra skolors utveckling till det bättre.

En förvaltningschef då? Vad har en sådan för plats i en kommun?
Det kan se ut så här:
Förvaltningschefen har det yttersta ansvaret att verkställa och driva kommunens egen regiverksamhet, inom sitt ansvarsområde, enligt nämndernas uppdrag samt säkerställa en ekonomi i balans. Rollen innebär också att inspirera medarbetare och förmedla kvalitativa tjänster till medborgarna.
Detta förutsätter att förvaltningschefen har en god inblick i den kommunala organisationen och besitter ett driv att föra hela uppdraget framåt.

Jag avundas inte alla de styrande som har som arbete att förändra skolornas arbete i Vingåker. Som jag finner det - i någon slags vanmakt över läget - vänt sig till Skolverket för att få hjälp. Något som får mig att tänka en vanlig formulering "En blind leder en blind"…
Och som
jag på Facebook i ett meningsutbyte med en lärare får höra att:
"Dock är läget idag besparingar i skolan om drygt 3.5%. Inför sommarlovet lämnade ett antal personer skolorna i olika former av uppsägningar:"

OK, tänker jag, och vill så komma med ett förslag - som utan minsta merkostnad  - skulle förändra Vingåkers skolor till något av ett svenskt föredöme.
Inför samma disciplin i våra skolor som
den som finns att läsa om i förra inlägget där jag länkar till den engelska skolan.
engelsk skola

Utbildningsnivån bland vårdnadshavare är låg i Vingåker. Men vi försöker få en annan utbildningskultur bland våra elever, säger Frössevi i Kuriren.

Inbillningsnivån är hög bland de styrande i Vingåker - och jag försöker idogt få till en annan slags utbildningskultur bland dem som har ansvaret.    ;-)

PS - Är smått förvånad över att Frössevi ännu inte har meddelat omvärlden att kommunen nu "gått upp i stabsläge" - vilket numera verkar vara en vanlig sak hos organisationer. För att visa upp - vad det nu kan vara…

Patrik Engellau på DGS förklarar i dagens inlägg:

"Stabsläge är ett fånigt byråkratord som är till för att övertyga allmänheten om att den stabslagda myndigheten plötsligt ska börja göra sitt jobb. Wikipedia definierar saken som ”ett beredskapsläge där ledning eller nyckelfunktioner samlas och utvärderar information, beredda att snabbt sätta igång verksamhet”. För mig förefaller detta underligt. 

I välskötta verksamheter sysslar ledningen alltid med att utvärdera information och är alltid beredd att sätta igång verksamhet. En busschaufför är alltid uppmärksam och beredd till verksamhet, till exempel att gira eller trampa på bromsen om något oävet dyker upp. Och fort ska det gå." 



Vingåker - en utbildningsplats?     
(16 okt 2019)
(uppdaterad)

Såg att KS:s ordförande var optimistisk beträffande kommunens framtid. Har svårt att se att det skulle gälla skolan som under de senaste åren inte rosat marknaden.
Åke

 

Jaha, kanske man tänker när man ser den här tabellen. Ser inte lovande ut för just någon Sörmländsk kommun med Trosa som ett litet positivt undantag.
Hela rankingen kan du läsa mer om - här.

Faktiskt - jag väntar med nyfiket intresse på att nu i Kuriren (var annars?) få ta del av "våra skolansvarigas förklaringar" över varför kommunens placering i bottenskiftet har dalat. En (säkerligen) fjuttig, menlös artikel som på intet sätt kan tänkas ge mig den information jag längtar efter…
För tredje gången - tror jag - länkar jag därför till en engelsk skola som "vet hur man förändrar usla skolor".

Vore jag lärare i Vingåker skulle jag gråta av avund - liksom om jag vore förälder till ett barn i kommunens skolor.
BW

PS - läser på annan plats, i ett annat ämne - något som förstås även gäller den svenska skolan:
"Men kom ihåg detta: En organisation som aldrig avkrävs ansvar är heller inte lämpad för att ta det. Den dag vi väl börjar ställa krav på riktigt – och måtte det inte vara för sent då – så kommer det krävas att huvuden rullar. I mängder." 

När du begrundat detta en stund - läs då det här - och du kanske funderar som jag "Hur fan har det kunnat bli så här?"


PS-2  - Jag har (på facebook - Vingåkers Nyheter)  haft ett "meningsutbyte" med en lärare om skolorna i Vingåker.

Han avslutar med:
Nej klart den inte handlar om dig. Det inte meningen att fokus ska vara på dig.

Jag köper personligt ansvar, absolut. Dock är det så långt ifrån helheten du kan komma. Lärare har inget med budget, lokaler eller dylikt att göra.

Vi saknar mycket utbildad personal men är i behov av mycket kompetens till följd av olika behov. Det saknas ibland läromedel o förbrukningsmaterial till följd av dålig ekonomi. Men det är då lärarna själva som ska tillgodose ur egen ekonomi, eftersom att de är dom där lärarna som är ansvariga?

Jag vill också diskutera och jag anser det absurt att lägga skulden på en enskild individ som inte kan påverka yttre faktorer alls. Man kan anpassa och förändra sitt förhållningssättet till undervisning och innehåll. Men det går bara så långt.

Bra skrivet vill jag tycka - och ser med spänning fram på hur de ansvariga ser på den saken. OCH - hur du i Vingåker har för synpunkter i ämnet…

Tidningen Fokus skriver:  

Sedan 2002 har Lärarförbundet rankat Sveriges bästa skolkommuner – en lista som skånska Vellinge dominerat de senaste åren. Men i år får man se sig petad av Torsby kommun i Värmlands län som toppar årets lista.

Ett skäl till det att man har infört ett tvålärarsystem.

– Där det finns behov arbetar två lärare i samma klassrum, vilket har haft god effekt. Och kanske viktigast — vi har inte haft något internt käbbel, säger Peter Jonsson, ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Torsby till TT.

– Vi hävdar att den kommun som inte vågar sätta sin skola först biter sig själv i svansen. Det kommer tveklöst att påverka kommunens möjlighet att utvecklas, att vara attraktiv som inflyttningskommun, säger Johanna Jaara Åstrand, lärarförbundets ordförande.


Vingåker - en handelsplats?        (15 okt 2019)

Varje år besöker 400 000 kunder Vingåkers factory outlet, men för att orten ska bli en besöksdestination krävs mer av kommunen.
Har stått att läsa i Kuriren - men också att Outletens vd Richard Ericson är måttligt imponerad över kommunens engagemang för att utveckla orten till en handelsdestination.

Får också en påminnelse om att "Historiskt sett har butiker varit lika delar handelsplats och mötesplats."

Ja jo, tänker jag om det och tycker nog att Cityhallen lever upp till den beskrivningen. I övrigt har jag dålig kunskap om övriga butiker i Vingåker.
Att Outleten har 400-tusen kunder under ett år är en siffra jag inte blir så stort imponerad av eftersom jag kan föreställa mig att att många där är återkommande kunder och alltså inte 400-tusen olika personer.

Vilket enligt mitt sätt att se det minskar betydelsen från dessa att se Vingåker som en turistort eftersom de har varit här tidigare.

I förra veckan anordnades en träff på Outleten där bland andra Svensk Handels tidigare VD, Dag Klackenberg deltog där han "betonade att det är upp till kommunledning och politiker om orten ska bli en handelsdestination.

Det framhölls också under mötet att "en aktör klarar sig inte själv och det krävs samarbete snarare än konkurrens. Vad man har sett är nätverk väldigt viktigt och det måste finnas en dialog mellan kommun, fastighetsägare och handlare och att det finns en samhällsnytta av att butiker etableras och utvecklas i de mindre kommunerna.

Handelsplats? Vad är en handelsplats? Jag kollar på Wikipedia:
Handelsplats är en plats där man kan handla varor av olika slag inom ett begränsat område. 
När jag söker på "synonymer" blir svaret:
butikscentrum, affärscentrum, köpcentrum, marknad, nederlagsort

Nog kan man tänka sig att kalla Outletområdet som ett slags affärscentrum osv men i alla fall jag har svårt att se att där på annan plats i kommunen skulle finnas möjlighet att åstadkomma ytterligare ett.
Inte heller har jag kunskap nog (eller fantasi nog) för att se att t ex  Köpmangatan skulle förvandlas till en plats innehållande livfulla och spännande småbutiker som kan locka kunder utifrån.

Läser på kommunens hemsida:

Stolt och innovativt näringsliv
Näringslivet har en tät dialog och nära samarbete med kommunen vilket gett oss utmärkelsen Bästa tillväxt under flera år. I småskaliga Vingåkersbygden finns företag inom många branscher och flera exempel på framgångsrikt företagande.

Låter ju förnämligt, tänker jag, och läser också:

"Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet 2019 hamnar Vingåker på plats 239. Det är ett tapp från tidigare år där kommunpolitikernas och tjänstemännens attityder, tillämpningen av lagar och regler, kommunens upphandlingar och servicen till företagen är några av de områden där betygen sjönk och påverkade rankingen.

– Vi har inte kunnat möta upp de krav som ställts på oss, säger kommunstyrelsens ordförande Anneli Bengtsson (S). Samtidigt är hon hoppfull inför framtiden:
– Jag är optimistisk, jätteoptimistisk. Vingåker är utan tvekan på rätt väg. Vi har alla förutsättningar att lyckas. Det finns en framtidstro och en positiv anda i kommunen.

Charlotte Prennfors (M), oppositionsråd i Vingåker, framhåller att kommunen behöver bli ännu mer serviceinriktad och verkligen prioritera frågor som berör näringslivet:
– Alla våra duktiga entreprenörer är proffs inom sina respektive områden och måste också behandlas därefter.

Ralf Hedin, kommunchef i Vingåker, menar att kommunen redan idag lyssnar noggrant på synpunkter från företagen i Vingåker och också på rekommendationer från Svenskt Näringsliv om hur företagsklimatet kan förbättras.
– Jag känner mig trygg i det vi gör och tror absolut att det över tid leder till att näringslivsklimatet kommer att lyfta, säger Ralf Hedin."

Den som lever får se…

  


Vingåker - en turistort?                 (14 okt 2019)

Rubriken finns där för att jag på Kurirens digitala tidning kunde läsa rubriken: 

"Mycket krävs innan Vingåker blir turistort" - med tillägget "Vi tog en runda i Vingåker och det var en dyster syn".
Då jag inte är prenumerant på Kuriren så vet jag inte vad argumenten för dessa dystra rader består av.

Vingåker som turistort? En tanke som aldrig passerat mig - eftersom en sådan tanke (för mig då) är lika osannolik som att tro att Anneli Bengtsson skulle gå över från S till SD…

Tänkte jag just och skakade på huvudet en aning. Men sviktade en stund över detta mitt tankesätt genom att en fundering dök upp "Men va fan  - kan man locka folk som åhörare till vad som bjuds som underhållning i Tennisparken" - så blir ju tanken att Vingåker skulle vara en turistort inte helt orimlig…

Turistort? Jag har kanske helt fel i vad jag lägger in i det ordet. Jag själv menar att det huvudsakligen betyder att där finns sevärdheter att hög kvalitet att besöka. Och det har vi väl inte att erbjuda från Vingåker.
Slottet? Tja, det beror väl på vad man själv lägger gränsen för orden "hög kvalitet".

Det flesta andra ser nog antagligen ordet turistort i form av sol & bad, shopping osv,  vilket väl kan ge Vingåker högre betyg tack vare Vingåkers Outlet.

Eftersom jag (förmodligen) kan beskrivas som en egoistisk person är jag personligen glad över att Vingåker är som det är.
Jag skulle säkerligen vantrivas i vardagen jag ständigt skulle behöva trängas bland skaror av turister.
Vingåkers Outlet har jag besökt en så där fem gånger sedan 2014.
Slottet tre gånger…

Jag tar det igen - jag trivs
personligen alldeles förträfflig med Vingåker som det är idag.

PS - En vänlig läsare vid namn Roger Karlsson tipsade  mig om att det "det går att läsa Kuriren på Biblioteket" fick mig att göra ett snabbt besök där för att läsa vad som står i den missmodiga artikeltexten jag hänvisar till här ovanför..

Hm - den dystra synen hos vandrarna berodde på "alla dess tomma butikslokaler" och - givetvis med tillägget - "det beror på kommunens ointresse för ett ökat näringsliv".

Håller jag inte alls med om. För all del - någon kan ju ha den åsikten att kommunen ska börja idka affärsverksamheter i de tomma lokalerna. Men det hoppas i alla fall inte jag att kommunen börjar med.

Det hade varit intressant att få ta del av vilken slags verksamheter de "missmodiga" hade sett i de tomma lokalerna.
Sådana följdfrågor ställer aldrig Kuriren.
För egen del har jag svårt att se att någon/några ortsbor (inte jag heller) skulle våga sig på att starta upp någon slags verksamhet som bygger på att vi som bor i Vingåker är det kundunderlag som skulle bära affärsidén. Ytterligare en pizzeria eller damfrisering känns inte som någonting man blir förmögen på…

Det finns väl en och annan sak man kan ifrågasätta kommunen för - men inte detta. Tycker jag då.


En ganska trist tid…                      
(12 okt 2019)

vi lever i för närvarande - konstaterar Johan Hakelius i en krönika i Expressen.
Jag håller med - kan man något annat när man bor i Vingåker?
Så här skriver Hakelius:

"Det sägs rätt ofta att vi lever i en ovanligt spännande tid. Det sägs nästan alltid på ett räddhågset sätt som antyder att den är för spännande. Något kan ju gå fel.

Men något har redan gått fel. För i jämförelse med de allra flesta historiska epoker verkar vår ovanligt slätstruken och trist. Visst händer det saker hela tiden. Utvecklingen är apsnabb. Men hur intressant är den egentligen?

Vuxna människor åker sparkcykel. TV-spel kallas e-sport och ska kanske bli olympisk gren. Vi skickar bilder av vår lunch till vänner, som vi egentligen inte känner. Det pratas om sex hela tiden, men det är osäkert om någon faktiskt har sex längre.

Handen på hjärtat, har vi det inte rätt tråkigt? Känns inte all den här utvecklingen som tidsfördriv? Något att fylla dagen med och glömma bort till nästa vecka?"

Som jag njuter när jag får läsa sådana "funderingar" - och nickar ihärdigt medhållande. Kan man göra annat när man bor i Vingåker?

Jag kan nog inte tro att så många i Vingåker håller med mig i denna "min åsikt".
Som jag här vill - med två olika videor från Youtube - vill klargöra hur jag ser på det hela.

Vingåker idag

– Vingåker - som jag kan se det

OK - om du nu tittat på filmerna och om du inte håller med mig - så titta i alla fall på den här videon av Henrik Jönsson.
Det är nog det mest tänkvärda du få se i år.
Och - du - du blir kanske själv påhoppad av vad Jönsson säger i videon… 


Salladstant…                              (10 okt 2019)

…var ordet som fick mig att väcka upp datorn. Det finns personer som säger att "en bild säger mer än tusen ord". På sätt och vis kan jag väl förstå den tanken med undantaget att jag hamnar där genom en slags omväg. Jag förklarar:
Ordet salladstant skapar (inom mig) på en ögonblink en bild av vad ordet står för - och den bilden skapar sedan hos mig - tusen ord. Minst…

OK - ordet salladstant fann jag i en intervju med (tv-kändisen) Karin Laserov som på frågan: "Vilken lyx unnar du dig till hemmet?" svarar:
– Att äta god mat, men jag är ingen salladstant. För mig är mysstunderna lyx.

I intervjun fann jag även annat som skapa bilder inom mig - som:

Vad är viktigast för dig med ditt hem?
– I hemmet ska man trivas som bäst. Där ska det finnas plats för avslappning, glädje och kreativitet. Hemmet ska fylla alla sinnen. Det ska vara måltider, härliga konversationer, musik och doft av mat. Där ska det kännas gott att leva. När folk kommer hem till oss ska de känna att här bor Karin och Kaj.

Det kommer något av ett tankehopp av detta - för jag kom just att fråga mig själv vad är det som gör att jag trivs i Vingåker? Det har jag förstås funderat över tidigare - men det ärliga svaret är nog "Att här får jag vara ifred och att jag varje fredag kan läsa tidningen Fokus".
Båda sakerna finner jag vara ovärderliga för min mentala hälsa.
Antagligen tisdagarnas bowling också, kom jag på en stund senare…

Jag tar om det igen - men en enda liten ändring;
– I Vingåker ska man trivas som bäst. Där ska det finnas plats för avslappning, glädje och kreativitet. Vingåker ska fylla alla sinnen. Det ska vara måltider, härliga konversationer, musik och doft av mat. Där ska det kännas gott att leva.  

Jag utgår att du förstår vad jag menar - eftersom du är en av de kloka i Vingåker som läser nattgöken.
Men för egen del kan jag inte hålla med om att kommunen förmår att ge mig den känslan. Och efter en stund känns det som att kommuninvånarna inte kan beskyllas för den saken - utan att känslan kommer från - ytterligare ett viktigt ord för mig - tonen - som de styrande förmedlar.

Det är tonen - som jag kanske kan beskriva som t ex "en redaktion förmedlar i sin tidning som gör att jag vill läsa den". Om innehållet i artiklarna är skrivna på ett sådant sätt att  - ja vad f-n då - jag kan inte få ur mig de rätta orden. Men tonen i det som sägs eller skrivs är av stor betydelse för mig.

För att gå rakt på sak - tonen - bland de styrande i kommunen - är enligt mitt sätt att se på tillvaron; för opersonlig, för PK-mästrande - för lite inbjudande - totalt humorlös - för mycket av hurra vad vi är bra - erbjuder ingen intellektuell stimulans.
Jag avbryter uppräkningen där för jag har väl snart passerat tusen ord…

Läser i Fokus:
Hon som leder gymmets crosstraining på måndagskvällarna tolererar bara hänsynslös hängivelse. Genom lokalens tjocka luft av svett skär hennes röst strimlor av allt vankelmod
"Den som tänkt ta det lugnt kan gå hem till soffan och tv:n och kolla på The Biggest Loser."

Det finns för många salladstanter i kommunledningen - tänker jag emellanåt…

OCH - jag har mycket svårt för människor som tycker det är viktigare att följa "förordningar" än att uppnå resultat. 

HM - jag kan inte hålla mig - kände jag när jag läser vad Patrik Engellau skriver:

"Nyligen fick jag besök av en vänlig person som sa att han gillade mina texter och ville prata. Närmare bestämt frågade han hur man gör för att tänka ”utanför lådan”, vilket han menade att jag ibland gör.

Det fick mig att småle eftersom att tänka ”utanför lådan” anses vara positivt medan jag alltid fått höra att jag är ”kontroversiell” vilket inte alls är positivt men i verkligheten ofta samma sak som att tänka ”utanför lådan”. Det är därför folk väljer att låta bli att tänka ”utanför lådan”. Den som gör det riskerar nämligen mothugg och klander och anklagelser för provokativt och kontroversiellt tänkande.

Så hur gör man för att tänka ”utanför lådan”? Jag har två svar.
För det första måste man vara barnslig, för det andra bör man göra sig dum."

Faktiskt - en beskrivning som passar bra vad gäller min egen person.
Tycker jag själv alltså - för:
Jag är (känner mig) väldigt barnslig och jag har lätt att  (uppfattas) "göra mig dum"…

Tänker vi utanför lådan i Vingåker?
Har vi ens en låda?


Styrelsemöte i Partiet…       

Du, sa partisekreteraren till ordföranden, har du tänkt på hur det skulle bli i kommunen om muslimerna fick makten i landet?

Nej, det hade ordföranden inte gjort, sa han, och såg en aning frågande ut.

– Men det har jag, sa partisekreteraren, för det är nog mera nära än vad vi i Vingåker förstår. Och jag tycker det är dags att vi i partiet snabbt tar oss an frågan över hur det då skulle bli i vår kommun. 

Ja, jo, sa ordföranden lite frånvarande så där - eftersom han genast kommit på den illavarslande tanken - att då skulle givetvis kommunens systembolag tvingas stängas ner. Han hade ju läst i Aftonbladet att muslimer inte dricker alkohol och vill att någon annan inte heller ska göra det heller.
Han ryste av obehag.

Som om där funnits någon märklig "samma tanke" sa partisekreteraren "Muslimer dricker ju bara vatten och jag tycker att vi ska ta till oss detta fakta och för säkerhets skull visa att vårt parti står på deras sida i det fallet. Jag har gjort ett skissförslag på vårt vattentorn för att kunna bevisa just den saken."

Får jag se, sa ordföranden, och suckade tungt…

Tankeutbyte?                                    (10 okt 2019)


Kommentar finns…

…är ett ord jag gillar starkt. För att du bättre ska kunna hänga med i mina följande funderingar underlättar det om du läser min kommentar - här - som slutar så här:

"Jag har tidigare ett antal gånger antytt frågor om samma sak och tjatar alltså igen om min förvåning över att de ansvariga i kommunen inte finner/känner lust att hålla oss ortsbor informerade om hur "tankegångarna går" hos dem som styr över kommunens agerande. Som påverkar oss "väljare"…

Så jag bestämmer mig för att - som en början - sända en mejlfråga till kommunens kommunikationschef Maria Pestrea och höra över hur hon ser på den här saken…"

Pestrea var inte det minsta intresserad av att svara på mina frågor (eller ansåg sig ha tid att följa denna blogg) där vårt mailutbyte igår slutade så här:
"Hej Bjarne, eftersom du efterfrågar synpunkter från de styrande i kommunen vidarebefordrar jag din fråga till kommunchef och kommunstyrelsens ordförande för att ge dem möjlighet att svara på din fråga."

Nu tror jag väl inte att kommunchefen eller kommunstyrelsens ordförande är så där särdeles intresserade av "mina åsikter" - som kan jag kan tro de anser - ligger långt utanför deras arbetsbeskrivningar.
Inte heller är jag särskilt starkt övertygad om att det är så många fler Vingåkersbor som skippar sitt tv-tittande till att fundera över vår kommun och dess framtid.

Det är väl en sak det - det där med ortsbornas agerande - men vad gäller de styrande i kommunen förundras jag över deras totala ointresse för att "bjuda oss i Vingåker" på något extra. Bara för att därav själva känna en lite doft av personlig glädje.

Jag ska ge en - måhända du tycker lite märklig - liknelse.

1960-1967 körde jag spårvagn i Stockholm - som då var bemannade med konduktörer. Som alla - satte stor ära i att själva lära sig namnen på stadens gator, dess sevärdheter osv - när resenärerna ställde frågor som "Hur kommer jag till Rödbotorget?"
De, konduktörerna - kunde allt - och lite till - som ett rinnande vatten. Och så satt de i fikarummen och briljerade över varandra med sin eminenta kunskaper.
Bara av någon slags personlig glädje (rent av - stolthet) över att att kunna svara.
Bara så du vet - det kunde jag också - då. Och av samma skäl…

Så här skrev jag till Pestrea i ett av mina mejl:

En gulfärgad nattgök…

"Varför finns där ingen som helst "förmåga/lust" hos de styrande i kommunen att våga sig utanför det "politiska korrekta-tugget" och visa en smula intresse av att förhålla sig mer personliga till oss ortsbor?

Om jag på annat håll - vilket jag så gott som dagligen får ta del av - negativa nyheter vad gäller Sveriges kommuner vill jag förstås få veta "vad gäller (då) den saken och Vingåkers kommun".

Allt för ofta få jag intryck av att de ledande inom kommunen inte riktar blicken längre bort än Katrineholm.
Jag uppfattar mig ständigt som betydligt mer informerad om läget utanför Vingåker än vad de styrande förmår förmedla till mig. Jag tror inte alls att jag är den enda inom kommunen som följer de många seriösa bloggar:
DetGodaSamhället - Henrik Jönsson på YouTube - Jens Ganman - ledarsidorna.se - Rebecca Uvell Weidmo - och övriga seriösa alternativa medier - som t ex swebbtv.se.
För att nämna några av de många jag själv dagligen tar del av.
Det som irriterar mig mest är den totala bristen på förståelse (lusten) att - ofta titta ut genom kommunhusets fönster och - av ren skrivarlust - kommenterar vad de tycker sig se.

Kan jag uppdatera min blogg dagligen borde det väl finnas åtminstone en enda person bland kommunens anställda som kunde få den uppgiften.
Den första jag tänkte på - vad dig...
Bjarne"

Kanske jag som avrundning ska förklara att jag skulle uppskatta om någon/några talespersoner (Ett sånt j-la ord) - eller varför inte alla de ansvariga för sitt område inom kommunen - kunde/ville på ett personlig sätt - ge kommentarer kring rubriker i media - som:

https://samnytt.se/trots-svenska-pisa-raset-varannan-kommun-skar-ned-pa-skolan/ 
262 av landet 290 kommuner besvarade enkäten. 

Nu vet jag inte om Vingåker fanns med bland de kommuner som svarade på enkäten - men jag skulle gärna ha läst en text som kommenterar en sådan artikel.
"Jo, vi har läst den artikeln men (och) jag kan berätta att i Vingåker är det så här…"

Eller:

Så mycket vinner – eller förlorar – din kommun
Från årsskiftet införs ett nytt kostnadsutjämningssystem för Sveriges kommuner och regioner. SvD kan i dag publicera nya siffror från SKL över Sveriges kommuner och landsting, som visar hur det påverkar ekonomin i Sveriges samtliga kommuner.

Jaha - tänkte jag när jag läste den artikeln - och blev sittandes med frågan:
hur påverkar det Vingåker som kommun då?

Det skulle måhända kommunchefen kunnat ha berättat lite underhållande om.
Eftersom det inte kommer att stå något om det i Kuriren.


Ordet tankeutbyte kan beskrivas så här:
konversationsamtalsamspråkdialogresonemangdiskussion
meningsutbyte, idéutbyte…

Kommentar:

Om man kikar lite i tillgängliga tabelldata kan man se att kommunen inte tillhör de mest välbärgade.

Skattesatsen är 33,50 (inte 38.50 som det tidigare felaktigt angavs) mot snittet 32,19. Bidrag och utjämning till kommunen är dubbelt så stort som för genomsnittet.
En titt i nedanstående länk visar att flera parametrar (längre ner) och dessas tendens inte är något man hoppar jämfota över.

Det är lätt att inse varför kommunen inte så gärna offentligt kommunicerar om
sin ekonomi.
/Åke

https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Vingaker



Könsbyte…                                           (9 okt 2019)

…kom samtalet att hamna om i dagens bilresa till Flen där vår bowlinggrupp (VIP) mötte ett trevligt bowlinggäng från Flen. (Vi vann över deras 8-mannalag med 296 poäng över 4 serier)
Apropå rubriken - Aina Karlsson, kom med en kul kommentar: "Vet ni om att en ko är det enda djuret som byter kön efter sin död?"
Det visste i alla fall inte jag som säkerligen såg mycket frågande ut.
"Jo, det är så att när en ko slaktas så blir hennes nya beteckning - oxkött."
(En oxe är en kastrerad hane av nötkreatur som är 3 år eller äldre. Innan dess benämns den stut. Oxe används i allmännare betydelse även om hanne av vissa andra idisslare, till exempel ren och älg.)

Senare kom jag att tänka lite över den kommentaren - och min lilla uppkomna förvåning över att inga feminister opponerat sig mot denna "förvanskning" - men också över att ingen feministisk språkpedant farit i taket över att tidningarna skriver om  "gärningsmän" men aldrig - gärningskvinnor.

Man förstår sig svårligen på kvinnor - visst?


Sverigebilden…                             (7okt 2019)

Sverigebilden?

…sade jag till mig själv när jag återsåg den här bilden. Som jag för många år sedan fotograferade någonstans i Tyskland - kanske i Essen.

I ett ögonblick av "vad ska jag göra nu då?" beslöt jag mig för att börja rensa i datorns många olika bildmappar men fastnade i letandet när jag såg bilden och tänkte "Den perfekta bilden av den svenska självbilden".

I alla fall den svenska regeringens syn på den saken lade jag till en stund senare.
Mannen utstrålar hur regeringen (och några andra) ser på bilden av Sverige - hunden motsvarar nog mera vår verkliga betydelse.
I omvärlden. Kan man ju få för sig att tycka…

Det finns andra, och klokare personer, som också har åsikter. Som Patrik Engellau hos DGS. Jag citerar några rader hur hans inlägg idag och tänkte att det kanske kunde få dig intresserad av att läsa hela hans betraktelse:
(läs gärna kommentarerna)

"Om rätt svar är att politikerna ska sluta gulla med klimatalarmisterna och i stället visa dem en kallare hand gäller motsatsen för makthavarnas attityd till invandringskritikerna.
Dessa varnar för att mer sannolik, hotfull och näraliggande samhällsfara än klimataktivisterna – dessutom en samhällsfara som har mer lättidentifierade och snabbt mobiliserbara lösningar än koldioxidutsläppen. Koldioxidutsläppen tar inte slut bara för att vi bestämmer oss ty tekniken saknas ännu.
Men för att komma till rätta med invandringsproblemen behövs ingen ny teknik, bara beslutsamhet.
"

Beslutsamhet - sa Bill,
Finns inte hos regeringen - sa Bull.


Sunt förnuft…                                  (6 okt 2019)

…kom jag att tänka lite på vid förmiddagskaffet - för jag hade just läst orden: 

"Som Kjell-Olof Feldt en gång beskrev folkhemmet: ”När elever på 1960-talet slogs på en skolgård, gick vi inte ut och skilde dem åt.
Vi anställde en skolpsykolog.”

Och kände där någon slags fundering som antydde att de orden på något sätt pekade på att -  det sunda förnuftet då redan hade försvunnit. Förmodligen menar jag att den synen på "livet" är det som ligger bakom det mesta av dagens problemfyllda Sverige.

Det finns annat som (också) får mig att tyst mumla "idioter" - och så får du ta del av ytterligare några ord som får duga som förklaring till det konstaterandet:

"Sveriges Åkeriföretag har genom en undersökning i 15 svenska orter tagit fram ett scenario över vad som händer om lastbilstransporterna utan förvarning skulle stanna natten till en måndag.
På bara fem dagar beräknar de att livsmedel och drivmedel tar slut, att buss- och flygtrafik står stilla, att skolor, sjukhus och äldreboenden inte kan servera mat, att avfallshanteringen kollapsar och att dricksvattnet blir otjänligt."


Du får själv tänka ut vilken grupp av människor jag menar när jag tänker - idioter.
Men jag vill gärna lägga till - de - verkar verkligen sakna sunt förnuft…

Precis som dem som anser att den här personen är lämplig att vara svensk representant inom Europaparlamentet.

Vilket fick mina grumliga tankar att hamna i en inre monolog om synen på våra rikspolitiker (är det väl bäst att jag förtydligar). En gång i tiden var nog den allmänna känslan att det var lite fint att vara riksdagsman. Och ännu märkvärdigare - att sitta i regeringen. 
Den synen har försvunnit de senaste åren - och numera händer det att jag tänker "stackars jävlar" - när jag ser hur det blir allt vanligare att - t ex åstadkomma satiriska skämt om dem. Ett sådan dekadans…


Ny värdegrund?                              (5 okt 2019)

Kommentar finns

Nix, det är inte jag som funderar över den saken utan förmodligen de styrande inom Vingåker. Vill jag tro efter att ha läst i senaste KF-protokollet:

"Kommunikationschefen redogör för kommunens arbete kring att uppdatera den befintliga värdegrunden, Våga, ansvar, respekt, stolt, under år 2020."

Då jag inte var besökare vid det KF-mötet vet jag inte hur tongångarna går.

Att jag började fundera i de banorna beror givetvis på att jag beter mig som vilken normal (manlig) Vingåkersbo som helst skulle göra när frun ligger i sängen med feber och hosta (och vill vara ifred) - vi alla börjar givetvis då fundera över kommunens värdegrund.

Till skillnad från dig - högt värderade läsare -  har jag inte minsta "kom-i-håg" av vad jag någon gång (antagligen) har läst om den nuvarande kommunala värdegrunden och tittade därför in hos kommunens hemsida - och läser:

Kommunens värdegrund fungerar som en kompass för hur arbetet ska utföras. Den är gemensam för alla verksamheter och bidrar till att stärka Vingåkers kommun. Värdegrunden är den naturliga utgångspunkten för de tjänster och den service vi erbjuder medborgarna.
Värdegrunden består av följande ord: 
Våga Ansvar Respekt STOLT

Minsann, tänker jag, och tittar girigt efter förklaringen till dessa fyra vackra och värdefulla ord.
Och, jodå, de finns under rubriken: "Vision för Vingåkers kommun 2020".
Du får dem här
:

 1 Tillsammans tar vi, medborgare, näringsliv och kommun, ansvar för vår hälsa och gemensamma livsmiljö.
2 – Vi är stolta över att varje plats i kommunen bidrar med sin egen karaktär och historia. Vi uppmuntrar nytänkare och berömmer framgång.
3 – Vi vågar bry oss.
4 – Medborgare, näringsliv och kommun är på samma våglängd
.

Under alla dessa vackra (men intetsägande) formuleringar klämmer - vem det nu är som skrivit raderna - in "Därför lyckas vi" (Med vad då undrar jag där)

OK - första stycket kan jag känna viss samhörighet med - men hamnar i oroliga funderingar runt de övriga. Kan bero på att jag är en tämligen nyinflyttad stockholmare (2011) men undrar faktiskt över om de ansvariga i kommunen är stolta över "den där märkliga bloggaren på Marknadsvägen 5 och hans (egna) karaktär?" 
Liksom att jag inte fått minsta beröm/uppmuntran för mitt nytänkande, trots att jag kan stå som förebild till nr 3 "Jag vågar bry mig"

Det händer att jag och kommunen är på samma våglängd. Hur det är med den saken och övriga Vingåkersbor har jag just ingen erfarenhet av alls…

Kommentar:

Hm, ser att kommunen gett sig i kast med att uppdatera sin värdegrund. Min åsikt är att man kan formulera vilken tjusig värdegrund som helst då den i grunden är
till intet förpliktande eller kommer att beläggas med något som helst ansvar.

Det som ur medborgarnas synvinkel styr kommunens förmåga att infria de de
fina fraserna är förmågan att kunna leverera efterfrågade tjänster. Till förfogande
har kommunen egna medel (skatter och intäkter samt tillskjutna medel från staten). Dessa används sedan till diverse utrustning och personal som skall leverera tjänsterna.
Om ekonomin brister eller fallerar är det lätt att kommunen måste tulla på den värdegrund (ansvar, respekt) man åtagit sig (genom brister i utförandet), vilket medborgarna kan ge uttryck för i Kuriren eller Vingåkers Nyheter som numera finns på Facebook.

Det praktiska genomförandes bedöms till sist av väljarna när mandatperioden är slut och man har chansen att rösta med fötterna.
/Åke

 

Flygskam?                                       (4 okt 2019)

Kom jag tänka på en stund vid lunchen. Förmodligen för att jag tidigare idag hos SvD läst en artikel om den nyligen öppnade stora flygplatsen i Kina.
Tanken är att Daxing - som det nya kinesiska flygplatsen heter - ska mildra trycket för den andra flygplatsen, och inledningsvis hantera 72 miljoner passagerare, för att år 2025 nå en siffra på 100 miljoner och därmed tampas med Atlanta om att vara världens största flygplats.
Antagligen är jag också påverkad av att jag varje dag klickar mig in till den länk som det röda ordet flygskam (i högerspalten) länkar till. (om du gör detsamma kan du klicka på de "gula flygplan" du ser på kartan och får då veta lite om vilken flygning det gäller)
Exakt varför jag själv gör det har jag väl ingen bättre förklaring till än "att det roar mig". Och sannolikt även för att jag rent allmänt är intresserad av flygplan och deras teknikutveckling - och flygresor. 

Flygskam är ingenting jag tänker på för egen del - jag gör ett par tre om året - men kan förstås inte undgå att i media ta del av alla dessa märkliga människor (och deras påståenden) som vill pracka på sina (svenska) medmänniskor en känsla av skam för att de flyger.
Jag har skrivit det förr - man kan ha perspektiv på tillvaron - tänker jag när jag läser jämförelsen mellan vår "nationella stolthet" Arlanda flygplats med sina årliga drygt 26 miljoner (till & från) resenärer och de 15 största som du kan se här och deras antal resenärer:

1. Atlanta, USA, 107,4 miljoner passagerare

2. Beijing Capital, Kina, 101 miljoner.

3. Dubai, Förenade Arabemiraten, 89,1 miljoner.

4. Los Angeles, USA, 87,5 miljoner.

5. Haneda, Tokyo, Japan, 86,9 miljoner

6. O'Hare, Chicago, USA, 83,2 miljoner.

7. Heathrow, London, Storbritannien, 80,1 miljoner.

8. Hongkong, Kina, 74,5 miljoner.

9. Pudong, Shanghai, Kina, 74 miljoner.

10. Charles de Gaulle, Paris, 72,2 miljoner.

11. Schiphol, Amsterdam, Nederländerna, 71 miljoner.

12. Indira Gandhi, Delhi, Indien, 69,9 miljoner.

13. Baiyun, Kanton, Kina, 69,7 miljoner.

14. Frankfurt, Tyskland, 69,5 miljoner.

15. Dallas/Fort Worth, USA, 69,1 miljoner.

PS - Om du nu är intresserad utsläpp som påverkar klimatet - varför då också inte läsa en artikel i Expressen som har rubriken:  
Kryssningsfartygen är dolda miljöbovar


 En liten runda…                            (2 okt 2019) 

…på internet - förstås. Någonting jag - till skillnad från en promenad i omgivningarna - gör flera gånger om dagen. Kanske det borde vara tvärtom, funderar jag en kort stund, väl medveten om att min hjärnas lustar allt oftare vinner över mina allt mer borttynande kroppsliga lustar att röra på mig.
Suck - det går utför - tänker jag och sneglar ut genom fönstret och ser till min lättnad - att det regnar. Och känner visst välbehag i att jag hann med en tur med veckans avfall till "återvinningen" i Vik innan regnet kom.
Och hamnar i inre diskussion med klimatdårarna (du vet vilka jag menar) om hur de har tänkt att jag ska klara sådana åtaganden utan att ha möjlighet att använda min bil. Jag vinner den diskussionen lätt…

OK alltså - på plats framför datorn och ut "på nätet".
Ser att den nystartade gruppen "Vingåkers Nyheter" nu har 574 medlemmar.

Har den senaste tiden läst ett flertal artiklar som berättar om att pensionärerna får det allt sämre. Mmm, blir sittandes i funderingar när jag läser i en kommentar hos DGS:
Bondfångare är ett träffande epitet. Och när man tänker efter, vem av oss skulle lämna ifrån oss våra pengar till en person som lovade att i gengäld ta hand om oss resten av våra liv? Det skulle ingen vid sunda vätskor göra.
Men när bondfångaren kallar sig politiker gör vi det, låt vara under något som närmast kan liknas vid råntvång.

Hamnar hos Johan Hakelius på tidningen Fokus. Han berättar om den danska drottningen Margarethe som han tydligt gillar. Inledningen till hans krönika börjar så här:

"Varma fötter, kalla huvuden. Margrethe av Danmarks recept för att ta sig an klimatkrisen är bättre än de flesta. 
Vi kan väl vidga rummet till Danmark. Då är det lättare att hitta en vuxen"

Längre ner i texten läser jag: 
"Egentligen är det märkligt att det Margrethe säger väcker någon uppståndelse. Det är ett exempel på det allt vanligare fenomenet att inget är så provocerande som att inte gripas av panik. Här är den relevanta passagen:

”Klimat är en annan fråga som diskuteras livligt denna höst 2019. Drottning Margrethe har även tidigare manat till eftertanke.
— Det är viktigt att det inte blir panik. Om man får panik, det gäller både i samband med olyckor eller längre förlopp, då går det alldeles åt helsike. Panikreaktioner är ingen bra idé."

Du kanske missade det? Så jag tar om det bästa ur den textsnutten:
- inget är så provocerande som att inte gripas av panik.

Panik? Någonting som bara drabbar mig när Madame håller på att vinna över mig i bowlingen…

PS - men kanske borde "man" få  i alla fall en svag känsla av panik - när man i AB läser:

"Det enda som blev fel med hans ”vad fan får jag för pengarna”-uttalande var att det smög sig in en svordom i den osande harangen.

Det säger näringslivsprofilen Leif Östling i en intervju i Sveriges Radio.
Där hävdar han också att det finns ett utbrett slarv i den offentliga sektorn.

– Det finns åtminstone 50 procents rationaliseringsmöjlighet."

Visst kan man väl där - i sina funderingar - lite lätt hamna i Vingåker - och undra om det även gäller i vår kommun?


Precis så…                                   (1 okt 2019)

…tycker jag också - kände jag att jag också anser - när jag nyss läste vad en kvinna vid namn Eva Danielsson skriver i en kommentar hos DGS: 

Människor växer av att ta sig igenom en hel del svårigheter på egen hand liksom av att göra de vardagliga sysslorna under normala livskriser, vare sig det är lyckliga eller tragiska omständigheter.
Förståelse och respekt får inte resultera i daltande eller onödigt medicinerande. En mindre ”förstående” omgivning är kanske bästa behandlingen många gånger. En pedagogiskt medveten hållning, att finnas med utan att ingripa eller leva ut egna behov av att få hjälpa till eller visa sin egen duktighet.
Något alla föräldrar och lärare behöver kunna.
All onödig hjälp hindrar utveckling
.

Det finns mer jag håller med om - som vad Lennart Bengtsson skriver idag i ett tänkvärt inlägg hos DGS. (Om du är det minsta intresserad av "klimatet" vet du vem Lennart Bengtsson är)

OK - för dig som inte vill klicka dig in till vad Bengtsson skriver (plus de läsvärda kommentarerna) kan jag då ge de sista raderna i hans text:

"Nu visar klimatforskare att havet kan stiga med drygt 5m. Det är förvisso inget som händer inom 10 år utan år 2300 och med 5 % sannolikhet. Detta under antagandet att koldioxidutsläppen bara fortsätter att stiga i 281 år till. Självklart finns det ingen ansvarsfull forskare som kan ställa sig bakom en dylik meningslös beräkning som inte har med seriös vetenskap att göra.

Vad som kan hända om 281 år är som de flesta säkert inser inte lätt att veta. Det är jämförbart med att förflytta sig tillbaka lika långt i tiden till år 1739 eller 50 år före den franska revolutionen, och vid denna tid uttala sig om vad som skulle kunna hända år 2020. För de som kan lite historia vet att även en hel del annat har hänt de senaste 281 åren. Att se in i framtiden med sådan säkerhet är knappast något som ens IPCC:s skarpaste hjärnor eller profetiska barn kan gå i land med.

Efter att ha sett fredagens klimatparader och lyssnat på våra egna knäppiga kändisar från kulturjournalister till ärkebiskopen under bokmässan i Göteborg kan man verkligen fråga sig om det finns något hopp kvar. Okunnighet, fördomar och allsköns stolligheter har föst förnuft och sund vetenskap åt sidan och utelämnat mänskligheten åt samma villfarelser som plågat människorna under tidigare perioder i historien.

Om inte vuxet, förnuftigt folk sätter stopp för galenskaperna är jag rädd att loppet är kört." 

OK - detta om detta - men det finns mer intressant att läsa (för er som har intellektuell kapacitet och ork att läsa långa texter) som vad Karl-Olov Arnstberg skriver under rubriken "Imperiers uppgång och fall".
Hans text slutar så här:
I vår tid finns det inte särskilt gott om barbarer som vill invadera västerlandet på det sätt som skett med tidigare imperier. Men vi har en annan form av invasion, massinvandring. Denna moderna variant av nomadism har även den kapaciteten att få ett imperium att falla samman.
På sätt och viss attackerar också dessa migranter underifrån, eftersom de söker sig till länder som erbjuder större trygghet och högre välfärd. Väger man samman massinvandring och att västerländska kvinnor inte föder tillräckligt många barn, avtecknar sig ett folkbyte. Det är ett möte vi känner igen från historien.
Vi vet också hur det vanligtvis går.  
 


Missbedömning…                        (29 sept 2019)

Jag löser ofta korsord - säkert en sju-åtta varje vecka. Sägs vara en bra aktivitet för att hålla Alzheimer borta.
En lösningsfråga i ett 2-sidigt korsord i Året Runt kunde jag inte komma på lösningen till. Det var just ordet "missbedömning" som jag mycket väl vet vad det betyder men alla mina svar passade inte i det långa svaret som skulle innehålla 15 bokstäver och dessutom börja på bokstaven K. Så småningom kom jag så långt att kunde se att slutet på svaret stavades  -ställning.

Du det tog mig två dagar att begripa att svaret var - Kattutställning.

Att jag kom att tänka på det denna söndagskväll att jag tidigare i dag fick uppleva att jag under ett par dagar ägnat mig åt en rejäl - en smått skrämmande - missbedömning.
Jag fick för ett par dagar sedan veta av Madame att en av hennes döttrar skulle sjunga i Västra Vingåkers kyrka klockan elva denna söndag och fick frågan om jag inte ville följa med och lyssna på hennes och hennes tre medsjungande damer.

Jag hade för en tid sedan lyssnat på de vackert sjungande fyra i Högsjö kyrka och föreställde mig att upplevelse skulle bli av samma slag denna gång:
Dessutom fann jag det en smula intressant att - för första gången - få "titta in" i kyrkan

Jag beskriver ofta mig själv som en "gedigen ateist" och blev en aning förvånad när jag kommen innanför dörrarna förstod att nu "väntade mig en rejäl dos söndagsgudstjänst" - med små avbrott av de sjungande damerna.

"XXX" väste jag mycket tyst till mig själv. De tre exen står för samma ord som prästen använde som (nedre) slutstation för oss olyckliga syndare som inte kommer till himlen.

OK, du klarar det, sa jag till mig själv styrkt av vetskapen att jag har klarat av att genomlida ett tal av vår statsminister, utan att förlora förståndet - så klarar man (dvs jag) nog av att höra en del "Gudsord".

Jag kan inte minnas när jag senast övervarade en Gudstjänst i en svensk kyrka. Det är i alla fall så länge sedan att mitt personliga "mannaminne" helt har glömt bort det.

Dagens upplevelse blev en smula skrämmande på så sätt att - det agerande som en del av de (ungefär 75) kyrkobesökarna visade fram - väckte upp obehagliga känslor inom mig. Jag uppfattade hos dem en slags "fanatism" (Hängivenhet för saken) som fick mina tankar hamna i en jämförelse med nazismen förr - och Islam nu.
All slags fanatism skrämmer mig…


En sådan strålande idé…                                       (27 sept 2019)

Om du nu inte har hört talas om det tidigare så vill jag återigen berätta om ett utmärkt initiativ av två personer Niklas Dahlström och Fredrik Appelgren som den 17 september startade en Facebook-grupp som de döpt till Vingåkers Nyheter. I dag när jag skriver dessa rader - 10 dagar efter släppet - har gruppen redan fått 340 medlemmar.
Jag själv har blivit "tvångsansluten" som administratör. Vilket förstås ytterligare borgar för att detta kommer att bli en synnerligen seriös företeelse…  ;-)

Niklas Dahlström skriver idag:
Vi som har startat den här gruppen ser gärna att det tipsas om aktiviteter som kan höja välbefinnandet i bygden, det vi inte kommer godta är annonser som är för företags räkning. Men i första hand är sidan till för att sprida nyheter till Vingåkersbygden.

En sådan möjlighet för t ex Vingåkers små föreningar att GRATIS kunna berätta om sina verksamheter och sina kommande arrangemang. Det här FB-sidan kan ju sätta fart på - stimulera - fram ett folkliv här i Vingåker ingen tidigare har kunnat föreställa sig.
Men jag ser också möjligheter för - den som vågar - ställa frågor. Du får ett enkelt exempel - att t ex den lokala hundgruppen ställer en fråga "Hur tycker du att vi hundägare i kommunen sköter oss?"
En fråga som mycket väl kan starta ett "utbyte av synpunkter" som leder fram till - något gott.

Jag själv spritter av förväntan inför framtiden - som innehåller den tanken att våra lokalpolitiker vill/vågar gå med i gruppen och "underhålla oss" med sina personligt hålla inlägg.


Vid morgonfikat…                         (26 sept 2019) 

…blir jag alltid sittandes i funderingar. Antagligen för att jag då sitter still vid köksbordet och tittar med lite oskarp blick ut över åkrarna förbi Hacksta Ö - och då är det lätt att tankarna går lite som de vill…

En av funderingarna kom denna morgon att hamna i ämnet - lokaltidningar. Den som läst mig länge vet att "tidningar" är ett ämne som intresserar mig. Jag har varit i tidningsbranschen sedan 1967 och tidningsägare åren 1985 till 2013 då jag sålde min sista branschtidning.

En liten utvikning för att få berätta att jag läste att ägarna till Alingsås Tidning har begärt företaget i konkurs. En tidning som funnits i 150 år.
Ytterligare en, suckade jag där, men tror mig förstå att det blir flera lokaltidningar som följer efter.
Den vanligaste förklaringen till en tidnings nedläggning är att "annonsintäkterna minskat". Och så är det nog. MEN, det finns en (hos mig) annan lika stor anledning - tidningarna förmår inte att engagera läsarna längre.
Konkurrensen från "nätet" blir allt mer svår att stå emot.
För min personliga del hämtar jag numera min "viktiga och pålitliga information" huvudsakligen från "alternativa media" och bloggare jag har stort förtroende för.
DN skriver här om tidningsdöden…

Det finns några uttalanden i den artikel i GT om nedläggningen jag läser som jag på något sätt opponerar mig över.

"– En lokaltidning är en viktig del av demokratin och det här är en institution som försvinner."
– Det är väldigt tråkigt eftersom lokaltidningar är väldigt viktiga för den lokala demokratin.
– Det hela är mycket ledsamt. Alingsås Tidning har i över 150 år spelat en mycket betydelsefull roll i lokalsamhället.

Många tårar över att där försvinner en "viktig del av demokratin".
Och blir sittandes en stund och försöker komma på vad det är som gör att jag inte håller med om detta.
Kan det bero på "vår" lokaltidning" - Katrineholms-Kuriren? Som just inte alls förmår att locka mig med sitt innehåll. Kanske huvudsakligen för att tidningens "Vingåkersmaterial" är lika engagerande (uppiggande) som att få en överkokt Sibyllakorv vid någon ensligt placerad korvmoj längs någon lokalväg i Sörmland.
Och - varför skulle jag bry mig om vad tidningen skriver om Katrineholm?
Eller sin taffliga "omvärldsbevakning"?

Å andra sidan kan jag nog erkänna att "som inflyttad till Vingåker" är mitt intresse för att läsa om Vingåker som kommun tämligen svalt. 
Egentligen bryr jag mig personligen t ex inte ett dugg om:
– att skolorna inte tillhör landets toppskikt
eftersom det inte drabbar mig personligen på något sätt.
Att jag trots det kommer på mig att skriva gnälliga texter om just den saken beror säkert på en - hos mig mental åkomma av något slag - som yttrar sig så att "jag har så jämrans svårt för klåpare".

För att återgå till Kuriren - jag kan inte minnas att tidningen på något sätt fått mig att "känna" att den för mig är viktig för den lokala demokratin.
Och det - tänker jag i en svindlande tanke - kan ju betyda att jag därmed finner att kommunen i stort sköts på ett bra sätt. 

Så är det nog, tänker jag innan jag störs i mina funderingar om den saken av att där plingar till i datorn vilket nyfiket får mig att öppna mailboxen för att läsa vad Clemens skriver - från sin semesterplats i San Francisco:
"Är du nu på gång om skolan igen. Du kan inte föreställa dig att de ansvariga för skolresultaten dvs nämnden, rektorerna, lärarna - vill ha det så här? 
De har ju tillåtit att det blivit så här - och fortfarande är så här illa!"


Inte bättre…                                (25 sept 2019)

 …om det nu är en förbättring så är den så liten att den beskrivs som "mikroskopisk" av den i kommunen ansvarige - det vill säga - barn- och utbildningsnämndens ordförande Ing-Marie Frössevi (C).
Jo, det handlar om redovisningen (kvalitetsrapporten) av våra elevers antal som når gymnasiebehörigheten där endast 52,9 procent av eleverna blev behöriga förra läsåret.

Ett sådant elände? Eller vad säger du bäste läsare? Ett så dåligt resultat trots att (som Kuriren berättar) Nämnden har spikat huvudmålet är – att till 100 procent öka andelen nior som når behörighet till gymnasiets yrkesprogram – är fastslaget också av kommunfullmäktige.

Nu får du ursäkta men när jag läste detta så mumlade jag till mig själv "Hur f-n vågar ungjävlarna vara så dåliga när till och med kommunfullmäktige har beslutat annat?"

Klart jag skojar - för ingen nämnd eller politiker i Vingåker - har minsta möjlighet att påverka skolresultaten. Om du har så underliga drömmar om det - så har du i alla fall fel.
Om du tittar högst upp på den här sidan så ser du en text i grönt.
Här vill jag göra en liten ändring i den och i stället skriva:
Man blir inte bäst genom att göra som alla andra.

Men det är just vad man håller på med i skolorna i Vingåker. Och - dessvärre - det styrs uppifrån av Skolverket vilket totalt hindrar fegisarna hos de ansvariga för Vingåkers skolor att åstadkomma minsta tanke på att försöka införa något "egentillverkat agerande" som skulle kunna (om några år) resultera i rubriker i de stora media: "Vingåkersmodellen - se hur de lyckats komma i toppen av landets kommuner."

Klart att det blir något av en omöjlighet att det kan bli så, tänker jag smått uppgivet, när jag i Kuriren läser:

Bidragande orsaker uppges vara svårigheten att få tag på behöriga lärare och vikarier, samt att omsättningen på rektorer har medfört uppgivenhet och missmod bland personalen.
Som tydligen då åstadkommer:
På högstadiet tycker endast 70 procent av eleverna att lärarna förklarar så att de förstår. Ännu färre, 54 procent, känner studiero på lektionerna.

Missmod? Jag har varit missmodig två gånger i mitt liv. Nix, inte inom skolan utan inom två organisationer (Svenska kennelklubben och Svenska Busstrafikförbundet) vars arbeten, mål och resultat, jag ansåg vara uruselt. Det var de bevisligen - men lätt fixat med lite nytänkande.
Jag reste mig som en man -  tog strid - och fixade till det. Nå, med hjälp av att det fanns några i deras styrelser som fattade vad jag menade.
Vad är det som fattas svenska kvinnor - och här - de många (och övervägande delen) kvinnliga lärarna i Vingåkers skolor?
Varför förmår de inte omvandla sitt missmod till ett "Nu jävlar?"

Ing-Marie Frössevi är varmt välkommen hem till mig på en fika och förklara:
1 - varför det är så
2 - så här ska jag ändra på det
(3 - ev gråta ut mot min axel)

Det blir väl som det blir med den saken…

Precis som med:

Resultaten ska nu analyseras och mynna ut i åtgärder som läggs till det utvecklingsarbete som pågår, bland annat med forskningsstöd till betygssättningen – ett av problemområdena i Vingåkers skolor.

Finemang, viskar jag till mig själv, då kan vi nog se en förbättring av Vingåkers skolor redan 2037

Och så faller jag själv i små drömmar - att de ansvariga och de som jobbar inom Vingåkers skolor tittar på den här YouTube-videon där Patrik Engellau och David Eberhard samtalar under rubriken:
Kravlöshet och kränkthet.

Där framgår med stor tydlighet i slutet av samtalet att - "väljarna kan påstås vara smått/helt dumma i huvudet". Åtminstone våra politiker och de inom skolorna.
Min tolkning då…

Det kan bero på att jag i går hade en animerad diskussion med en person som inte ville ta åt sig fakta utan använde hela tiden "känsloargument" för att försvara sina "åsikter" - som gör att jag så innerligt gärna länkar till ännu en YouTube-video där samme Patrik Engellau samtalar med Jens Ganman om den svenska journalistkåren. Där - ännu en gång - "svensken kommer på tal"…


Va nu?                                          (23 sept 2019)

Jag blev lite förvirrad av finansministerns förklaring i gårdagens Agenda.
Vi har alltså högre arbetslöshet nu, för att fler söker jobb?
Innan sökte de inte jobb, men var ändå arbetslösa, och räknades då inte?
Eller hade de jobb, som de blivit av med, och det är positivt, eftersom de då kan söka jobb?
Mathias Borgström


Climate Scientists Write To UN: There Is No Climate Emergency                                       (23 sept 2019)

A group of 500 esteemed scientists and professionals in climate science have officially notified the United Nations that there is no climate crisis and that spending trillions on a non-problem is ‘cruel and imprudent’.

(En grupp av 500 uppskattade forskare och yrkesverksamma inom klimatvetenskap har officiellt meddelat FN att det inte finns någon klimatkris och att spendera biljoner till ett icke-problem är "grymt och oviktigt".)

"Vår Greta" får mothugg…

Läs mer - här


Tänkvärt…                                 (23 sept 2019)

…tänkte jag när jag läste dessa rader hos Nyheter idag:

– Om man alltid ska jämföra sig med andra kommuner, med genomsnittet, då kommer man alltid vara medelmåttig. Då kommer man aldrig dra utvecklingen åt rätt håll.
Då fokuserar man på att vara minst dålig och det är inte det som det handlar om
, säger Louise Erixon - SD:s kommunalråd i Sölvesborg där SD regerar i koalition med M, KD och lokala SoL-partiet. 

Där kommunpolitikerna tänker annorlunda än de i Vingåker - tycker jag mig förstå…


Coop contra Ica…                      (23 sept 2019)

…poppade upp som en fråga när jag efter morgongröten satte mig i favoritfåtöljen för att njuta av dagens första kaffemugg. Som kan ta en rundlig tid eftersom jag ofta faller i samtal med mig själv.
Grundfunderingen till rubriken bygger på den - från just ingenstans - komna personliga funderingen. "Varför är det hos mig en lika onaturlig tanke - att hos Coop handla behövligt godis till veckans fredagsmys - som att ha bearnaisesås till falukorven?"

Vad är det som inte stämmer hos Coop, frågade jag mig själv, och hamnade i långvariga tankeutbyten med mig själv. För sådana djupa och viktiga frågor kan man inte bara slarva bort, sa den ena av mig som hamnat i liknelser till hur jag väljer parti när jag röstar.

OK, svarade den andre av mig och redovisade (sin) den där snabba och lättfångade åsikten att "det känns tråkigt att handla hos Coop".
Och lade till "i jämförelse med Cityhallen då".

Jo, höll jag med om och kände att jag också föredrog det rikligare varuutbud Cityhallen bjuder mig. Och visst, fortsatte jag, upplever jag att det är en helt annan stämning och fart i cityhallen. Både bland kunderna och de anställda.

Vilket fick mig att fundera över vilken sorts människor det är som föredrar Coop framför Cityhallen. Jag har förstås ingen aning - Madame antyder att det "nog mest är pensionärer".
De kanske gillar: 
Matkedjan vill vara "den goda kraften", säger en anställd.

Personligen känner jag bara två som gör det valet. Båda är män.
Den förste - en i mina ögon - en långsamt tänkande person har sagt mig att han föredrar Coop för att "där upplever han ingen jäkt, inte så mycket trängsel, utan kan handla i sitt tempo."
Den andra är en uttalad vänsterpartist som klart redovisat att han handlar där av "solidariska skäl"
Båda sakerna får man respektera, anser jag.

Men det verkar inte riktigt vara de kunder som gör Coop till en lysande affärsidé. Inte heller Coops affärsidé verkar var den bästa.
Antar jag när jag på nätet läser:

"Kooperativa Förbundet Under Albin Johanssons ledarskap grundade och förvärvade KF industrier i syfte att bryta monopol och karteller inom flera branscher, allt ifrån mjöl och margarin till glödlampor och kassaregister. De ledande inom KF var starka anhängare av frihandel och fri konkurrens.
Genom att de oftast stod socialdemokratin nära kom KF därför att driva Socialdemokraterna i marknadsvänlig riktning.

Fram till 1966 var KF största blocket i svensk dagligvaruhandel men passerades detta år av Ica. De hade då cirka 35 procent var av dagligvaruhandeln. Idag står Ica för drygt 50 procent och kooperationen för cirka 20 procent.
Vad var det som hände?

En förklaring är den reform som genomfördes inom Ica 1972. Den dåvarande vd:n Nils-Eric Wirsäll lyckades då finna en framgångsformel som skapade den balans mellan central samordning och självständiga handlare som alltjämt gäller inom Ica. Innan dess hade Ica en tämligen splittrad organisation som hade svårt att klara konkurrensen från det centralstyrda KF.

KF har under senare decennier genomfört rader av omorganisationer och chefsbyten, medan det som verkligen är avgörande, nämligen hur det ser ut i butiken, har försummats. KF lyckats sämre än konkurrenterna med att anpassa sitt butiksnät till marknadens förändringar. Ofta har Coop högre priser, sämre produkturval och sämre service än konkurrenterna."

Så är det nog - säger jag till mig själv - och fortsätter mina samtal i ett försök kring hur jag nu ska komma överens med mig själv om att få den förklaringen att gälla de politiska partier jag inte vänder mig till för att få uppleva mitt önskade "livsmys".

De som felaktigt försöker pracka på mig sin åsikt om att bearnaisesås passar bäst till min - vardagliga falukorv. Och andra (för mig) osmakliga kombinationer de presenterar mig…


Nyfiken är jag…                          (22 sept 2019)

…men inte på vad som helst. Jag finner mig själv vara en smula kräsen på vad jag vill ta del av. Men, som jag själv uppfattar det, jag vill lära mig något nytt varje dag. Och här kommer nu något jag fått vetskap om idag:

"Det finns 1.3 miljarder kubikkilometer vatten på jorden och mer får vi aldrig. Systemet är slutet: rent praktiskt kan inget läggas till eller dras ifrån.
Det vatten du dricker har funnits här sedan jorden var ung. För 3,8 miljarder år sedan hade oceanerna mer eller mindre uppnått sina nuvarande volymer.

Vattenvärlden kallas hydrosfären och är främst oceanisk. 97 procent av allt vatten finns i haven, merparten i Stilla havet som är större än alla landmassor tillsammans. Stilla havet har sammanlagt något mer än hälften av allt havsvatten (51,6 procent); Atlanten 23,6 procent och Indiska oceanen 21,2 procent.
Då återstår endast 3,6 procent åt alla andra hav.
Medeldjupet i oceanerna är 3860 meter, varvid Stilla havet i genomsnitt är 300 meter djupare än Atlanten och Indiska oceanen.
60 procent av jordytan är oceaner som är djupare än 1600 meter.

Av de tre procenten av jordens vatten som är sött är det mesta inlandsis. Endast en obetydlig del - 0,036 procent - återfinns i sjöar, floder dammar - blott 0,001 procent finns i moln eller som ånga.
Nästan 90 procent av jordens is befinner sig i Antarktis och det mesta av återstoden på Grönland.
Res till Sydpolen och du står på drygt tre kilometer is, vid Nordpolen är det knapp fem meter.

Bara i Antarktis finns tio miljoner kubikkilometer is - om allt smälte skulle det höja vattennivån i oceanerna med 60 meter.
Om däremot allt vatten i atmosfären regnade ner jämt fördelat, skulle världshaven bara bli några centimeter djupare."

Allt detta fick jag veta när jag läste boken du ser här till vänster. 
Dessutom: "Om jorden var helt slät skulle den vara täckt av 4000 meter vatten."

Får man lära sig sådant i Vingåkers skolor? Upplever eleverna samma glädje som jag över att hela tiden få "lära sig mer?".
Funderar jag medan jag kommer på att vad gäller Melodifestivalen vet jag - jämförelsevis då - ungefär lika lite som det finns vatten i molnen…

Men, nog kan man bli en aning frågande över hur det blir i vår kommun om all is i Arktis smälter. 60 meters havshöjning innebär ju att hela Vingåker - som ligger på 50 meters höjd över dagens havsnivå - helt svämmas över.

I morgon är det f-n i mig jag som går och handlar mig nya stövlar…


Snart måndag…                          (22 sept 2019)

…skriver jag bara för att jag denna söndag vaknade med en liten lust att retas med omvärlden. Det händer mig lite då och då.
Kanske också denna gång för att jag själv tycker att måndagen är veckans bästa dag - i motsats till som jag tror - de flesta andra människor.

Du, sa Clemens, borde du inte skriva någonting om klimatförändringarna - som även drabbar Vingåker?
Va? Sa jag och såg säkerligen frågande ut.
– Nog kan man väl tro att många Vingåkersbor reagerar när man här i Vingåker igår kunde svettas och i dag småfryser man?
Sådana snabba klimatförändringar kan väl skrämma sk-ten ur vem som helst med klimatångest - som så gärna betygar sin dyrkan av allas vår Greta…

Du skojar, sa jag - och Clemens bekräftade att det var så och att berodde på att han hade vaknat med det sinnelaget denna smågråa söndag.

Därefter övergick vi att att småprata om några av veckans små begivenheter som väl just ingen annan i Vingåker än vi hade noterat.
Till exempel en begåvad kommentar i Fokus från en läsare som hade läst vad Johan Hakelius hade skrivit under rubriken "Vad är staten egentligen" i tidningens föregående nummer. 
Han som kommenterar skriver:
"Inte att dela ut köttben i alla fall. Det märkliga är att partierna tycks mena att det är gåvor från dem till folket och inte skattemedel från folket självt".

Mer än så kanske du inte orkar läsa en söndag…

Kanske jag i alla fall ska fresta med ett par rader till - där jag berättar att ett par driftiga människor i Vingåker har - på Facebook - den 17 september startat en grupp som de har gett namnet - Vingåkers nyheter.
Anledning till det är skriver de:
Eftersom vi i vingåker saknar en egen tidning så är det här ett sätt att komma ifatt världen och om man har någon nyhet eller liknande händelse kunna dela med sig av nyheter till övriga vingåkersbor.

Utmärkt idé tycker jag - som genast anmälde mig som medlem till gruppen och ser nu med stort intresse fram emot min fundering: "Vad kan det nu bli av det här då?"

En ny dag…                                 (19 sept 2019)

…som gjord för att ta del av ny information och kanske rent av - få nya kunskaper.

"En genomsnittlig sjuåring som börjar skolan har ett ordförråd på 7 000 ord.
Tio år senare har den som läser eller lyssnar till texter och som har fått många böcker lästa högt för sig ett ordförråd på 50 000-70 000 ord.
Den som däremot inte läser har ett ordförråd på så lite som 15 000-17 000 ord. För att klara av ett vanligt vuxenliv krävs det cirka 50 000 ord"
 
Det här skriver Skolvärlden. 

Om den nuvarande regeringen har jag många åsikter - och fördomar - där den främsta är att jag tycker den är urusel. En uppfattning som späs på när jag läser vad Johan Westerholm skriver på ledarsidorna.se:

"Samtidigt som budgeten presenterades i riksdagen var flera statsråd ute i landet och talade väl för regeringen. Men när medborgare började ställa sina egna frågor framgår en annan bild än den tillrättalagda. Regeringen är paralyserade av skräck och står utan några idéer för att möta situationen ute i landet samtidigt som Sverige nu rör sig ut på mörka vatten."

Ett folk utan historia är ett dumt folk…
…är en rubrik till en mycket läsvärd artikel i Göteborgs-Posten.
Texten börjar så här:

"Häromsistens var jag på en middag där någon ställde frågan om vem som egentligen blev kung efter Gustav Vasa. En person i sällskapet började rabbla hela kungalängden, inklusive årtal, från Vasasönerna och fram till dagens monark, Carl XVI Gustaf.  

Samtliga middagsdeltagare blev imponerade. "Har du lärt dig det där i skolan?" frågade någon. Hon började skratta. "Nej nej, självklart inte, det har jag lärt mig i efterhand".

Såklart. Vi som är födda på 1980- och 90-talen – den så kallade millenniegenerationen – har inte lärt oss något. Eller, vi har lärt oss massor: att det är viktigt att tänka självständigt och kritiskt, vikten av de mänskliga rättigheterna, att själv bilda sig en uppfattning av saker och ting. En nyckelfras som ofta upprepades på proven var ”skriv med egna ord!”.
Men några faktakunskaper har vi inte."

Vingåker - en smula avslaget?
Att jag satte ett frågetecken där ska tydas att jag förstår att jag nu är ute på gungfly som man brukar kalla det när man är långt ifrån säker på att (ens någon) håller med om vad man skriver.
Det hela började med en fundering kring vårt lokala PRO - som poppade upp eftersom de den senaste tiden fiskat lite hos mig om att ta över och sköta deras hemsida på internet.
Tja - lite som att be en inflyttad rallyförare att köra traktens begravningsbil.
Jag har många åsikter om vårt lokala PRO jag skulle kunna framföra men du får bara en - deras hemsida är - och har varit länge - totalt ointressant.
Vilket du själv kan konstatera om du klickar - här.

PRO i Vingåker säger sig ha runt 350 medlemmar och dessa erbjuds på hemsidan - aktiviteter - där bl a ingår "Resor & utflykter".
Och det är ju bra för pensionärer har oftast tid över för resor. Hur det är med deras ekonomiska möjligheter för resor vet jag däremot ingenting om.
Jag har ju sett vad de hittills erbjudna resorna innehåller - och det är nu vi närmar oss rubriken - för det som erbjuds är tämligen torftigt. Inte bara som upplevelse utan - ännu mer - hur resorna presenteras (marknadsförs) till medlemmarna.

Jag själv har bara varit med på en resa - en räkkryssning på Vättern - som utgick från Askersund. Bussresan var helt OK - men själva "kryssningen" var något av en katastrof. Där det var totalt omöjligt att (ens) kunna samtala med dem man delade bord med. En "trubadur" utnyttjade nämligen under hela resan sin högtalarutrustning till (nära) bristningsgränsen.
Jag minns inte vad resan kostade men en så där 700-800 kronor - plus att man fick betala extra för det vin (eller annat) man ville ha till räkorna…

Så kom det sig att jag just tittade in hos SvDs nättidning och fann den här annonsen.
Som lockar med:

"Välkommen till en mångsidig afton på vinparadiset The Winery Hotel i Solna. Tillsammans med SvD:s vinprofil Mikael Mölstad kikar vi in i framtiden i vinets värld med fokus på trender, naturvin och hållbart hantverk.

Innan vi njuter av en specialkomponerad 3-rättersmiddag med utvalt vin, provar vi spännande viner och lyssnar till Mikael när han tar oss med på en resa från dagens vin och in i framtiden. Vad händer med vinet i den tid vi just nu lever i? Hur påverkas vinproduktionen av trender i en värld i ständig förändring?"

Mycket kan man säga om räkkryssningar med PRO - men själva "matupplevelsen" var synnerligen torftig i en likaledes torftig miljö.
Vilket - vill jag påstå - gäller det mesta som PRO erbjuder i reseupplevelser.
Hur kan medlemmarna nöja sig med sådant?

För all del - vinprovningen här ovan kostar 1490 kr - alltså dubbelt så mycket som en räkkryssning. Men de pengarna ger där - minst - en 10-gånger så stor upplevelse.
För en sådan (pensionär) som jag då.
Och om PROs res-ansvariga hade begåvning nog att arrangera & presentera "upplevelser av liknande slag" - skulle jag förmodligen delta vid alla. 
Och kanske rent av komma mig för att bli medlem - bara för den sakens skull…

Men det är inte bara PRO som erbjuder halvtaskiga upplevelser.
Samma omdöme ger jag allt "spännande" som arrangeras av kommunen.
Vilket fick mina funderingar att hamna i den röda rubriken du just läste…

Perspektiv - är ett ord som passerat mina funderingar flera gånger denna dag. Av olika anledningar. Synonymer till ordet beskrivs så här:

"djup, djupverkan, avståndsförhållande; panorama, vy; utblick, överblick, horisont, synvinkel, aspekt; framtidsutsikt, framtidsmöjlighet, framtidsvy, prognos"

Upplevelser i härliga Vingåkersbygden
"Det finns alltid en ny vacker plats att upptäcka i Vingåkersbygden. 
Vi har en mångfald av fritidsaktiviteter och trivsamma evenemang året runt.
Varmt välkomna till vår gemenskap."

Ett perspektiv till detta kan du se på denna YouTube-video 

För övrigt noterar jag att det gick inte många timmar efter det att Sverige hade en ny utrikesminister tills att USA (efter 2,5 år) hade en ny svensk ambassadör utsedd.

En dag håller på att ta slut. En bra dag har det varit. 
Som alla mina tidigare i Vingåker…


Jag kunde inte…                        (18 sept 2019)

…hålla mig när jag nyss läste den här texten hos Nyheter idag:

På Socialdemokraternas partikongress 2013 satte Stefan Löfven målet att Sverige skulle få EU:s lägsta arbetslöshet 2020 med hans partis politik. I dag, med några månader kvar till 2020, ligger Sverige på 22:a plats av EU:s 28 medlemsländer. 

Teckning: Jeander.

Det är verkligen inte fel att "sätta mål" för sin verksamhet. Det har jag själv gjort massor av gånger på den tiden jag drev ett mindre tidningsförlag.

– Vi ska nå lägst arbetslöshet i EU. Det är det förpliktigande delmålet, men vi ska åt full sysselsättning. Det mina vänner, det är socialdemokratisk politik,
sade Stefan Löfven på partikongressen för sex år sedan.

Försöker lite föreställa mig hur man som ansvarig för ett riksdagsparti som Socialdemokraterna resonerade (inom gruppen) då man kommer på att sätta ett så omöjligt mål som att ha EU:s lägsta arbetslöshet inom en så tämligen kort framtid.

Jag kan inte tänka mig annat att de själva måste ha (insett) förstått att det var en - omöjlighet. Men det visste de ju - att väljarna inte hade en aning om - så "Va´fan, vi kör med det". Så får vi se - kanske de lade till…

Jo - och nu är det inte så lång tid kvar innan vi inte bara "får se" utan även får ta del av - vågar jag kalla det - för fakta?
Fakta - som väljarna har glömt när det är dags för nästa val - och då möts av nya Socialdemokratiska "delmål" som väljarna (då) heller inte har nog kunskap om för att värdera.
Om nu inte S lovar att stoppa eller i alla fall kraftigt minska invandringen…

Du - det var en riktigt dålig avslutande tanke - om en osannolikhet.

Om skolorna i Vingåker…          (18 sept 2019)

…har det inte skrivits - eller hörts - så mycket om på senare tid. Så allt lunkar väl, då, på i samma gamla vanor.
Vilket får mig att fundera lite över hur jag ska tolka det.
Kanske som Claudia De Longueville - som i en kommentar till en artikel på DGS skriver följande:

"Det tog långt över hundra år att bygga en högklassig svensk skolkultur, Lennart.
Efter tre decennier av illdåd är den förvandlad till den grushög, som nu kan beskådas.
Mardrömslik misshandel av skolan har sänkt även universiteten till sopklass.
Svenska elevers kunskaper har rasat mot ett svart hål samtidigt som betygsinflationen galopperat mot oändligheten.

Katedern är bränd och lärarprofessionen slaktad.
Adjunkter och lektorer är utrotade.
Ignoransen och ineffektiviteten är satt i system och kunskaper åtnjuter i dag lika högt anseende, som den yrkesgrupp som är satt att bibringa dem.

Det svenska skolsystemet fungerar inte alls.
Alla internationella undersökningar visar, att det är ett absolut fiasko.
Aldrig har det släppts ut grupper av så obildade elever och aldrig har medelgoda och duktiga elever fått så lite stimulans.
Den svaga tredjedelen, som inte bara stör all undervisning får dessutom praktiskt taget alla resurser.

I OECD:s rapport från 2015 konstaterades, att Sveriges självbild av att vara en kunskapsnation inte stämmer med verkligheten.
Social utjämning och inte kunskapsförmedling varit den svenska skolans huvuduppgift sedan 1960-talet. (min kursivering - för att jag finner detta sant)

Kunskapsförmedling har ersatts av snömos och svammel
Det har gång på gång visats, att svenska elever är svaga i kreativ problemlösning, självständigt tänkande och enkannerligen i läsförståelse.
Brister, som rimligen inte befordrar elevernas intellektuella utveckling och som sannolikt inte heller gagnar demokratin eller den politiska toleransen."

Hur kan det ha blivit så här då? Varför gör inte föräldrarna något?
Frågar jag mig, för de bör ju ha full vetskap om det allt sämre läget i skolan.
En annan av dem som givit kommentar skriver:

Jag tror att en faktor är att ingen har idag tid eller ork att lyssna; det hinns inte med om man skall visa hur lycklig man är och presentera vilken mat man precis avnjutit på alla sociala plattformar. Dagens människor lägger sin fritid på trivialiteter som inte för dem själva eller mänskligheten framåt, men väl bakåt.

Tendensen har varit tydlig en längre tid och gäller för hela västvärlden; man orkar inte lyssna på sakkunniga experter. Det är en sådan enorm uppförsbacke att behöva koncentrera sig, för det måste man om det rör är ett ämne man inte behärskar, att man helt enkelt inte ids.

Jaha! Vad ska vi då säga om det - bästa Vingåkersbor?
Jag själv svarar med att kopiera vad jag skrev i går:

Om jag bodde i den kommun jag kan se framför mig skulle den kommunen ha en egen "blogg" där en ansvarig (t ex kommunchefen eller kommunfullmäktiges ordförande) i en veckokrönika - småpratade med sina ortsbor på ett personligt sätt om sådana här saker.
Berätta om: "att, jo så är det - och det innebär att - och det får de här konsekvenserna för oss i kommunen".

Visst kan man…                           (17 sept 2019)
Kommentar finns - här

…man väl bli sittandes i funderingar? I alla fall om man som jag - har tid över för sådana nöjen. Som jag ser det - en skön känsla av att just inte behöva bry sig så mycket om annat än att få dagarna att fyllas av egna nöjen - som att läsa bloggar och "alternativa medier" som ger grunden till så många funderingar.
Ger intellektuell stimulans.

Jag tillhör inte de personer som ängslas så mycket. Men kan nog i alla fall medge att att jag fick små funderingar åt det hållet när jag hos Samhällsnytt läste dessa rader:

Kraftiga neddragningar att vänta i kommunerna
"I takt med att staten dumpat över ansvaret för sin misslyckade invandringspolitik på kommunerna har alltfler av dessa fått ekonomiska problem med allvarliga konsekvenser som följd. Tidigare har SKL varnat för bland annat skattehöjningar och nu varnar man åter igen för att det allvarliga läget kan komma innebära drastiska neddragningar.

– Vi har ju pratat om detta i åratal, och det finns anledning att vara lite självkritisk. För det är som att man inte tagit det allvar. Men nu sker det, och då kommer man inte kunna blunda för det längre, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

– Det här är inget som hänt över en natt utan kommunernas ekonomi har urholkats under lång tid. Men något som påverkat situationen är flyktingmottagandet 2015, där man redan från början i de kommuner som tog emot flest hade dåliga förutsättningar vad det gäller arbetsmarknad och integration. Och det har gjort situationen ännu tuffare, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Jönköping.

I 99 procent av landets kommuner genomförs redan i dag besparingar men det som nu väntar är betydligt mer drastiska åtgärder. (min kursivering)

– Det är stora förändringar som måste till. Kommunerna behöver tänka om helt och hållet kring vilken service man erbjuder, säger Wallenskog.

– Kommunerna kommer tvingas fundera på hur man kan bedriva sin verksamhet på ett nytt sätt. Det kan vara att man inte längre har nattillsyn av äldre med hjälp av personal utan genom kameror eller att lärare får åka runt mellan många skolor och så får eleverna delta i lektionen via videokonferenser."

Om någonting i Sverige sägs omfatta 99 procent är jag säker på att Vingåker finns med bland dem - vilket styr mina tankar till att förklara för mig själv att:

Om jag bodde i den kommun jag kan se framför mig skulle den kommunen ha en egen "blogg" där en ansvarig (t ex kommunchefen eller kommunfullmäktiges ordförande) i en veckokrönika - småpratade med sina ortsbor på ett personligt sätt om sådana här saker.
Berätta om: "att, jo så är det - och det innebär att - och det får de här konsekvenserna för oss i kommunen".

På något sätt skulle det kännas en aning tryggare. För mig alltså…

Men en sådan kommun finns inte i Sverige - och jag kan svårligen tänka mig att Vingåker skulle bli den första. Det finner jag vara ett trist konstaterande…



Blandat väder…                           (16 sept 2019)

…var det verkligen under vår vistelse på Gotland i helgen. En synnerligen skön lördagseftermiddag på Stora torget i Visby där vi längs den ena kortsidan i flera timmar kunde njuta av sol och värme allt medan vi storögt tittade på det livliga folklivet - åt lite goda rätter och unnade oss ett glas vin därtill.
Alla krogarna med dess uteserveringar var så gott som fullbelagda av - som vi anade - gladlynta turister.

Söndagen var förfärlig - vad gäller vädret - med stormvindar och regn. Vilket på intet sätt hindrade oss att bila runt hela ön och beskåda diverse märkligheter…

Hur läget i övriga Sverige var under helgen är oss okänt eftersom vi vare sig har beskådad tv, eller våra smarta telefoner…

Däremot verkar det ha uppstått viss turbulens i samspelet mellan regeringen och kommunerna. I alla vall vissa av dom - som ondgör sig över regeringens kommande "utjämningsförslag" mellan (från) kommuner som redovisar överskott till (de allt fler) kommuner som visar underskott.

Det är väl en sak det - men jag blev sittandes i funderingar över Vingåker när jag läste dessa rader:

Det råder ingen tvekan om att glesbygd kostar. Långa avstånd, små enheter som är svåra att få ekonomi i och svårigheter att rekrytera personal är några exempel på de utmaningar som många kommuner står inför liksom avfolkning.

Jag skulle gärna läsa en informerande resonerande "berättelse" från de ansvariga politikerna om hur de ser på de "utmaningarna" vad gäller Vingåker - både vad gäller nuläget som på lite längre sikt…

 
Fredagen den…                          (13 sept 2019)

…trettonde - sägs av något skäl jag inte känner till - som något av en otursdag. Märkligt, funderar jag, precis som det där med nycklar på bordet, gå under stegar, svarta katter och liknande saker.
Som jag inte heller tror ett dyft på. Märkligt att det hänger kvar och att det fortfarande finns människor som bryr sig.

För egen del finner jag denna fredag vara tämligen angenäm - saker och ting har fungerat. Som att jag sent i går natt frågade kommunen om "maxtaxor i äldreomsorgen" och nu vid lunchtid fick jag svar.
Varje gång jag ställer frågor till kommunen får jag snabba svar - vilket jag uppskattar och mumlar då gärna lite för mig själv - himla bra service.
Speciellt som det alltid är korrekta svar hållna i trevlig ton.

Det andra positiva är att Madame tidigare i veckan bestämde sig för att inhandla en "riktig dator" i stället för den eländiga (tycker jag) pc-padda hon brottats med under många år. På måndag finns mac-datorn på plats.
Vilket - lite akut så där i går kväll - innebar att det snabbt idag måste inhandlas en router som behövs för att kunna komma ut på internet.

09.50 denna förmiddag sände jag en köpbegäran till Elgiganten i Katrineholm på en specifik router jag fann på deras hemsida. Men som inte fanns i deras utbud i butiken i Katrineholm.
"Boka och hämta inom en timme" var det som lockade och där fanns också beskedet att de skulle sända ett SMS när varan fanns att hämta.
För all del - ni som är petimetrar - det tog en och en halv timme innan jag fick ett SMS om leverans.
Men nu har Madame en router - och jag sitter smått förvånad över att det hela fungerade så smärtfritt.

Precis som det gjorde i går när jag och Madame "hastigt och lustigt" bestämde oss för en "snabbis till Gotland" över helgen. Bokning av färja och hotellrum klarades av - och betalades - på en kvart.
Internet är en gudagåva för en sådan som mig…

Pannkakor…                                            (12 sept 2019)

…är kanske ordet som väl kunde ligga överst bland tankarna - eftersom det är torsdag menar jag.
Det kanske blir så hos mig längre fram mot kvällen men just nu - när jag tittar på ett program på swebbtv.se får jag höra några ord som lägger sig högst upp bland stundens funderingar.
Det här hör jag:
"Kommuner kan inte gå i konkurs, som vissa anför, av den anledningen att kommunerna har obegränsad beskattningsrätt".
Det betyder i raka ord, säger sakkunskapen, att kommunen inte kan gå i konkurs men väl kommunens invånare.

Hm - kan sådant åstadkomma ett nytt ord i ordböckerna - som kommunskam?
Eller kanske - kommunskräck - för den som ligger mer åt det hållet - i sin ständiga ängslan över tillvaron.

PS - Nej, det blev inga av Madames god pannkakor i dag - men denna lilla fadäs förbyttes klockan 21.52 till något av ett litet glädjerus - jag hade då beställdt en prenumeration på Grönköpings Veckoblad. Via internet förstås.

Jag kan inte riktigt förstå att jag missat det tidigare - för att jag fått för mig att tidningen lagts ned.

Som säkert kommer att erbjuda mig en gladare framtid…



Civilkurage?                                   (11 sept 2019)

Ett fint ord, kom jag att tänka på när jag läste det i en artikel i Kuriren som berättade om att - Tennisparken i Vingåker utsätts för "förstörelse" - som det står i tidningens rubrik. 

"Jag kände att det började bli för mycket skadegörelse både på utemöbler och växter", säger Laura Bende - som är landskapsarkitekt i Vingåkers kommun.
Jag vet inte hur det är för dig - men ett sådant uttalande väcker funderingar hos mig.
Alltså - ska man se det så att det finns ett läge av "lagom skadegörelse för Tennisparken?"
Skadegörelse - är inte det någonting helt annat det är normalt slitage? Jag menar att barn kan ju (omedvetet) vara lite oförsiktiga, funderar jag, och hamnar i debatt med mig själv om vad jag menar med barn och deras ålder när de mer närmar sig åldersgränsen för att kallas ungdomar där de mer medvetet vill förstöra saker.

Velar lite och hamnar i stället i nya funderingar kring vad jag läser som lösning på "problemet". Eller är det rent av en en utmaning - som vissa regeringsledamöter gärna beskriver en situation.

Skadegörelsen är polisanmäld - vilket fick vår områdespolis, Pirjo Svegréus, att lägga ut ett inlägg om förstörelsen i parken på polisens Facebooksida där hon berättade att hon "fått namn" på på några ungdomar som utpekats som ansvariga för förstörelsen.

Tuffa tag, tänkte jag.
Du, det tänkte jag inte alls, för bäste läsare, hur många gånger i ditt liv har du tittat in på "polisens Facebooksida?". Antagligen färre gånger än du besökt vår lokala PROs hemsida. Jag själv - aldrig.

OK polisen vet (vågar jag väl anta) vilka ungar (antar jag också) det är som är ansvariga för skadegörelsen. Vad händer då?
Jo - berättar vår lokalpolis: "Ungdomarna är inte straffmyndiga  så det blir hemkontakt av mig eller också av mig och socialtjänsten."

Nu vet jag inte vad ordet hemkontakt betyder i verkliga livet, men eftersom jag har fördomar anar jag att det handlar om någon slags förmanande samtal med föräldrarna.
I mitt liv förväntar jag mig också att "nu får ni en faktura på vad skadegörelsen kostar".
Då jag menar att föräldrarna har betalningsansvar för vad deras ungar förstör.

Så blir det förstås inte. I polisens Facebook-råd lyfts också frågan om övervakningskameror i Tennisparken.
Sannolikt lika otänkbart som faktura till föräldrarna. Tänker jag när jag läser vad Robert Davidsson, ordförande i samhällsbyggnadsnämnden i vår kommun säger:
"att han anser att det alltid finns en konflikt mellan personlig integritet och övervakning.
Jag är av den uppfattningen att man måste kunna röra på sig på allmän plats utan att bli dokumenterad eller filmad - men det kanske kan vara en lösning".

Velpotta, tänker jag, som vet att man t ex, i London city, inte kan gå ett steg utan att vara övervakad. Bryr jag mig noll om…

Vilket också gäller mig själv och centrum av Vingåker.
Enär mitt  personliga samhälls-samvete är renare än Davidssons underlakan. Mig får de övervaka hur mycket de vill bara jag får vara i fred hemma på muggen och i sovrummet.

Ska jag nu komma med ett "Medborgarförslag" till kommunfullmäktige - om kameror lite överallt i kommunen. Eller i alla fall i Tennisparken?
Livet består emellanåt av svåra frågor…

Vad kommer nu ordet civilkurage in i det här? Jo, vår lokala polis säger:
"I kommentarerna till mitt inlägg lyfts civilkurage fram, att man säger till när man ser något".
Civilkurage är ett fint ord som för sällan efterlevs…


Väcker en fundering…                   (11 sept 2019)

Jodå, det händer enstaka gånger att jag också tänker "Jag måste vara galen". Vilket poppade upp när jag läser i AB att den "folkkära tittarfavoriten" Ingalill Mosander måste sluta med sina populära inslag i "Go kväll".
Att där prata om böcker och bokläsning.

Nå, jag kopierar en del text ur ABs artikel och ber att du försöker tänker dig läsa samma text (med vackra omdömen) men att då byta ut orden bokbranschen och böcker till någon inom lokalpolitiken i Vingåker.

"Även inom bokbranschen tycker man beslutet att lyfta bort Ingalill Mosander är märkligt.

– Jättemånga människor har genom henne fått utomordentliga boktips, säger Ann-Marie Skarp, förlagschef och vd på Piratförlaget.

Att ha någon som kan väcka läslust (intresse för lokalpolitik) och inspirera människor till att läsa är viktigt för alla – även för bokbranschen (Vingåkersborna) , menar Dorotea Bromberg, förlagschef och vd på Brombergs förlag, som tycker beslutet är mycket tråkigt.

Hon är otroligt viktig och sprider en sådan läslust (intresse för vår lokalpolitik) . Hon är helt unik helt enkelt, säger hon.

Vad gör henne så speciell?

Hon har allt som krävs för att kunna tala om litteratur (lokalpolitik) på ett lättillgängligt sätt.

Har ni kunnat märka en "Mosander-effekt" när hon pratat om era författare i tv?

– Ja, det har märkts, helt klart. Jag tror det är det program som haft mest effekt på bokförsäljningen (Förståelsen av vår kommun) , säger Dorotea Bromberg.

Ann-Marie Skarp menar att Mosander spelar en viktig roll för läsarna genom att gallra i den enorma bokutgivningen (mängden floskler):

Hon har varit en otroligt bra vägledare. När hon sagt någonting har man märkt att det betytt mycket för intresset för böcker (för lokalpolitiken i Vingåker)."
(min kursivering)

Får jag komma in?

Hm - man skulle ju då lätt kunna se framför sig en entusiastisk lokalpolitiker som - i samma berättande stil som Johan Hakelius - förklarar för oss (okunniga) i Vingåker t ex om sina funderingar kring det här med - kommunalskatten…

En som däremot vet det mesta om kommunalskatter är Göran Persson -Expressen skriver:

"Den tidigare statsministern Göran Persson riktar svidande kritik till Socialdemokraterna.
I synnerhet kritiserar han skattesystemet, rapporterar TT.

– Den fråga som är akut och farlig är kommunalskattediskussionen, där du kan säga i dag att den som betalar högst skatt får sämst service, sa Persson på en pressträff på tisdagen."

 

Politik?                                                    (10 sept 2019)

Det skulle inte förvåna mig det minsta om du suckar smått uppgivet inför det ordet. Det gör i alla fall oftast jag…
Lik förbenat fastnar jag ofta i "politikfunderingar" då jag läser vad andra - och som jag ser det - kloka människor för ut för synpunkter. En del vad de skriver får mig att tänka annorlunda än tidigare - eftersom jag fått ny information. I bland även nya kunskaper. Där vissa påverkar mina - fördomar.

Fördomar - jag älskar mina fördomar. Och allt oftare finner jag att de späs på av vad de här kloka och insatta personerna skriver.
Detta om detta - men Johan Hakelius skriver några rader i ett längre inlägg hos Fokus som fick mig att stanna upp i mina vardagliga tankar och säga - Hm…

"Ganska stora delar av det här liberala politiska etablissemanget verkar helt oförmögna till självkritik. Annars vetgiriga och intellektuella personer nöjer sig med platta förklaringar som går ut på att allt skulle vara frid och fröjd om bara ”populister” och ”högerradikaler” försvann.
Men populister och högerradikaler uppstår inte ur tomma intet. De svarar mot behov och de kommer ur samma historia som alla andra.
Skulle det politiska etablissemanget ha förvaltat sitt förtroende, skulle det inte ha glömt bort att man — särskilt i demokratier — måste ha folket med sig, skulle vi inte vara där vi är nu."

Så får du en av mina fördomar - jag tror inte att dagens riksdagspolitiker har "folket med sig". Och som det verkar - de har just ingen förståelse för den saken.
Vilket enligt min fördom nummer två - gör att läget i landet är så - illa ute -  som det är just nu. Och värre ser det ut att bli…

Oj oj, stackars Sverige. Och håller inte grabben på att tappa brallorna? Precis som vårt land…


Då kan jag i alla fall glädjas över att min bowling den senaste tiden har blivit betydligt bättre. Vilket återstår att se denna tisdagseftermiddag i Katrineholm.

Bonnläppar…                                 (9 sept 2019)

…finns det folk som kallar oss som bor i Vingåker - en del på skämt andra med lite större allvar. Kom jag att tänka på - sent i gå kväll - efter en mycket skön helg.
Där jag plötsligt mindes en tidigare dag då fyra personer - inga barn - som över en synnerligen god middag förde resonerande samtal. När livet är som bäst!

Att jag kom att tänka på det beror på att jag igen läste följande rader av Johan Hakelius i en tidigare krönika i Expressen:

"I vår egen tid finns ett helt gäng turnerande tänkare som reser från världsstad till världsstad och drar städernas bästa argument för alla som kommer i vägen. Kjell A Nordström heter en. Det var han som häromåret kallade landsbygden ”skräpyta” och sammanfattade dess framtid så här:

– Där finns inga universitet, ingen underhållning, ingen shopping, bara träd. Åker du dit kommer du hitta tre alkoholister, några barn, och ett par knäppgökar. Det är det som återstår, alla andra har stuckit."

Jag kände (igen) en vag känsla av att jag höll med om detta. Du - en liten stund bara - innan jag sa till mig själv att "jag är ju inte det minsta intresserad av universitet, shoppning eller underhållning och jag gillar ju skogarna med alla dess träd. Och jag gillar barn och (i alla fall vissa) knäppgökar"

Men kunde ändå inte riktigt få bort den första känslan. Som jag tror till viss del bygger på att det finns vissa - visserligen mycket få - dagar då jag (i Vingåker) känner mig som vad troligen en manlig balettdansör skulle känna när han plötsligt upptäcker att han är omgiven av tanterna i ortens PRO-Linedancegrupp.

Om jag själv bättre kommer på varför det är så - kanske jag återkommer i ämnet.
Det kanske rent av är så att jag är en av knäppgökarna - tänkte jag lite snabbt innan jag bestämde mig för att börja botanisera bland mina favoritbloggar på internet…


Idag darrar de kriminella gängen av skräck
(5 sept 2019)

Rubriken kommer från ett inlägg i dag på en av de många bloggare jag följer. Den här bloggaren kallar sig "Petterson gör Sverige lagom" och jag förstår snabbt att rubriken är en ironi över att sju partier (av våra 8 i riksdagen) i dag möts under en timme för att partierna ska föra samtal om hur gängvåldet ska hanteras.

Pettersson redovisar i sin bloggtext vad partierna har för förslag för att stoppa gängvåldet. Om man är snäll kan man säga att inget av förslagen är av det slaget att det kan införas - bums. Vilket jag själv förväntat mig.
Nu har jag väl denna torsdag inte vaknat med ett speciellt snällt sinnelag - därför berättar jag gärna om några av de förslag som ska hanteras under denna - timme…
Liberalerna vill:
Förbättra det brottsförebyggande arbetet med satsning på skola, socialtjänst och integrationsåtgärder.
Vänsterpartiet vill:
Tillsätt en haverikommission om våldet.
Moderaterna vill:
Vistelseförbud så att kriminella kan stoppas från att återvända till sitt gamla område.
Socialdemokraterna vill:
Brottsförebyggande åtgärder.
Kristdemokraterna vill:
Tillträdesförbud för personer som begår brott i butiker.
Miljöpartiet vill:
Bryt nyrekryteringen, bland annat införa ny brottsrubricering om kriminell rekrytering.
Centerpartiet vill:
Stärkt vittnesskydd.

Du - nog kan vi väl klart förstå att de som ingår i de kriminella gängen nu inte kommer att våga gå utanför dörren i framtiden när de kan läsa om sådana (för dem) ruskigheter…

Jodå, om du läser Petterssons text så ser du att partierna har fler förslag på hur de kriminella gängen ska stoppas. Gäsp…


Utsökt satir…                               (2 sept 2019)

…kan du ta del av här.  
Till min egen lilla nesa kan jag avslöja att det tog en bra stund innan jag själv kunde övertyga mig själv om att "detta måste vara satir".

Artikeltexten, av Rutger Engellau, börjar så här:

"Samhället drabbas allt oftare av negativa konsekvenser till följd av olaglig verksamhet. Landets ledande partier har påkallat behovet av särskilda insatser av typ ”avhopparverksamhet” och exitprogram för så kallade gängkriminella. Socialstyrelsen nu tagit fram riktlinjer och praktiska tips för genomförandet av sådana insatser.

Från regeringshåll har förtydligats att samhällets svar på olaglig verksamhet primärt ska vara utbildning och arbete. Detta betyder per definition att problemet inte handlar om kriminalitet, utan om arbetslöshet som förekommer gruppvis. Detta överensstämmer med Socialstyrelsens synsätt. Det nu utarbetade förslaget har därför givits benämningen Programmet För Grupparbetslösa (PFG)."

Och så följer en lysande beskrivning av hur "problemet med kriminaliteten" ska lösas.
Lösningen är så helt galen att jag till att börja med - gick på den. Vilket väl pekar på hur jag själv anser att landets regering (och myndigheter) styr landet…
Glöm inte läsa kommentarerna.


Ännu dystrare information…        
(1 sep 2019)

(uppdaterat)

…har jag just tagit del av som fått mig att bli smått förstummad. Jag har sett ett videoinslag på Youtube där Henrik Jönsson berättar om förfallet med Malmö.

https://www.youtube.com/watch?v=ClQrzbUgCgs

Under eftermiddagen åskade det en hel del över Vingåker. Jag själv satt på min inglasade veranda och njöt av blixtarna och de efterföljande åskdånen och det häftiga regnandet mot verandafönstren. Jag såg ett magnifikt blixtnedslag någonstans mot Högsjöhållet och undrade lite om det möjligen kunde ha drabbat någon som bodde åt det hållet.

Många människor säger sig vara "åskrädda" - huvudsakligen kvinnor - vad jag tycker mig förstå. Där jag genom livet märkt att det då inte är själva blixten som skrämmer dem utan - åskmullret.

Om jag nu i godan ro kunde njuta av det "oväder" naturen bjudit mig på - är jag i skrivande stund starkt påverkad - rent av skrämd - av vad Henrik Jönsson berättar om "sitt Malmö" - som han snart lämnar.

Jag hoppas verkligen att du vill ta dig tid att se denne - normalt så samlade person - så starkt uppriven.
Och speciellt hoppas jag att du lyssnar på VILKA han i slutet av videon beskyller - som ansvariga för Malmös förfall.

OCH - läs kommentarerna till videon - och så drar du en egen slutsats - till läget i  Sverige. (Vingåker kan vi väl lämna utanför den här gången)

Kommentar:

Bjarne
…det här inlägget av Henrik Jönsson gjorde mig riktigt medtagen.
Ett riktigt brandtal som var snäppet vassare än de annars så utmärkta inlägg
han brukar leverera.

Det har sagts förut att vårt land håller på att undermineras av både invandrare från
andra kulturer och dessa kriminella gäng som får härja rätt fritt. Hörde idag hur
Moderatledaren vädjade till statsministern om att äntligen börja samarbeta mot våldet.
 Inte en dag för sent men hur trovärdigt är ett sånt samarbete?

Idag 1/9 var det val i de tyska delstaterna Brandenburg och Sachsen. Det nya
partiet AfD körde nästan över CDU och SPD i respektive delstat och blev tvåa på
målfoto. Partiet har tydligare än Åkesson uttalat sitt missnöje med den yviga invandringen  och vill skicka hem dem igen.
Kriminella invandrare borde skickas direkt.
Åke

Svar:
Ordet trovärdighet är inget ord jag vill binda till de 7 partier som sett till att Sverige är som det är för närvarande.


Dystra rader…                            (30 aug 2019)

"När Sverige beslöt att landet skulle vara multi-kulturellt så följer med detta att man anammar migration av människor från andra kulturer samt att man respekterar deras kulturella värderingar. Under det senare decenniet har Sverige om något aktiverat det multi-kulturella och medvetet stimulerat invandring från länder med delvis helt andra kulturella värderingar. Inte minst landets politiska kvinnor har närmast helhjärtat stött en sådan politik.

Nu är vi där och det finns ingen möjlighet att ändra på migranternas kulturella och religiösa värderingar såvida man inte inför en totalitär stat.
För detta saknar Sverige såväl resurser som förmåga.

Vad vi ser är början på en förvandling av Sverige till ett helt annat samhälle. Att föreställa sig att alla landets migranter skall ta till sig svenska värderingar är dessvärre futilt. Detta skulle ha diskuterats när multi-kulturen antogs, nu är det för sent. Dessutom skiljer sig dagens svenska värderingar från de värderingar som fanns i Sverige för 50-100 år sedan.

Sverige kommer att bli som andra länder  med kraftig migration och kommer att helt förvandlas under de kommande 50 åren. Man kan förvisso stifta lagar  hur man klär sig men sådana lagar kommer inte att kunna   upprätthållas eftersom stora grupper kommer att ignorera dem.

Konsekvensanalys är inte populärt bland politiker och flera av dessa förefaller sakna såväl läggning som förmåga därtill. Nu står vi inför ett fait accompli och tvingas göra de bästa av situationen.
Hur småflickor och kvinnor klär sig - är i det sammanhanget kanske inte det mest viktiga."
Lennart Bengtsson

När jag läste vad Lennart Bengtsson skriver blev jag rejält dyster - inte mest för mig själv kanske - eftersom jag är så gammal att jag sannolikt kommer att klara mig undan det mesta av den framtid han förutsäger - och som jag klart kan föreställa mig - detta för Sverige - kommande elände.


En kommun utan problem?      
(29 aug 2019)

Låt oss möta en mästare på att - slinka undan besvärliga frågor.
Hon heter Anneli Bengtsson och är kommunstyrelsens ordförande.
Som svarar så här efter att ha läst Hans Jenseviks text om faran med att vara medlem i Kommuninvest - som Vingåker är.


Hej
Intressant läsning som endast hänger upp sig på utgångspunkt att kommuninvest ska gå i putten.

Men skulle så ske så blir det tufft för hela kommunsverige eftersom dom flesta har sina lån där. Men lite siffror för att jämföra då.

                                    Askersund                  Vingåker                      Snitt

Låneskuld/inv           82733 tusen               48770 tusen            53867 tusen

Låneskuld                  924.5 miljoner            447.7 milj                1879.8 milj  

tänk då på att Askersund har 2000 fler inv och att nästan hälften av låneskulden är kommunens egen.

Vi har ingen egen skuld i kommunen utan det ligger i koncernen (men vi borgar, så samma lika kanske).
Vi hanterar inte domedagsprofetior eller ifallatt händelser skulle vi göra det så skulle ingen våga göra något om ens gå ut.
Vi har finansinspektionen som minutiöst ser till att vi gör det vi ska och vi måste väl lita på dom eller?

Ok, kanske jag får skylla mig själv - jag bad Bengtsson i sitt svar (också) jämföra lite med läget i Askersund - och då valde hon att bara svara på den lilla delen av (skillnaden i) låneskulden.

Men nu är det så - bästa läsare - att Bengtsson inte har att göra med en sedvanlig lättlurad, snäll Kurirenjounalist - som aldrig skulle få för sig att irritera en sådan som Anneli Bengtsson genom att ställa några besvärliga följdfrågor (och som redan har tankarna på hur hon ska lägga upp nästa uppdrag) - utan en seg, sur jävla f d chefredaktör och tidningsägare som har en annan värdegrund.
Därför nöjer inte jag mig inte - som Vingåkersbo - med det bleka svaret - jag vill veta mer om hur hur kommunen resonerar vad (t ex) gäller: Kommunens syn på hur man tar sina lån. Och förmedla det till de nyfikna Vingåkersbor som läser vad jag skriver.

"Nästan alla kommuner med sina bolag och landsting respektive regioner är nu med i Kommuninvest, ingen seriös kreditprövning sker och lån kan rekvireras utan volymbegränsningar.
Jag kan gå i god för att det är så för varje år sedan mitten av 90-talet och fram till bokslut 2017 har jag och mina medarbetare på Svensk Kommunrating AB granskat varje kommuns årsredovisning för våra 290 kommuner och kvalitetssäkrat vår databas."

Vidare vill jag gärna få veta hur kommunen ser på vad Jensevik skriver om Askersund - kan det bli samma utveckling i Vingåker? Om inte - varför då?

"Askersund är sedan flera år en utflyttningskommun på grund av ett sviktande lokalt näringsliv. Speciellt samhällsbyggargenerationen 26 – 44 år flyttar ut. Redan det påverkar nettokommunskulden per invånare räknat, som ökar varje år (nettokommunskulden = förvaltningens skulder + avtalspensionsskulden + borgen – värdet av säljbara tillgångar). 

Aktuell statistik är svår att få ut från Kommuninvest. Jag lämnar den. Intressant från mitt perspektiv är att ett växande antal kommuner medvetet överbelånar sig i Kommuninvest och uppenbart räknar med att slippa betala sina lån. I Sverige ses normalt de som missköter sig ekonomiskt som ”fattiga” och det är en närmast oslagbar merit."

Hur kan jag få veta om vår kommun "överbelånar sig?" 
Om just nu - nej - finns där en risk för överbelåning?
Hur ser Bengtssons syn på hur en överbelåning för Vingåker kan se ut?

Jag slutar där annars måste jag ju i det närmaste citera Jenseviks hela text.
Bäste läsare läs (igen?) vad Jensevik skriver i vad Bengtsson kallar "en domedagsprofetia".
Jag själv blir nog en aning mer än bekymrad när jag läser att "sådant vill man inte befatta sig med inom kommunen."

Om jag nu förstår Bengtssons siffror rätt så har alltså Vingåkers kommun lån på 447 miljoner kronor och därmed jag själv en skuld på 48 770 kronor.

Suck - jag hade nog väntat mig att Anneli Bengtsson skulle ha betat av Jenseviks påstående/åsikter en efter en och redovisat hur man (hon) resonerar inom kommunledningen för att - om inte annat för att - göra en nattgök, och sannolikt många ortsbor till, tillfreds - bl a genom kanske "spekulera" lite över sannolikheten att Kommuninvest går i konkurs.
Men skulle så ske så blir det tufft för hela kommunsverige eftersom dom flesta har sina lån där - varför inte berätta för mig och mina läsare vad som skulle kunna hända med Vingåker då?
Vilket Jenseviks text bygger på. Och för min egen del tror jag att det är mer sannolikt att kommuninvest går i konkurs än att klimatalarmisterna får rätt i sina märkliga - domedagsprofetior..

Vad gäller frågan om finansinspektionen - så är mitt svar - nej.

(Och då har jag inte med ett ord nämnt kommentarerna till Jenseviks text där många skulle kräva ett eget svar)
Men här kommer en:

Tyvärr förefaller fortsatt upplåning bli huvudspåret när ekonomin kärvar i kommunerna. Och det kan som sagt bara sluta på ett sätt, med en krasch. Det alternativa agerandet, t ex av en  moderat som skriver på DI, är att plocka av ännu mera pengar av de kommuner som sköter sig.
Skulle det lyckas så eroderas skattebasen rätt snabbt i kommande lågkonjunktur. Tyvärr är det mest sannolika en kombination av ovanstående.

Och en till:

En annan aspekt som Jensevik inte fick med är att Kommuniinvest lånar upp en stor del i USD. Om Kommuninvest lånar 10 miljarder kronor i USD och 3 år senare när obligationen ska lösas så har svenska kronan tappat 20% i värde mot dollarn då ska 2 miljarder extra betalas + räntan.
Lånefesten är snart slut.

Och en tredje:

En sån intressant artikel! Tack!
Om det är någon tröst så använder ju etablissemanget allt överskott till onda saker. Så en statsbankrutt och ett kraschat finanssystem är precis vad doktorn rekommenderar! Svenskar verkar sakna förmåga att tänka abstrakt.

Som belöning för att du orkat läsa enda hit - lite skvaller om Swedbank - numera en Sosse-bank


Kommuner med problem?         (29 aug 2019)

Läser en text som gör mig rejält orolig inför framtiden. Givetvis min egen men i det här fallet ännu mer för Vingåker som kommun.
Saken är den att vår kommun är medlem i något som heter Kommuninvest - och vad Hans Jenseviks text visar är det är en sak som  (skulle/borde) skrämma "skiten ur alla i Vingåker".

Jenseviks text är tämligen lång - men synnerligen läsvärd.
Och själv vill jag dessutom lägga till:
"Läs för en gångs skull en text från en som vet vad har talar om".

För övrigt så har jag sänt ett mejl till kommunstyrelsens ordförande, Anneli Bengtsson (som är kommunens ombud hos Kommuninvest)  där jag länkade till Jenseviks text och bad om en kommentar som beskrev vår kommuns läge i jämförelse med vad Jensevik antyder i frågan om kommande svårigheter för de svenska kommunerna.


En annan som också är fundersam är min vän Åke - som skriver:

"Jag saknar redan majoren Björklund!

Såg nämligen ett kort debattprogram mellan liberalernas nya kvinnliga partiledare och SD:s Åkesson. Det handlade mest då om invandrar och integrationen av dessa.

Björklund framförde alltid sina kloka argument med lugn röst och var tydlig i
sitt budskap. (Synd art så få lyssnade på honom). Jag undrar just om L kommer att
få så många fler röster om partiets budskap förs fram i  hetsigt tempo och med "högt" tonläge. Åkesson, som nu varit längst i tjänst, kan med fog säga "vad var det jag sade" och lägga skulden på övriga partier.  

I UG, uppdrag granskning, gavs exempel på hur kommunerna nu sitter med sina  invandrare och fått i uppgift att integrera dem. Kommunansvariga pekade på det
meningslösa i att lägga sina knappa resurser på att utbilda medelålders analfabeter i 5 - 10  år för att sen gå i pension.
(Vad anser man om den saken i Vingåker? - kan man ju undra, BW)

Staten borde ta större ansvar för den stora grupp som aldrig kommer att bli
lönsam för samhället. Till de invandrare som redan finns i landet väntar dessutom
i kulisserna under ett antal år framåt ca 70000 anhöriga som redan sitter på packade koffertar. En återvändande student chockades svårt när han kom till morföräldrarnas gamla stora hus i Filipstad och såg att det gamla biblioteksrummet blivit en moske´.
Sveriges befolkning håller på att förändras i grunden."
/Åke

 

Sagt om kränkta…                       (26 aug 2019)

"Problemet med att bli kränkt är inte att betydelselösa saker blir viktiga utan att det gör betydelselösa människor viktiga. Folk blir lätt beroende av att bli kränkta. för det ger dem en känsla att känna sig moraliskt överlägsen och kunna döma andra människor."

Den som sagt detta är Paolo Roberto.
Paolo Roberto är f.d. proffsboxare, programledare, författare med mera. Han har även kandiderat till riksdagen för socialdemokraterna, men alla gör vi ju våra misstag. 

Att jag tar in det här kan du nog tyda som att jag håller med om vad Paolo Roberto säger.

Jag tänkte att du kunde fundera över vad du själv har för åsikt om detta - allt medan jag far till återvinningen med förra veckans "avfall/skräp" och därefter oljar in min stora altan.
Därefter har jag tanken att återkomma på denna plats…

Om du nu känner en stark lust att - till mig - vilja framföra din alldeles egna privata åsikt om vad Paolo skriver kan jag rekommendera att du tittar in på min kommande nya hemsida där man - om du är av den sorten - kan ge en kommentar utan att ditt namn publiceras. (se vänsterspalten)
Och då hänvisa till vad som står här…

Just före lunch.

Jag struntar i att olja in verandan - kom jag just på - för jag hade precis läst några rader som fångat mitt intresse. Och jag, som så ofta pratar med mig själv, förklarade för mig själv att "Du tvättade ju altangolvet i går och nog är det väl bra om det får ytterligare ett dygn på sig för att torka?".
Klokt, sa jag till mig själv och kunde därefter utan tyngande samvete fortsätta fundera över de här raderna:

"Vid Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 2010 resonerade Lars Gustafsson och Göran Greider om ditt och datt på en scen, bland annat om det svenska politiska livets idémässiga fattigdom och språkliga torftighet. Frågan restes om inte Gustafsson kunde göra något åt förhållandet, om han inte borde engagera sig politiskt.
Svaret kom blixtsnabbt: ”Jag har inte tid. Jag har kanske 10, 12 år kvar att leva och böcker att skriva.
Min poesi är viktigare än dagens politiska diskurs.
Den griper djupare och varar längre.

Att jag fetmarkerat några ord beror på att det är just dem jag kommer att fundera mest kring… 

 


Tänk om…                                
(21 aug 2019)

…det fanns media, tidningar tänker jag där på, som hade lite ryggrad och som hade som ledstjärna att - objektivt - berätta för läsarna vad de skriver om.
Rent av sanningar.
Några ledarskribenter som - Jens Ganman - (min husgud) vågade skriva som denne totalt orädde krönikör.

Vad jag tycker mig förstå är att moderate riksdagsledamoten Hanif Bali i ett twitterinlägg har gisslat Carl Bildt genom att där skriva:
”En man som inte lyckats ha rätt om ett enda utrikespolitiskt skeende någonsin”.

Lika självklart som att solen går upp i morgon, har detta skapat panik hos Moderaterna (och vad det ser ut även hos den fyra stora tidningarna) där t ex Ulf Kristersson bl a har sagt "detta är helt oacceptabelt" och så har Hanif Bali kallats in för ett "allvarligt samtal".

OK - läser just på FB vad Ganman skriver under sin rubrik:

MONSTRET HANIF OCH ÄNGELN BILDT

"Kommer ni ihåg när Aftonbladet brännmärkte Carl Bildt som mannen  som ”ruinerade” Sverige?
Eller när vänstern – under åratal – hängde ut honom som potentiell krigsförbrytare, medskyldig till folkmord.

Carl Bildt är nu tagen till nåder (precis som Reinfeldt blev när det passade socialdemokratins syften:
Carl den Store kanoniseras på twitter av alla från Musse Pigg till Annika Strandhäll.

Varför?

Jo, för att partikamraten Hanif Bali – med all rätt – kritiserat Margot Wallströms exempellösa dubbelmoral i Iranfrågan.
Det är det det här handlar om – inget annat.

Hanif tar bladet från munnen och ställer lata, fega, yrvakna journalister på SVT, SR, Aftonbladet m.fl i dålig dager.

Ulf Kristersson spelar med i charaden.
Vill visa sig ”handlingskraftig”.
Om Kristersson vore en man – eller åtminstone en hen – skulle han säga så här när Hanif Balis twitterkritik mot Carl Bildt kom på tal:

”Hörni...
Sverige har problem. Stora, feta, jävla jätteproblem. Med våld, otrygghet och brottslighet som eskalerar dag för dag.
Jag vägrar att delta i den här intellektuellt ohederliga fokusförflyttningen.
Hanifs twittrande är inget problem. Det pågår i en låtsasbubbla.
Jag är betydligt mer oroad över Wallströms normalisering av religiösa extremister och Stefan Löfvens skriande inkompetens som regeringschef.

Dessutom, internt:

"Bill! Bull! (Strömmer och Billström) ”... ju mer vi spelar rollen av åsiktspolis mot Hanif desto starkare blir han, fattar ni inte det? Kickar vi ut honom tappar vi 10% av våra väljare över en natt. Nu lägger vi ner det här tramset!”

Men istället springer han med huvudet rakt in i betongväggen.
Igen.

Vad våra ohederliga-mesiga tidningar dagligen springer in i - ska jag försöka finna ord för - lite senare i dag.
Först tänkte jag göra detsamma om medlemmarna i vår regering. Men avstår eftersom min mamma har förbjudit mig att använda sådana ord…

PS - i valet 2014 röstade jag på M i riksdagsvalet - men sedan bytte jag värdegrund. I dag är jag lite glad för det…


Skolmåndag…                           (19 aug 2019) 

Rubriken skrev jag mest för att jag fick för mig att denna måndag är den dag då höstens skolarbete startar så att säga "på riktigt".
Som kändes som en positiv tanke.
Men som lite trist snart följdes av tanken "det kommer väl att rulla på på samma nivå som förra läsåret".
Och det dämpade lite mitt ofta förekommande goda måndagshumör…

Om du har läst vad jag skriver under "Högst personligt" den 17 augusti vet du att Patrik Engellau redovisat en syn på hur man kan förändra den svenska skolan. En tanke jag blev mycket entusiastisk över.
För er som inte läst - Engellau vill att skolplikten ska avskaffas och:
"
Om jag vore utbildningsminister skulle jag inför ett häpet folk deklarera att från och med idag är skolan inte längre en plikt utan en förmån som skattebetalarna beviljar dem som själva önskar anstränga för att skaffa sig en hygglig framtid.
De övriga kan syssla med något annat."


Denna måndag kan jag läsa Engellaus uppföljning på sin skoltanke - som du kan ta del av här.

Där du bl a kan läsa följande:

"Min idé är att varje ung person i någon sorts skolålder ska ha rätt till en skolpeng som utgör ett stipendium för ett års studier i taget. Skolpengen utbetalas precis som idag från staten till den skola där eleven studerar.
Men om det inte finns någon skolplikt utan utbildningen betraktas som en förmån för de förtjänta, det vill säga som ett stipendium, så är det inte eleven som bestämmer, utan de olika skolor till vilka eleven kan vända sig.

Eleven, som bär pengen med sig, ansöker om plats vid en skola, men har ingen garanti att bli beviljad inträde. Om den ena skolan inte beviljar inträde så finns den andra skolan, men för riktigt jobbiga och omotiverade barn i skolåldern (som kanske inte ens besvärar sig med att ansöka till någon skola och som kanske har rykte om sig att ställa till bråk i klassrummet) kan det tänkas att ingen skola tycker det är värt skolpengen att erbjuda plats.

Det kan verka som en grym ordning. Att värstingar som stör undervisningen inte ska ha några stipendier går kanske att acceptera, men att lågpresterande barn med bokstavshandikapp inte skulle beredas möjligheter att ta studenten kan uppröra en del människor. Just där ligger nog den ömma punkten i samhällsdebatten.

Och just där finns den fråga om hur vi betraktar skolan som jag beskrev i mitt förra inlägg i ärendet. Betraktar vi utbildning som den enskilde elevens rättighet och statens (eller kommunens) skyldighet?
Eller betraktar vi utbildning som en förmån som skattebetalarna beviljar de unga människor som förväntas vara kapabla och villiga att återbetala till kollektivet det som investerats i dem av kollektivet?"

Jo du - bäste läsare - där fick du väl (?) något att fundera över.
Och kanske lite till om du läser Engellaus hela text.
Antar jag då…

OK - eftersom du undrar - jag själv är en stark entusiast till den sista meningen i den kursiva texten…


Söndags-pytt…                           
(18 aug 2019)

"Sverige har cirka 2% av EUs befolkning men i sin enfald inbillar sig landets obildade, osofistikerade och proportionslösa politiker att de har inflytande i EU."

"I sitt tal tog Stefan Löfven också upp behovet av trygghet, att känna sig inkluderad och behövd. Det gjorde han mycket vältaligt.

Men det spelar tyvärr inte så stor roll. Stefan Löfven uppfattas varken som karismatisk eller som en stark ledare.

Socialdemokraterna, med drygt 25 procent i senaste väljarbarometern från Inizio, är inte spännande. Det är deras största problem just nu."
Len Mellin (AB)

"Även faktaresistenta måste erkänna att det finns fakta som absolut inte bör ifrågasättas. Till exempel att två plus två är fyra, att kungen heter Carl XVI Gustaf och att det är drygt 38 000 mil till månen. 

Det var den typen av fakta jag själv sysslade med när jag var akademiker för sådär 40 år sen. Åsikter kan bygga på faktaunderlag, aldrig tvärtom."

"Jag brukar fråga Pkisterna – när jag hamnar i debatt med dem – ge mig en enda, verifierbar positiv sak med massinvandringen till Sverige.

En enda siffra, en enda evidensbaserad kurva, som gynnat Sverige, kopplat till massinvällningen?
Hittills har jag aldrig fått svar."
Anders Lundin

"Det kanske allra mest beklagliga är att Darwins lag inte längre är tillämpbar. Dumbommarna klarar sig lika lätt som förnuftigt folk. Om survival of the fittest skulle fungera skulle dumbommarna gradvis minska i antal.
Nu har vi snarare de omvända förloppet. I likhet med det som gäller när havsörnarna inte längre kan hålla efter måsarna –  det blir ständigt allt fler och skränet blir allt outhärdligare."
Lennart Bengtsson

"Skolplikten är redan upphävd! Åtminstone om man i dess ställe ägnar sig åt något som etablissemanget har godkänt. För ingen har väl hört om några rättsliga åtgärder mot vare sig Greta eller hennes föräldrar?

Greta har dessutom uppmanat andra till brott i form av skolk. Inte heller denna gärning tycks leda till något ingripande från rättsväsendets sida.
Rättvisan i vårt land har havererat."
Steven Jörsäter

Lokaltidningarna har det fortfarande svårt att behåll sina prenumeranter - kan vi konstatera när vi ser att även under 2018 minskade Katrineholms-Tidningens upplaga.
Inte så mycket, 2,2 procent (200 ex) , och den redovisade upplagan har nu minskat till 9000 exemplar - varav 600 är digital upplaga.
Eskilstuna-Kurirens upplaga minskade med 500 exemplar (nu 23800 ex). Och Södermanlands Nyheter minskade med 700 exemplar (nu 17600 ex)


 Ställa till ansvar…                       (16 aug 2019)

Du, bara några korta rader om skolan…
Där media är nu för tiden är fyllda av artiklar som berättar om lärarbristen - vad jag tycker mig förstå - finns över hela Sverige.
Tycker mig minnas att jag i Kuriren läst att det även är så i Vingåker. 

 Det är som det är med det - men läste just en kul ordväxling:

A - Finland har en av världens bästa skolor, vilket vi också hade för inte så länge sedan. Vad hände? Ingen av de ansvariga ministrarna och statsministern har ställts till ansvar för detta förfall. 

B - Varför skall ministrar ställas till svars?
Vi har ju röstat på dem, det är svenskarna som folk som får stå till svars för sin huvudlösa politik.

A - I ett fotbollslag är det ledaren som får gå.

Nog kan man väl hålla med om att det finns en liten poäng i det…


Vem har rätten till dina tankar?   (15 aug 2019)

Tanken är fri. 

Tydligare uttryckt: i ett land där förtrycket och repressalierna mot vår rätt att tänka fritt och hysa egna åsikter växer för varje dag är tanken snart den enda frihet vi har kvar. 

Men även på tankefrihetens område pågår alltmer ogenerade totalitära försök att styra vad du får tänka.

Tanken är hemlig. Ingen kan veta vad du tänker. Men hur fri är tanken om du som löneanställd förväntas anamma din arbetsgivares ”värdegrund” – även om den inte stämmer med din egen uppfattning?

Eller om du på något sätt behöver andras hjälp med din dagliga livsföring, till exempel på ett äldreboende? 

Den som skriver så är Julia Caesar, den förra journalisten på DN som blev bloggare och skrev saker som gjorde att hon blev utsatt för ett mäktigt drev…

Men Julia Caesar låter sig inte tystas - och skriver den här gången bland annat om det här med Pride. 

"När de boende på ett av Göteborgs äldreboenden under Prideveckan ”West Pride” nyligen kom till den lokal där det serverades kvällsmat stod det prideflaggor på alla bord.

Dottern hade varit med sin mamma på sjukhuset, där prideflaggor hissats på alla flaggstänger. De flaggorna höll sig på allmän plats.
Det är illa nog som tecken på att en högröstad, vänsterpolitisk minoritet anser sig ha rätt att invadera och dominera det luftrum som tillhör alla. Men det räckte alltså inte med det.
Prideflaggorna stod även på borden i den lokal som de äldre betalar hyra för och där de skulle äta sin kvällsmåltid." 

Om det kan man ju ha den åsikt man vill - alltså vad man tycker om att se prideflaggor på t ex de lokala bussarna. Eller som i fallet ovan - på borden på ett äldreboende.
Och en egen åsikt har jag förstås - jag tycker det är för jävligt!

Det kanske fler också gör - om de läser vad Julia Caesar skriver - här…


Det finns alltid något att oroa sig för, skriver Clemens i mejl:
"Vingåker har över 9-tusen invånare. Kan låta lite, men kommunen har i särklass den högsta andelen Vingåkersbor i landet. Det måste vi ta på allvar"


"Där var också förhållandena genomgående sämst"                (14 aug 2019)              

"Under många år arbetade jag med vad vi på Sifo kallade arbetsplatsundersökningar. Företagens eller myndighetens fysiska och psykiska miljö kartlades med särskild inriktning på förhållandet mellan anställda och chefer.

Ofta mottogs resultatet med bestörtning. Det hände att chefer som fått dåliga omdömen av sina anställda ringde och krävde rättning. Andra chefer försökte ibland få särskilt små grupper sär-redovisade, för att kunna ringa in de rebelliska. De fick aldrig sin vilja igenom.

Mest bestörtning väckte resultaten inom den offentliga sektorn. Där var också förhållandena genomgående sämst. Det var länge sedan nu. Jag har inga siffror men jag är övertygad om att det idag fungerar ännu sämre inom kommuner, landsting och stat."

Ovanstående rader är skrivna av Anders Leion och är publicerade hos DGS.

Jaha, kanske en och annan mumlar och klickar sig obekymrade in till Kuriren för att ta del av lite lokalt skvaller. För er citerar jag några rader ur inlägget:
"Den enkla anledningen är att den offentliga sektorn styrs av politiker. Dessa har bara ett redskap: att utfärda fler och fler bestämmelser."

"Sverige berömmer sig av sin stora offentliga sektor. Man kunde lika gärna berömma sig över sina exempellöst dåliga prestationer.
Det ena är en följd av det andra.
Alla – också de ansvariga politikerna – är medvetna om att det förhåller sig på detta sätt. Det är därför S och V är emot privata aktörer. De vill inte ha missförhållandena avslöjade. Hellre en kommunal skola som slösar bort pengarna med höga kostnader och usla resultat än en skola som visar vinst som en följd av att den sköts väl."

Några andra läser vad Leion skriver i förhoppning om att bli en smula "uppdaterade" för att bättre kunna bilda sig en åsikt i ämnet. Och kan då också ta del av kommentarerna till Leions text - några är ironiska:

70% av cheferna i den ofantliga sektorn, förlåt välfärdssystemet, är kvinnor.
Genom det fantastiska jämställdhetsarbetet och därpå följande genus- och HBTQX- certifieringen så har vi nu den bästa arbetsmiljön i världen.

Leion berättar också:
Tre fjärdedelar av den offentliga sektorns sysselsatta är kvinnor. 


En aning ogina tankar…            (13 aug 2019)

(uppdaterad)

…passerar mitt sinnelag lite då och då. Kan jag vara född sådan funderar jag och en mycket kort tanke passerar då via min norskfödda mamma. Men nej - alla mina mindre goda sidor kan jag nog inte skylla på henne. Men är man född i Enköpingstrakten, som min pappa, ligger man lite mer illa till…

Nåväl - det händer att jag funderar över varför jag får så ogina funderingar om Vingåker. Jag kan reta mig på att "man här" gör så stor affär av (som jag anser) just ingenting. Jag tar bara ett exempel - Säfstaholms slott. Slott?
Jag kollar med herr Google och läser:
"För att en byggnad egentligen ska få kallas slott skall den ha varit bostad för en kunglig person eller uppförd utav staten för att användas vid representation och andra liknande tillfällen."

Vilket inte verkar ha varit fallet med detta slott. I alla fall vad jag kan läsa på Wikipedia…

Inte heller tycker jag anse att det är så mycket till slott heller - tänker jag när jag ser den här bilden - som inte heller är så mycket att yvas över i jämförelse med de stora och pampiga slotten runt om i Europa. Men som i alla fall i mina ögon motsvarar den minsta storleken av ett - slott.

Mir slott är en slottsbyggnad och ett världsarv nära staden Mir i Vitryssland.

Så blir jag sittandes i funderingar över att man i Vingåker finner Säfstaholms slott så märkvärdigt. Kanske förklaringen är den som min norskfödda mamma ofta sa - "man ska vara glad för det man har". Även om det inte är ett världsarv…
Min mamma var en klok mamma.

Kommentar

Slott kräver stil och elegans.

Helt rätt Bjarne. 
Lite stil på byggnaden och utrustad med dokumenterade anor får det nog lov att vara för  att kallas ett slott. Men vi behöver inte åka utomlands för att hitta byggnader som uppfyller villkoren

Några stenskott från Vingåker och Enköping finns ju detta förnämliga slott som bebotts av anrika adelsmän.

 

/Åke

 


 


Nej, inte skolan igen…                (11 aug 2019)

…kan jag mycket väl tänka mig att du mumlar för dig själv när du nu ser att det är just vad jag tänker skriva om - den svenska skolan - som i Vingåker väcks till liv igen den 14 augusti. 

I skrivande stund känner jag att det är två saker jag är "dödligt trött på" - klimattjatet och den svenska skolan. Att det senare kom upp igen beror på att jag läste ett inlägg av Patrik Engellau som egentligen handlade om Tjernobyl och hur dess taffliga handhavande i Sovjet påminner allt mer om - Sverige.

Det är väl en sak det men det som jag fann särdeles intressant i hans text är:

"Ändå har jag en obehaglig förnimmelse av att Sverige på betydelsefulla områden styrs av en kultur av den typ som i Tjernobyls fall knappast kunde sluta på annat sätt än i en härdsmälta. Det är bara det att de potentiella svenska härdsmältorna inte hotar de drabbade till livet och hälsan.

Den svenska skolan är, att döma av de nödrop som tränger ut från de berörda anstalterna, en klar potentiell härdsmälta. En del skulle säga att olyckan redan inträffat. Vi vet rätt bra vad problemen beror på.
Sverige har sedan femtio år tillbaka tillämpat en egen hemmagjord pedagogik som inte fungerar. Men det är inte detta misstag för femtio år sedan som kan skapa en härdsmälta utan Sveriges oförmåga att genom decennierna dra slutsatser av den svenska pedagogikens brister och vidta korrigerande åtgärder. 

Vi är oförmögna att utvärdera våra experiment och rätta till saker som inte fungerar vilket beror på att de ansvariga fortfarande sitter vid makten och inte kan vidgå att de haft fel.
Bättre driva misslyckandena vidare och hoppas att problemen går över. Denna oförmåga till självbättring var också inbyggd i det sovjetiska systemet."

Från denna text sista mening säger jag till mig själv att denna "oförmåga till självbättring" är en sjuka som spritt sig brett i samhället.
Vad gäller Vingåker syns den tydligt hos våra skolor vilket, vill jag anse, kanske mest det beror på att politiker och märkliga pedagoger lagt sig i den tidigare så goda skolverksamheten. Men också för att rektorer och lärare inte verkar bry sig särskilt mycket om den saken…

Skolverkets skolbuss…


Kvällsdrömmar…                           (9 aug 2019)

…inte bara dagliga- eller nattliga sådana kom jag på att jag har - i den sena kvällen där jag satt och försökte få ordning på mina många tusentals bilder i datorn.
De flesta i en miserabel ordning - mina semesterbilder speciellt hamnar av någon orsak alltid i sådant oordnat läge.
Hur som haver - den här bilden fick mig återigen att luta mig tillbaka i stolen och känna hur en slags funderande fantasi spred sig i tänkandet. Inte bara för att jag (minst) ett 30-tal gånger stått vid just den här kiosken och idkat "vinprovning". Senast förra sommaren tillsammans med Madame. Men:

Vinkiosk i Rüdesheim i Rhendalen…

 Tänk, tänkte jag  lite drömmande så där, om där på lämplig plats i Vingåker någonting liknande kunde uppföras. Dit vi ortsbor kunde dra oss ner till för att umgås med lite avspänt med varandra, och för den som så önskar, även i sällskap med ett eller annat glas vin.

Va? Klart du har rätt - jag är helt galen. Hur skulle jag annars kunna komma på en sån befängd idé? Vin utomhus! I Vingåker? Och dessutom - kanske rent av som i Rüdesheim där de öppnar vid 12-tiden på dagen och inte stänger förrän 12 timmar senare.

OK, i jämförelse med Rhendalen ligger vi sämre till vad gäller klimatet. Där menar jag då temperaturen.
Men om man ska tro på MP så fixar sig den saken ganska snart.
Fast nog skulle vi väl redan nu kunna ha öppet Maj till mitten av september.
För att sedan till allhelgonahelgen öppna igen för att erbjuda hugade - Glühwein - till slutet av mars. Från kiosken i Tennisparken
Vågar jag påstå att fantasin inom Vingåkers kommun är urdålig när det gäller att få fram sådana aktiviteter som vänder sig till den något äldre målgruppen.
Jag vågar tro att kostnaden för att kunna erbjuda oss i den målgruppen en smula njutning av det här slaget är just ingenting i jämförelse vad Tennisparken har kostat - och kostar att underhålla - för att hålla ungjävlarna sysselsatta… 

Vingåker - Sveriges smartaste landsbygd!

Jasså…

Och så lutar jag mig sakta tillbaka i stolen och ser framför mig…


Men nej - sådana lokala ljuva kvällsdrömmar försvinner allt för lätt snabbt bort till ett intet när man tänker på det enstaka ordet - Vingåker… 
Fast socialnämden skulle ju kunna åka dit på en studieresa.
Jag kan vara guide. Ett tips bara!