Man gör sig inte intressant genom att göra som alla andra.

Nattgöken - med sin egen värdegrund

E-post: mitt förnamn@wilmarsgard.se

 Vitsen är en lek med ord, kvickheten är en lek med folk och fakta,
humorn är en lek med livet.

 Vill du ge en kommentar till vad jag skriver kan du göra det på Facebook och (nystartade) gruppen Vi som läser nattgöken
(klicka på gruppnamnet t h om mitt namn)



Skadeglädje…                           (20 nov 2019)

…är ingen fin egenskap - har det sagts mig - men lik förbannat är det nog vad jag känner när jag läser vad Johan Westerholm skriver på ledarsidorna.se denna morgon. Texten börjar så här:

"Statsministerns kritiserade intervju i SVT Agenda lever vidare. Statsministern kom med en rad med påståenden som kritiserats av flera parter. Men mest graverande är att informationen om utvecklingen i främst utanförskapsområdena och ökande destabiliserande faktorer fanns i regeringen efter regeringsskiftet 2014. Hos hans egna experter. En ökning som flera aktörer pekade på var utom kontroll.
Statsministern visste. Något annat går inte rimligen att sluta sig till.
Bevisen på detta är helt enkelt överväldigande."

Och så följer en text som får mig att skämmas och väcker känslan av skadeglädje - inte bara för den statsminister vi har - utan (som det känns) hela regeringen…
Och citerar från förra inlägget:

"Snart, alldeles snart, tänkte jag - kommer det att vara lika "skämmigt" att berätta att man röstar på S eller MP som det tidigare av vissa ansågs vara att medge att man gillade SD."
Lägg gärna till C och L där…

Peder Kadhammar skriver i dagens AB en krönika över samma "SVT Agenda - där han avslutar sin text med de här raderna

"Löfven är statsminister men det var en förlorare som talade.
För det är ju den som bäst beskriver verkligheten så att väljarna känner igen sig som vinner val.
102 år av socialdemokratisk dominans är slut."

Vilket fick min skadeglädje att klinga bort och bytas ut till - något annat…

som i sin tur fick mig att titta in hos vårt lokala socialdemokratiska partis FB-sida.
Där de tidigare så (ofta) helhjärtat uttryckt sin beundran för vår statsminister och hans vänner i partiet. Jodå, bakom den tanken fanns en lite "elak fundering" som undrade om jag där nu skulle finna något som minsta sätt kommenterar dagens utsatta läge för Löfven och S som parti.
Kanske en liten gnutta självkritik.
Nej, det fanns det inget om…


Det var den veckan det…            
(17 nov 2019) 

…tänkte jag nyss för mig själv där jag satt i favoritfåtöljen och lät tankarna gå som de ville och noterade att klockan snart skulle bli 23. Hade innan jag satte mig ner där för att i stilla funderingar avsluta kvällen, gjort en runda på internet för att få ta del av veckans sista intryck".

En sådan runda innehåller inte bara besök hos de stora tidningarnas nätutgåvor utan i lika hög grad besök hos Alternativa Media och de bloggare jag finner seriösa.
En första fundering kring veckan som gått, och som genast pockade på uppmärksamhet, var förstås den stora nyheten att Sverigedemokraterna i en opinionsundersökning (som ingen har kommenterat som oseriös eftersom den var initierad av Aftonbladet) för första gången blivit större än Socialdemokraterna och att Moderaterna minskat ytterligare någon procent.

Tja, sa jag till mig själv, vem kan vara överraskad av det, eftersom tecknen varit tydliga under en lång tid nu. Under den senaste tiden har jag läst en mycket stor mängd synnerligen negativa kommentarer om den nuvarande regeringen och speciellt då - Socialdemokraterna - och statsministern - som speciellt dumförklaras i hårda ordalag. (ett exempel här)
OK det finns exempel från närmare håll. Kuriren skriver  bl a i en ledartext:

"Vingåkers kommun bidrar med 500 000 kronor till TV4:s julkonsert i Västra Vingåkers kyrka. Varför gör kommunen detta? När kommunstyrelsens ordförande Anneli Bengtsson (S) ska förklara blir det svajigt.

Det handlar om att visa upp Vingåkers kulturskola för hela Sverige, säger Bengtsson, eftersom elever från kulturskolan medverkar vid konserten. Om man sedan lockar ett fåtal elever som annars väljer andra skolor till Vingåkers kommunala grundskola, så har kommunen tagit hem den halvmiljon som har lagts på tv-produktionen.

Och så säger hon detta:
– Vi har fantastisk verksamhet i våra skolor. Det behöver vi lyfta. Bara för att vi har ett dåligt betygsresultat innebär det inte att skolan är dålig."

Snart, alldeles snart, tänkte jag - kommer det att vara lika "skämmigt" att berätta att man röstar på S eller MP som det tidigare av vissa ansågs vara att medge att man gillade SD.

Och dumstrutar finns det även i de andra partierna, tänkte jag, eftersom jag nyss läst att Liberalernas partiledare som utlovat att (om L fick bestämma) "år 2030 finns inte längre några utan-förskaps-områden".

Då är mycket troligare att Liberalerna det året inte längre finns med i riksdagen, tänkte jag och reste mig för att unna mig ett glas Amarone.
Klockan är ju bara 23,30 noterade jag och vet att natten är lång…


OJ då…
                     (15 nov 2019)

…mumlade jag för mig själv denna morgon. Av två orsaker där den första bygger på att jag, synnerligen uppiggad, tänkte "nu blir det intressant" - att få följa hur det i mellanmjölkens land (Sverige alltså) tas emot att Sverigedemokraterna blivit största parti i Aftonbladets senaste mätning.
Väntar med spänning på att få läsa vad de stora media - inte minst då de SD-negativa (som Kuriren) nu åstadkommer - medan de vrider sig av olust för att nu finna orsaker för att kunna bortförklara en sådan sak. Och idiotförklara 24 procent av svenska folket.
Snart får jag/vi se…

Anledning nr två är lite mer dyster då jag för första gången kände att min absoluta favorittidning - Fokus - med innehållet i dagens utgåva - gjorde mig synnerligen misslynt. 
Läste:
"Överklass tjejen Anna från Göteborg blev IS-fru. Nu sitter 26-åringen fast i ett fångläger i Syrien med sina två barn. Vad ska hända med IS-fruarna och deras barn?"

Jag kunde inte bry mig mindre om den saken. Men Fokus tycker saken är värd sex sidor.

Så får jag över tre sidor veta att:
"En sak har upproren i Latinamerika gemensamt. Till slut omvandlas de till sitt eget syfte."
Som vi i Vingåker har bekymrat oss över den saken…

Det som fick "droppen att rinna över" hos mig - var den följande åtta sidor långa artikel om hur vi människor beter oss över klimathoten. Artikeln beskriver: "Därför har vi så svårt att rädda Jorden från katastrofen".

Jag har fått nog av - skulle jag beskriva det fick du läsa en timme - men alla dessa "varningar", miljötjatet, värdegrunder, allt mjäkande med invandringens effekter, den växande kriminaliteten som vare sig regeringen eller annan verkar klara av att stävja (och några hundra andra orsaker) vet jag nu kommer att få mig i framtiden - i ren protest - bete mig "tvärtemot". 
Allt står mig upp i halsen.
Men inte att SD blivit störst - det roar mig av flera anledningar…

Lite till!
Psykologer har sedan länge identifierat starka tankemönster som blockerar handlingskraft och har sammanfattat det i fempunkter.
Ett första kallas för distans - de riktigt drabbande effekterna av den påstådda ligger för långt fram i tiden.
Det andra kallas för apokalypströtthet - vi har lyssnat på larmen för länge för att orka prioritera dem.
Ett tredje är dissonans - vi vet allt det här och det väcker en inre olust, men vi hittar rättfärdigheter som dämpar dem (grannen har ju större bil) och litar dessutom inte på klimatforskarna.
Ett fjärde försvar är förnekelse - om vi håller tyst, ignorerar det vi hör, känner vi oss befriade från rädsla och skuld.
Det femte försvaret har med vår allt starkare vakthållning av vår identitet att göra. Om klimatförändringarna kräver höga skatter och överstatliga lösningar, då slår människor med konservativa värderingar dövörat till.

Allt citerat - om än inte ordagrant - från Mats Holms artikel i Fokus.

Jag själv innehar sannolikt alla fem "tankemönstren".

Nå, det händer att jag funderar över funderingen "Vilka är det då som släpper ut mest koldioxid i landet?" Och eftersom jag googlat på den frågan så kan du - här - ta del av det. Om nr ett på listan "ståltillverkaren SSAB" skriver tidskriften Svensk Natur så här:

"Stora utsläpp från enskilda industrier står för nästan hälften av Sveriges koldioxidutsläpp och 37 procent av alla växthusgasutsläpp. 
(min fetmarkering)

På plats ett på listan över Sveriges värsta utsläppare finns fortfarande ståltillverkaren SSAB, som släppte ut 4,9 miljoner ton koldioxid förra året. 
Det innebär att SSAB står för nästan tolv procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Det mesta kommer från kol- och koksmasugnarna i Oxelösund och Luleå, inklusive förbränning av processgaser i Lulekraft."

Och du, begåvade läsare som tittar in här, vad kan lättast minska ner Sveriges utsläpp? Förstås - stäng ner alla industrier.
Va -går det inte?
Säger du det.
Varför då?



Nyfikna funderingar…                  (13 nov 2019)

…upplever jag att jag ofta har. Det antar jag att många andra människor också har. Kanske mina avviker en del från deras eftersom mina har en märklig förmåga att ofta "hamna i Vingåker".
Tänkte jag lite undrande så där - efter att i Dagens Industri läst:

"Det ekonomiska läget i huvudstaden är på kraftig tillbakagång. Det visar Stockholmsbarometern, som faller för andra kvartalet i rad och landar på femårslägsta.

”Vi ser nu en bred nedgång, dystra tongångar och framför allt är det så att hushållens uppfattning om hur arbetsmarknaden förväntas utvecklas utmärker sig negativt”, säger Stefan Westerberg, seniorekonom på Stockholms Handelskammare som står bakom undersökningen."

Och försöker påminna mig om jag någon gång har läst om en liknande undersökning om hur Vingåkersborna ser på olika saker och ting i tillvaron.
Men nej, jag kommer inte på någon - men jag själv är t ex nyfiken på deras syn på "det ekonomiska läget i kommunen."
Det skulle de själva t ex kunna ge uttryck för på Facebook och där gruppen - "Vingåkers Nyheter".

Nå, en och annan gång har jag väl läst uttalanden från kommunföreträdare att "det ekonomiska läget är en smula ansträngt" men kan inte minnas att någon ortsbo (offentligt på något sett) har visat upp någon direkt oro för den sakens skull.

Och finner det personligt vara en smula "besvärligt" att jag själv inte heller (hittills) har ägnat den saken just någon tanke alls. Och jag undrar jag om jag kommer att bry mig så värst mycket om den saken inom den närmaste tiden heller. Om läget nu inte blir så ansträngt att "snöröjningen" i vinter dras ner till ett minimum. För då jäv…

Nå, bäste läsare - vad kan du tänkas ha för åsikt/synpunkt på de här raderna, skrivna av Johan Hakelius på Fokus:

Vi är fortfarande genant dåliga på utkrävande av ansvar i Sverige. Varje krav på ansvar beskrivs som något ofint och vulgärt och brukar kallas att ”utse en syndabock”.
Men Bibelns syndabock var en ställföreträdande skyldig: ett oskyldigt djur som offrades för andras skuld.
Att utkräva ansvar att den som faktiskt är ansvarig är något helt annat.
Det är att lägga skulden där den faktiskt hör hemma.

Hakelius svara i alla fall själv så här:
Svensk statsapparat har ägnat de senaste tio åren åt att skriva värdegrundsdokument om det ena och det andra.
Överst på alla listor om viktiga värden borde det stå ”
Sköt ditt jobb och ta ansvar för det”.

Och mina tankar gör en snabb sväng förbi Tennisparken…

…innan de hamnar hos - Alice Teodorescu:
"Det fascinerande med Sverige är att ingen här anges, fängslas eller mördas för sina åsikters skull. Ändå handlar den vanligaste frågan jag får när jag föreläser om - hur man ska våga stå för sin åsikt." 

Du - varför inte prova med att ge en kommentar på FB och gruppen "vi som läser nattgöken"?


Hur kan vi…                                                  (11 nov 2019)

 …bli bättre? Frågar mig chefredaktören för Katrineholms-Kuriren mig i ett mejl - och ber att jag fyller i en enkät genom klicka på vissa ställda frågor med svarsmöjligheter i skala från 0 till 10.

"Vår strävan är att verka för nöjda kunder och att ständigt utveckla och förbättra våra produkter. Därför är det viktigt för oss att ta reda på hur du tycker det är att vara kund hos oss eller varför du har valt att avsluta din prenumeration.
Vi skulle uppskatta om du tog dig tid att svara på några frågor som hjälper oss i vårt förbättringsarbete.
Enkäten tar ca 5-7 minuter att besvara.

Stort tack på förhand!
Eva Burman
Chefredaktör och ansvarig utgivare Katrineholms-Kuriren"

Lätt som en plätt tänkte jag snabbt - genom att göra en bättre tidning. Och klickade i mina svar som där visade vad jag ansåg om den nuvarande tidningen.
Och så gav jag också - eftersom det fanns plats för det - några förslag på förbättringar som skulle tilltala mig.

Bortkastad tid egentligen - enär jag inte tror på enkäter av det här slaget. 
Om du nu bor i Vingåker och som jag emellanåt "äter ute", och så tänker jag på min favorit Joan´s,  - inte skulle jag kunna svara på en fråga från dem "Vad vill du att vi har på menyn?" Mammas köttbullar?

För all del, några enstaka favoriträtter skulle jag väl kunna få ur mig, men som nu det är så tittar jag på den meny som finns uppsatt ovanför disken och finner alltid något som tilltalar mig. Där menar jag inte ett eventuellt - lunchätande utan -kvällsbesök.
Menyn för veckans luncher hittar jag på Joan´s hemsida under rubriken - Dagens lunch..

Jodå, det är lättare för en restaurang att locka mig till ett par-tre besök i månaden än att åstadkomma en dagstidning med en "meny" av intressanta nyheter.
För resten - varför bara nyheter? (och då alldeles för få om Vingåker) Varför också inte en del underhållning i form av fyndiga och begåvade krönikörer.
Att där i tidningen kan anas en aning humor.
Tycker jag alltså - och blir fundersam över varför jag/vi aldrig besöker t ex restaurang - Nivå. Varför blir vi inte lockade? Vet inte…

Men det räcker inte (för mig då) att bara att kunna erbjuda mig "näringsriktig mat" utan den ska förstås också vara välsmakande (välkryddad) och den bör - liksom innehållet i tidningar - dessutom serveras i en "behaglig och ombonat vänlig miljö".
Vilket jag inte tycker att Kuriren gör.
Men tydligen 9000 personer - av dem som bor i Katrineholm-Flen eller Vingåker - en siffra som visar antalet prenumeranter år 2018.

Som avrundning - tidningar som frågar mig om vad jag "vill läsa" tror jag inte på. Av erfarenhet.
Jag vill att tidningen - av egen förmåga och lusta - ska erbjuda mig ett innehåll som jag vill ha - rent av längtar efter.

Då mest varje dag - för att jag ska bli prenumerant.

Skulle jag berätta för chefredaktören om hon kom hem till mig för en fika…





Vara snäll…                                  (10 nov 2019)

…på söndagar ska man alltid vara snäll, sa min alltid vänliga norskfödda mamma, och menade där nog att man skulle vara lite extra snäll de dagarna. Jag tror att hon just på den punkten inte var så lyckosam i sin uppfostran av mig.

Och inte har det blivit till det bättre med min stigande ålder, tänker jag, denna söndag där jag sitter och längtar efter att jag - emellanåt - mera borde försöka efterlikna en av mina absoluta favoriter - Jens Ganman.
Djupt avundsjuk på hans mod - och förmåga - att i ord formulera sig vrider jag mig smått av olust över min egen oförmåga att vara lite som honom - på Vingåkersnivå.

Har du tillgång till Facebook kan du klicka på Ganmans blåfärgade namn och få en aning om vad jag menar med det.

Eller på ett lika elegant sätt forma mina tankar som Patrik Engellau hos DGS.
Läs kommentarerna till hans text och du får veta ännu en dröm jag har - att där fanns någonstans en plats där modiga, kloka och kunniga, Vingåkersbor kunde ge sin syn på tillvaron. (Jag själv trodde att Vingåkers Nyheter på Facebook var en sådan plats - hade fel)
Som t ex vår bäste svenske klimatforskare Lennart Bengtsson gör - när han i en kommentar till Engellau skriver:

Man undrar när man läser detta och liknande inlägg om det överhuvudtaget finns något hopp för Sverige. Tanken går faktiskt till det tillstånd som inträffar  när en cancersvulst tar överhanden i en levande kropp. Det svenska samhället har förlorat sitt immunförsvar och nu vet ingen vad man skall ta sig till. De mediciner som finns hjälper inte längre.
Det enda man kan göra är att studera vilka samhällen som fortfarande lever. De är kanske inte perfekta som dagens Polen och Ungern men de förefaller ändå inte befinna sig under  palliativ-vård som vårt.
Man kan också fråga sig vad som gjorde det svenska samhället så livskraftigt   och hoppfullt som under första hälften av förra seklet?

Du - jag inser det omöjliga i dessa mina dagdrömmar…


Lands-skam?                                  (9 nov 2019)

…är rubriken ett "ord" som jag själv kanske hittat på - när jag nyss funderade på vilken rubrik jag skulle skriva till denna ännu oskrivna (och ännu ogenomtänkta text) - och blev påverkad av den förra…

Hur som haver - det skrivs mycket i dagarna om "muren som föll" - dvs Berlinmuren - och där allt är i positiv anda.

Men nu läser du en nattgök som skriver om annat. Vilket inte här betyder att jag nu redovisar mina egna uppfattningar i ämnet (för det har jag inga) utan hänvisar till en text skriven av Julia Caesar.
En text - som motiverar min rubrik…
Jag 
swichade henne just 100 kr.

PS (10/11)
Ytterligare en text som passar in under den här rubriken.


Flygskam…                                    (9 nov 2019)

…har jag satt som rubrik här i högerspalten - över teckningen på honom som inte kan bestämma sig. Det har jag själv gjort - jag har bestämt mig för att inte bry mig om att ha denna känsla.
Om du inte tidigare tittat in där så kan jag i alla fall berätta att min tanke bakom att ha lagt in den länkningen är/var - att där syns tydligt (visuellt) vad våra svenska "skammar" har att kämpa mot. En massiv världsomfattande flygtrafik.
En tuff utmaning vill jag säga - där jag ibland (för mig själv då) ser den som en lika stor omöjlighet som att vända den svenska skolan.
Nå, i alla fall den i Vingåker.

Men kanske finns där något på gång som kan tänkas förnya synen på det här med flygskam. Tänker jag när jag hos engelska BBC läser en intressant artikel om - ny slags "luftfarkost - moderna Zeppelinare.
Utvecklingen i dagsläget verkar mest ligga på "frakter" - men läser också:

“Commercial passenger transport isn’t dead either,” she says. “We’re definitely talking to people who would like to use the craft to move people in a more traditional way because there is quite a strong flight-shaming movement who think ‘I’d rather take longer, pay more and generate fewer emissions.”

Tja, vem vet, funderar jag. Liksom lite över varför dessa rader får mina funderingar att hamn i Vingåkers skolor:

That said, many lighter-than-air projects failed because they were over-hyped, poorly financed and led by visionaries when they needed a more pragmatic Henry Ford.


Att läsa…                                     (8 nov 2019)

…kan skapa funderingar, har jag väl tjatat om några gånger tidigare, men noterar det igen, eftersom jag märker att jag själv dagligen "drabbas" av det.
Som idag när jag läser en krönika som har rubriken: Asylpolitik för Dummies - och där texten börjar så här: 

"Många påstår att det inte går att jämföra händelser i privatlivet med händelser i storpolitiken, men jag hävdar att det går alldeles utmärkt. I varje fall ibland
Och så visar krönikören med den fortsatta texten - exempel på det.

"För ungefär 40 år sen hyrde jag en av Göteborgs billigaste lägenheter, bara några meter från E6:an. En kväll bankade det på dörren. Utanför stod en förtvivlad ung kvinna som tydligen bodde på våningen ovanför. Hon hade blivit misshandlad och hotad av sin sambo (en råbarkad sälle som man gärna undvek att möta i trappan) och undrade om hon fick stanna i min lägenhet under natten.

Något motvilligt beviljade jag henne asyl. Efter att ha reglat dörren och försäkrat mig om att inga ljud hördes från grannen, bäddade jag åt henne i soffan. Dagen efter åt vi frukost tillsammans. Hon var mycket tacksam och berättade att hon bestämt sig för att lämna sambon och kontakta släktingar, i hopp om att hitta en trygg plats att vara på. Hon gav sig iväg och jag önskade henne lycka till. Vi sågs aldrig mer.

Ungefär så tycker jag svensk asylpolitik borde fungera. Om en granne råkar i nöd, är det klart man vill hjälpa till. Det var också på det sättet asylsystemet var tänkt att fungera när det en gång etablerades. Men ska vi hitta en motsvarighet till dagens asylpolitik måste vi ändra en del i historien."

Och så gör Jan-Olof Sandgren det  - och gör du dig mödan att läsa hans fullkomligt lysande (ironiska liknelse) beskrivning av "Svensk asylpolitik" så har du just fått ta del av lektion som både får dig att le men även uppgivet skaka på huvudet.


Vilket samhälle…                          (7 nov 2019)

…ser Vingåkersborna framför sig - är en fråga som jag lite då och då frågar mig själv. Jag har ingen aning - för jag får aldrig ta del av några samtal (eller läsa) om sådant. När jag någon enstaka gång - lite försiktigt så där - försöker ta upp frågan bland mina bekanta - är de helt ointresserade av ämnet.
"Vilken skola vill du då att vi ska ha i Vingåker?" Kan jag fråga.
Deras ansiktsuttryck får mig då att tro att - precis så skulle medlemmarna i Nobelpriskommittén se ut - om jag föreslog Pölsa som huvudrätt till festmåltiden i Stadshuset.

Det enda fakta jag kan ta till mig är ju att titta på hur majoriteten av ortsborna röstat i kommunvalet. Och tillåter mig då "tro" att dagens Vingåker därmed erbjuder precis vad de önskar sig.

Jag själv önskar mig - någonting helt annat - ungefär det som du kan läsa om här.

En kommun styrt av en kvinna - med lite stake i…



Kommentar:
Trevligt att se att Nattgöken länkat till en artikel om min sommarkommun Håbo.

Kan  bekräfta att vi som tillbringar tiden där känner oss delaktiga i kommunen
genom den dialog man på olika sätt för med invånarna.
Den veckovisa gratistidningen informerar och uppdaterar oss om allt som händer för att kommunen skall nå de mål och den vision man ställt upp.
Åke


En tanke…                                      (6 nov 2019)

Hej Bjarne,
såg nyss i FB att Vingåkers Kommun lagt ut rubriken Rundabords samtal om demens och bjöd in anhöriga till samtal för att få mer information om vad som kan göras.

Säkert en angelägen fråga men undrar om inte samma metod skulle kunna 
användas i den angelägna frågan om hur man skall kunna förbättra det
mediokra läget i skolan.
Åke


Bäst-före-datum…                        (5 nov 2019)

…är det många människor som bryr sig om - märker jag när jag besöker Cityhallen - där de står och vrider och vänder på varorna för att försöka övertyga sig själva att de ska våga köpa.
Bryr jag mig själv aldrig om att göra. Vilket förstås till mesta del beror på att jag bara handlar varor till mig själv, kombinerat med en rejäl dos slöhet, gör att jag grabbar tag i det mjölkpaket som står närmast till.
Ingen mer än jag själv drabbas om den köpta varan skulle vara defekt.
Och det har den ännu aldrig varit när jag handlat hos Cityhallen.

En lång inledning till dagens text som kommer av att jag såg bilden på den här gamla fina norska bussen. Och tanken hamnade hos de människor som kan sägas ha passerat "bäst-före-datum". Kanske jag ska förklara att jag där huvudsakligen menar åldersmässigt "kroppsligt" då.
Där många fortfarande är i gott skick - väl "underhållna".

 

Varför åker man buss? Det finns många skäl - där ett av dem är "man vill komma någonstans". Som till jobbet. Då får man inte, kan man inte, få åka i en sådan här vacker gammal buss. Den är "för gammal" för sånt.
Men det kan man få om man med resan har för avsikt att få åka någonstans för att där få uppleva någonting. För mig själv blir det då en dubbel njutning - att få åka i den vackra bussen som tar mig till en efterlängtad upplevelse.

Precis som det är att få sätta sig ned och få samtala med - lyssna till - vissa äldre kloka personer vars livserfarenhet vackert och varmt tar dig med på - en tankeväckande resa.
En upplevelse…

 En smula dysterhet…                  (3 nov 2019)

…kanske en och annan Vingåkersbo kände aning av, vid synen av det tunna snölagret på marken. Bistrare tider väntar kanske han/hon tänkte.
Dock inte jag - men den känslan kom lite smygande lite senare när jag läste vad Chris Forsne skriver på ledarsidorna.se.
Och hamnade i ett vankelmodigt funderande där jag hoppade mellan att ibland känna "en smula lycka" av att igen få läsa en text som får mig att - tänka - och en smula dysterhet av den framtid Forsne beskriver.
Om du klickar dig in till Forsnes text så läs även kommentarerna till vad hon skriver - de flesta förstärker känslan av "ett kommande dystert Sverige".

Hur många i Vingåker som nu bryr sig om den saken - funderar jag också på - när jag tar del av att 45,82 procent av ortsborna röstade på de fyra parter som i dag styr politiken på riksplanet - med ytterligare 7,09 procent som gav sin röst till deras stödparti - Vänsterpartiet - sammanlagt 52,91 procent då.

OK - medan du funderar över hur din åsikt om den saken ska formuleras - sitter jag antagligen och själv funderar över de här raderna:

På sikt avskaffa tvångssystemet med skolplikt. Det är otidsenligt och skapar mycken vånda.  I dagens system har eleverna bara en skyldighet, att vara på plats i skolan. Detta är helt befängt. Skolan ska inte vara en plikt, utan en förmån. Att gå i skolan är att ta ansvar för sitt lärande.

Och när jag tror att jag tänkt färdigt om den saken ska jag fortsätta med:

”Även feminister får till slut acceptera konsekvenserna av sitt handlande även om det bär emot.” - som fått svaret:

"Nej, det är absolut felaktigt. Kvinnor avkrävs aldrig ansvar på samma sätt som män. Detta är ett av huvudskälen till varför det är olämpligt att ge dem politisk makt. Som ett exempel kan vi ta dagen läge i Sverige. Nästan alla unga kvinnor röstar på partier som mycket tydligt stöder massinvandringen. Men vare sig de själva eller någon annan håller dem ansvariga för konsekvenserna. När allt går åt h-vete kan de göra som Åsa Romson och gråta en skvätt.

Frågan är inte om kvinnornas rösträtt ska avskaffas eftersom det är helt uppenbart att detta kommer att ske. Det som är av intresse är istället vem som ska göra det och när. Om utvecklingen bara fortsätter som nu, blir det muslimerna som tar hand om saken. Då förlorar vi även hela vår civilisation och kultur.
Eller så tar vi västerländska män tag i saken.
Då kan vi lösa alla immigrationsrelaterade problem på en kafferast."

Sådana klara åsikter kommer att kräva (i kväll) minst två glas vin i favoritfåtöljen för att kunna reda ut var mina tankar slutligen hamnar…


En smula lycka…                          
(1 nov 2019)

…vill jag gärna unna mig - varje dag. Är en tanke som smyger förbi efter att denna morgon ha läst en text - som just bjuder mig en stunds - lycka. Och samtidigt väckte en liten stunds fundering kring vad som får mig att känna denna sköna vardagliga känsla.
Något åt det här hållet funderade jag;
När jag ser mig om  - i tankarna alltså - så ser jag att många människor finner en stunds njutning (emellanåt rent av lycka) av andra saker än jag. Som att t ex se på en fotbollsmatch, (speciellt om det "egna" laget vinner) en musikupplevelse bland likasinnade. Här tänker jag då mera på bullrande rock-galor än en mer stillsam musiksammankomst. Biobesök där filmen förmår locka fram - känslor.
 Efter en stund kommer jag på att jag kanske ska lägga till en sådan "märklighet" som att gå med i ett pridetåg…

Människor får väl finna sin lyckokänsla var de vill, tänker jag generöst, samtidigt som jag kan skaka lite på huvudet i förundran över deras val. 

Ett läsexempel bara…

Strunt samma - för vad jag ville framföra denna morgon - var en stigande lust att berätta vad jag själv får lyckokänslor av - att läsa texter. För all del, gärna en bra kriminalroman men det som väcker fram de mest ljuva känslor av lycka hos mig - är texter som får mig att - börja tänka.
Vilket den här gör

Och vet att jag strax kommer att läsa fler sådana - för inom ett kort ögonblick kommer jag att ställa mig på trappen utanför ytterdörren - i tystnaden titta ut över åkrarna, dra in några djupa andetag av den friska Vingåkersluften och sedan gå de få stegen till brevlådan för att hämta - tidningen Fokus…


Lite till:
Läser i en krönika i Expressens nättidning:

"60 kommuner och fyra regioner betalar årsavgifter för att få kalla sig ”Fairtrade City”. De små, med färre än 10 000 invånare pröjsar 5 000 kronor om året. De stora får mängdrabatt och betalar 25 000 kronor.

Det är struntpengar. Men likafullt en meningslös utgift, som kostar en del administrativ arbetstid. De rättvisemärkta produkter som måste köpas in kostar därtill i regel mer än alternativen." 

Nu vet jag att Vingåkers kommun tillhör de 60 kommuner som betalar för att få kalla sig Fairtrade City - och har funderat en stund över frågan till mig själv "Hur f-n kunde kommunfullmäktige gå på ett sådant jippo?"

Läser också dessa rader hos DGS:
Tidigare skedde sammankopplingen mer spontant exempelvis genom att en arbetssökande klappade på företagets port och frågade om det behövdes arbetare.

Återigen i funderingar - hur många av dagens vuxna vet vad ordet klappade  härstammar från?
Vi som är lite äldre - och har gått i riktiga skolor - visste förstås ursprunget…


Jag vet att du…                           
(31 okt 2019)

…så här dags (08.10) har annat och viktigare saker för dig än att läsa vad jag skriver men hoppas i alla fall att du senare i dag tar dig tid att läsa vad Patrik Engellau i dag skriver om den svenska skolan. Synnerligen tänkvärt.
Och ta gärna del av kommentarerna till hans krönika…
För egen del har jag just masat mig ur sängen - en av mina personliga fördelar som kommer av att inte längre behöva gå "till jobbet" - utan att i stället kunna  starta datorn och lite snabbt kolla vad de "alternativa media" och seriösa bloggare jag dagligen besöker har att erbjuda för senare genomläsning.
Allt medan kaffebryggaren allt mer sprider en skön doft kring sig.

En ny - som jag förväntar mig - skön dag ligger framför mig…


Det var så billigt att jag…              
(30 okt 2019)


…inte kunde låta bli. Att slå till (köpa) alltså. Har jag hört en del personer säga.
Händer aldrig mig - med ett undantag. När jag besöker Ikea och ser deras priserbjudande om 5 kr för en varm korv med bröd. Då unnar jag mig att beställa två - för att jag är väldigt förtjust i "korv med bröd" och (då) påverkad av det mycket låga priset.

För mig är ett tankehopp från varm korv till flygresor fullkomligt naturligt - speciellt när jag fått ett pangerbjudande från Norwegian där de erbjuder mig att för (som de själva nog anser) ett specialpris (prissänkning alltså) flyga med dem till utvalda destinationer. Som London och dess Julskyltning  - jag just funderade lite på att titta på igen.

Antagligen hoppas Norwegian att vi som får (som e-mail) detta erbjudande ska uppfatta erbjudandet lika oemotståndligt som jag gör med den varma korven hos Ikea - att vi kan inte låta bli att slå till…

Jodå, jag finner att 1445 SEK är synnerligen prisvärt erbjudande för en returresa från Arlanda till London den 10 december med retur den 13/12. Jag är en sådan person som gärna reser, bara av reslust så där, och vill då uppleva resan som - en smula bekväm.
Då blir denna tänkta Londonresa betydligt dyrare - 9495 kr:
600 kr - Bilparkering vid Arlanda
450 kr - Gatwick Express (tåg in till London city)
500 kr - taxi (t o r) Victoria station till hotellet
6500 kr - Blakemore Hyde Park Hotel (3 nätter med frukost)

OK - man kan visst ha åsikter om detta. Det finns andra och billigare hotell, jag kan också ta tunnelbana i stället för taxi - och kanske något mer jag just nu inte tänker på.
Men det finns fler merkostnader också: bilresan Vingåker-Arlanda drar en del diesel, matkostnaderna under resan är betydligt högre än i Vingåker.
Ja du vet ju hur det är…

Men jag vill bo på Blakemore Hotell, det har jag gjort de senaste sju gångerna jag besökt London. Jag vill åka taxi och inte trängas på tunnelbanan med dess byten.
Jag åker inte till London för att spara pengar - jag sa ju att jag vill att mina resor ska vara - bekväma - annars åker jag ju inte.

OK - Norwegians pris upplever jag inte längre - som oemotståndligt - när slutpriset blir runt 8000 kr dyrare. 

Se där - några små funderingar kring ett - priserbjudande…



Trött på politiken?                        (29 okt 2019)

Jag är i alla fall det, och kanske då huvudsakligen den svenska rikspolitiken. Skriver jag eftersom jag inte orkar ta del av vår kommunpolitik med någon entusiasm alls…

Har just läst en ledartext i Göteborgs-Posten som börjar så här:
Vi lever i en tid när olika antaganden om Sverige måste omprövas. Flera uppfattningar om Sveriges ekonomi, arbetslöshetssiffror och trygghet har på kort tid kullkastats.

Tar du del av hela ledartexten får du förklarat för dig varför den slutar så här:

När man jämför dessa positiva förhoppningar, med resultatet, börjar man undra hur mycket naivitet makthavare får uppvisa utan att helt tappa sitt anseende. Om medborgare ena dagen hör optimistiska utsagor och sedan möter en radikalt annorlunda verklighet så gör det något med deras tillit till politiken och samhällseliten.  

Att medborgarnas förtroende för de folkvalda rasar är alltså inte så konstigt. Många politiker verkar leva i en värld där politiken mer handlar om att stå upp för vad de anser vara goda värderingar, snarare än att lösa problem i verkligheten. Men väljarna ser igenom detta. På lång sikt är det skadligt för demokratin. 

För egen del anser jag att slutklämmen är fel - det kunde gott stå:
"Den svenska förda politiken är redan nu skadlig för demokratin"

Och noterar med viss förvåning att jag själv tycker mig ha större förtroende för vår kommunpolitik…


Medelklassen…                            
(28 okt 2019)

 …är enligt Patrik Engellau hos DGS värd all uppskattning. Vad jag förstår hos mig själv har jag aldrig funderat över om jag tillhör/tillhört någon "klass" över huvudtaget.
Men kanske jag ska ägna någon stund över att göra det på dagens tågresa till Stockholm. Engellau skriver
bland annat:

"Det finns, mig veterligen, i Sverige inga makthavare eller inflytelserika tänkare som ärar den svenska medelklassen efter förtjänst. Det är medelklassen som genom sitt dagliga, flitiga arbete får nationen att överhuvudtaget fungera. Att vi får mat på bordet och varmvatten i duschen och kläder som kan hålla kylan borta beror inte på politikerna eller på välfärdsadministratörerna och deras klienter och ej heller på skrikiga aktivister av typ Extinction Rebellion.
Alla dessa klarar sig för att medelklassen ”reder för landet den närande saft” och delar med sig av sitt bröd.  

Om Sverige ska överleva som välordnat och rimligt välbeställt land bör vi gemensamt ära och tacka vår tids odalbönder, alla dem som gnetar, uppfostrar barn, tar sig till jobbet även om det känns motigt och därtill tvingas försörja de horder av PK-ister som hånar dessa medelklassare och skäller dem för rasister."  

När jag läser de sista raderna i sista stycket (som jag kursiverat) känner jag hur en stigande irritation växer fram och närmar sig någonting jag vill beskriva som - förbannad. På alla dessa "godhetsknarkande tycka-synd-om-männniskor och klimatdårar" som så idogt agerar för att få Sverige ytterligare på dekis.
Kan mycket väl - också till en del - bero på en kvarvarande känsla från den "tankeväckande" gårdagens intervju med Leif Östling på swebbtv.se.

Jag antar att de raderna visar på att jag då nu inser att jag tillhör - medelklass - och därmed (för mig själv) rättfärdigar min växande ilska…


Ett så härligt irriterande samtal…
(27 okt 2019)

Rubriken är en blandning av de två föregående. Och när jag börjar skriva dessa rader är jag smått uppfylld av känslor - positiva sådana huvudsakligen - efter att hos swebbtv.se har lyssnat på en intervju med förre Scaniachefen Leif Östling - du vet han som i en tv-intervju ställde frågan till journalisten och svenska folket:
Va´fan får jag för pengarna?

Leif Östling är underbart frispråkig vad gäller det mesta (av våra problem) i Sverige. Och lyssnar du på vad han säger skulle det inte förvåna mig det minsta om du - som jag - (t ex) inte inom en snar framtid kan se en förbättring inom Vingåkers skolor. Och hans totala nedvärdering av Miljöpartiet. På riksplanet då är det väl bäst jag förtydligar.
Hur de agerar här i Vingåker vet jag just ingenting om…

härligt rak Östling är i sina svar på frågorna - och så irriterad jag upplever att jag blir när han (så tydligt) pekar ut vad/vilka det är som styrt vårt samhälle dit där det befinner sig nu. Klart på dekis…

Klicka dig in hos swebbtv.se och vidare på länken till intervjun med Leif Östling.


Så irriterande…                        (25 okt 2019)    

…säger jag förvånat till mig själv - när jag märker att det mesta jag läser i morgonens Fokus styr mina tankat till - Vingåker.
Och det är inte alltid så kul.

Upphandlingarna leder till haverier - är en rubrik som möter mig tidigt i Fokus - och bums fanns mina tankar i Tennisparken.

"När jag för några år sedan tittade på hur många 18-åringar som bodde i svenska kommuner och hur många 25-åringar kommunerna hade kvar år 2012, det vill säga sju år senare, visade det sig att 250 av 290 kommuner (85 procent) hade färre 25-åringar kvar än de hade haft 18-åringar tidigare."
Den som skriver så är Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi på handelshögskolan i Jönköping. Som också skriver:
"Längtans blomma är som störst i våra mindre kommuner som ligger på avstånd från en lite större stad" - där längtans blomma nog ska tydas som lusten att flytta till den större staden.

Vore jag av den sällsynta sorten som kallas "grävande journalist" skulle jag förstås ta reda på hur det är med den saken i Vingåker. Men förmår mig inte - enär min åsikt är - som oftast - den att "Ingen i Vingåker bryr sig".
Fast en snabb fundering passerar "undrar om de styrande i kommunen känner till detta och i så fall - vad gör de åt saken. Kan de göra något?"
Svarar mig själv på den sista frågan - det kan de inte.

"Heller" - lägger jag till efter en stund. Då jag läst raderna:
"Att skriva är att skapa ett rum där något är möjligt att säga" och jag blir kort lite fundersam över varför jag (inom mig) envisas med att vilja citera vad Jan Emanuel använder för ord när han (nedan) beskriver upphandlarna i kommunerna.

Jag anar hos mig själv att det huvudsakligen handlar om min "oerhörda förvåning" över att våra lokalpolitiska partier - de som styr kommunens verksamhet - inte dagligen utnyttjar denna möjlighet att vilja/kunna påverka oss väljare. Utan vaknar till liv, med sina floskler, först någon månad inför det kommande kommunvalet. 
Och hamnar igen hos Jan Emanuel som i samtalet med Henrik Jönsson säger ungefär:
Om du (anser dig som) är en tänkande människa, och tänker lika som andra, vad har du då tänkt?"

Jag själv då? Förmodligen tänkt (funderat) för lite och en för kort tid - för vad kan då - egentligen - våra politiker informera oss om - de ointresserade?
Just ingenting - om de nu inte vill underhålla oss med personligt skrivna krönikor om ämnen de tror kan intressera oss…

Men Fokus får mig igen att hamna i Vingåker - och dess skolor.
Johan Hakelius skriver:

En psykolog visar hur man bemöter någon som tar strypgrepp. En frivillig har klivit upp på scenen och lagt fingrarna runt halsen på psykologen.
Den fingerade förövaren, antagligen en lärare, ser lätt generad ut.
Psykologen står med armarna slappt längs sidorna, benen lätt böjda och en blick vass som en aladåb.
På projektionsduken bakom paret kan man se en bild av en hög skruvnycklar.
Det, och texten "Vänta - det räcker oftast."
Så bemöter man någon som tar strypgrepp. Att vända andra kinden till skulle i det här sällskapet antagligen ses som en alltför aggressiv rörelse.
Det fascinerande med diskussionen om "lågaffekt bemötande" i den svenska skolan är att vi alls behöver ha den.
Den sortens problem uppstår bara i kulturer som både saknar sinne för det absurda och en uppfattning om det normala.

 Och Hakelius lägger till:
"Och detta gör att vi nu inte för en diskussion om hur lärare ska upprätthålla ordningen i skolan, utan på fullt allvar i stället diskuterar om de verkligen ska upprätthålla ordningen i skolan"


För egen del började jag - för en månad sedan - mycket bestämt förklara för Madame att "Nu ska jag gå ner i vikt". När jag vägde mig i morse kunde jag konstatera att jag gått upp ett kilo så här långt i oktober.
Så irriterande…

Vilket fick mina tankar att hamna hos de två orden - god mat. Och vidare till ett minne från början av 1980-talet. Jag blev då erbjuden att få bli redaktör för tidningen Allt om Mat. På lite omvägar fick jag hör att jag hade blivit föreslagen som lämplig till jobbet av två av tidningens kvinnliga journalister som jag var lite bekant med.
Jag och Jesus är visserligen födda på samma dag - Juldagen - men jag blev oerhört smickrad över att förlagschefen på Bonnier trodde mig ha den magiska förmågan att få tidningens nio kvinnliga journalister att hålla sams…

Det är inte så ofta jag inser mina begränsningar, men…
Nog ett av mitt livs bästa beslut - jag tackade nej.


Ett sånt härligt samtal…               (24 okt 2019)

Henrik Jönsson bjuder oss tittare på en magnifik Youtube-upplevelse - i sitt samtal med socialdemokraten Jan Emanuel. (ljudet krånglar lite i början)
Jan Emanuel är entreprenör, socialdemokrat och gillar livets goda.
Som entreprenör har har han haft otaliga möten med "kommunala inköpare".
"De är (nästan alla) - imbecilla" - är ett av hans många frispråkiga uttalanden - inte minst då om dagens politiker
och deras politik…


Styrelsemöte…                          (24 okt 2015)

 … hos SJP (Socialistiska Jämställdhets Partiet) inför deltagandet på Kommunfullmäktige den 28 oktober 2019.

Som sista punkt på dagordningen har vi så att ta ställning till det Medborgarförslag som kommit från Moderaterna att kommunen ska införa ett stipendium på 5000 kronor "för betygsmässigt bästa avgångselev".
Som ni väl redan har läst så står det så här i motionen:
Partiordföranden 
Prettan Schös läste:

Bakgrund
Betygsresultaten har under flera år sjunkit i Vingåker. Andelen elever som är godkända i alla ämnen låg vid senast läsårsavslutningen på blygsamma 40,4% samtidigt som antalet A, som är högsta betyg, uppgick till den anmärkningsvärt låga andelen av 3,5% av alla betyg som sattes i årskurs 9.

Jag föreslår därför att Vingåkers kommun inför ett stipendium eller utbildningspremie till den elev i grundskolan som uppnår högst slutbetyg.
Detta är lätt mätbart genom att se till det höga meritvärde som följer med höga betyg. Med införandet av ett sådant stipendium skulle kommunen tydligt markera vikten av god studiedisciplin och på ett mycket tydligt sätt visa sin uppskattning för de elever som lägger ned tid, kraft och fritid på att lyckas med skolarbetet.  (sagt med höjd stämma)

Stipendiet ska delas ut i samband med avslutningsceremonin och det bör lämnas över av någon representant från nämnd/förvaltning för att ge stipendiet tyngd och betydelse. I den händelse att flera elever uppnår samma meritvärde delas flera stipendier ut."

Partiordförande Prettan Schös tittade ut över styrelsemedlemmarna och frågade "vad har vi för åsikter i den frågan?".

Den för partiet talesperson vad gäller skol- och miljöfrågor - Bettan Grön - räckte upp handen och frågade:
– Vet vi hur Sverigedemokraterna ser på frågan? Jag menar vi kan ju inte vara med och godkänna något som kommer från SD eller Moderaterna…
De övriga ledamöterna nickade i samförstånd…

Dessutom, sa vice ordförande, Inge Vidare, man kan ju inte dela ut ett pris på de villkoren. Det är totalt orättvist och ojämlikt - det gynnar ju de mest intelligenta eleverna. Här tycker jag att vi ska påtala det, och kräva att det ska tas hänsyn till saker som elevernas hemförhållanden "socioekonomiska förhållanden" (sagt med darr på stämman) och annat som gör att inte en viss grupp elever gynnas.

– Så typiskt Moderaterna, att föreslå något sådant som givetvis riktar sig till de moderata ungarna med sina välutbildade föräldrar. Hur ska en kille från Somalia med sina analfabeter till föräldrar ha en chans att få stipendiet? Hur jämlikt är det?

– Här måste vi leva upp till vår ideologi om jämlikhet, utbrast med stor förtrytelse Gullan Persson, till vardags skyddsombud på Pulver & Tvål.

– Bra förklarat, sa Prettan Schös, kan vi enas om att partiets beslut är att vi kräver att förslaget överlämnas till kommunstyrelsen med krav på att en lista med "jämlika undantag" (starkt betonat) ska tas fram innan kommunfullmäktige tar beslut.
Beslutet var enhälligt…

Prettan och Bettan i ett eftersnack…


Sörmländska bussresemål?       (24 okt 2019)

"Vad är det som gör att vissa destinationer lyckas som besöksmål för bussresor? Ett nytt pilotprojekt ska kartlägga framgångsfaktorer för resmål för bussgrupper och sprida kunskaperna vidare. Målet är att göra det möjligt för besöksmål att förbättra sina produkter för bussföretag och bussresearrangörer. Projektet kring utveckling av bussresedestinationer genomförs under det närmaste året i samarbete mellan Sveriges Bussföretag och Sörmlands Turismutveckling AB (STUA). 

Syftet med projektet är att identifiera framgångsfaktorer hos besöksmål som lyckats bra gentemot bussföretag som målgrupp och se om det går att dra några generella slutsatser kring bra metoder. Därefter kommer ett antal besöksmål i Sörmland få testa att utveckla sina produkter gentemot bussföretag som målgrupp."

Ovanstående kan jag läsa hos bussmagasinet.se och blir förstås sittandes i små funderingar om Vingåker kan bidra med några exempel utan för Vingåkers Outlet.
Kommer inte på något - vilket jag väl borde…



Mitt favoritland…                          (23 okt 2019)

…av många skäl - är Tyskland - men i skrivande stund menar jag specifikt som ett land för nästa års bilsemestrar. De "gröna" i Tyskland vill införa hastighetsbegränsningar på Autobahn.
Alla europeiska länder har en hastighetsbegränsning. Utom Tyskland.
Så ska det fortsätta enligt tyska parlamentet Bundestag
.
Skriver Fokus i en artikel - där man också kan läsa:

Några frågor på det?


Men 498 av 631 bundestagsledamöter röstade mot förslaget.
Den tyska transportministern Andreas Scheuer (CSU) har tidigare kommenterat förslaget så här:
– Att införa hastighetsbegränsningar strider mot sunt förnuft.

Sunt förnuft finns det gott om i Tyskland…


Kommentar:

Hm, inte nog med att det är fri fart påAutobahn, det är också gratis till skillnad
mot flera andra europeiska länder.

Trafiken sliter hårt på vägarna och köerna r både många och långa (ofta några mil).
Trpt-ministern har i flera år jobbat för att införa en avgift (Maut) för alla som
använder  motorvägarna och lade ut beställningar för mångmiljonbelopp  till industrin för att fixa portaler och logisk. Den inhemska befolkningen skulle sen kompenseras med avdrag på skatten så att bara utländska fordon i slutändan skulle få bekosta den nödvändiga upprustningen av vägnätet.

Trist nog satte Europadomstolen,  av formella skäl, stopp för planerna. Nu
får skattebetalarna stå för  miljardnotan och en minister till ligger pyrt till.
/Åke


Några andra egna små funderingar…              

…har vi väl lite var och en. Givetvis även jag - som märker att mina funderingar ofta får mig att "ha åsikter om saker som jag kanske inte har att göra med".

Och undrar lite över om jag ska se det som bra eller dåligt.
Bestämmer mig för - bra.

Hur som haver - en händelse i går fick mig att denna morgon börja fundera över våra lokala politiska partier och deras osynlighet. Och kände en liten lust att se om jag kunde uppfatta några livstecken från något av dem.
Att mitt första besök hamnar hos VTL (Vägen Till Livskvalitet) kan lite bero på att jag bor granne med Hans Averheim som är verksam inom det partiet.
Vi pratar dock aldrig politik med varandra…

Nåväl - i mitt sätt att se på världen anser jag att en livaktig hemsida är av synnerligen vikt för ett politiskt parti - liksom att finnas på Facebook.
Välkommen då - högt värderade läsare - att följa med mig till VTLs hemsida.
Då möts du bl a av:

Välkommen till det lokala Vingåkerspartiet – VTL och vår hemsida. Här finner du information om oss och vår politik.

Gammal information om gammal politik. Står det inte -  men är vad som erbjuds.
Där står fler saker - som:
Vi är ett lokalt parti som bryr oss om dig som bor i Vingåkers kommun.
Tänka sig, tänker jag, så originellt det gör väl inget av de andra lokala partierna.

En liten ironi där - och klickar mig på länken till partiets Facebook-sida - som också finns på deras hemsida:
https://www.facebook.com/VingakerspartietVTL/

…och gör du det hamnar du visserligen på Facebook men inte på VTLs egen FB-sida. Det gör du bättre om du skriver in "Vingåkerspartiet" i FBs - sökruta.
Fast så mycket klokare över hur VTL ser på framtiden blir du inte - senaste inlägget ser ut att vara från 6 september 2018.

Vingåkerspartiet VTL minskade i senaste kommunvalet från fyra till en plats i kommunfullmäktige.
Jag kan inte bestämma mig för om det är satir eller ironi när jag funderar:
Om inte partiet rycker upp sig ordentligt - från nu och hela tiden fram till nästa val - så misstänker jag att den nuvarande delegaten i KF (för partiets räkning) kan boka tid för en:


Ironi och satir…                             (22 okt 2019)

…god sådan - är någonting jag gärna njuter av.

Rubriken till den här teckningen säger "Som man sår får man skörda"



Allt mer orolig…                                    (21 okt 2019)

…kan man ju som Vingåkersbo bli när man i DN läser vad demokratiutredaren Olle Wästberg skriver i ett debattinlägg i DN. Bland annat:

De svenska kommunernas ekonomiska kris håller på att bli en huvudfråga i svensk politik. De flesta kommuner beräknas gå med underskott i år, främst glesbygdskommuner. Nästan alla kommuner tvingas till besparingar eller skatte­ökningar.

Jag kan säkerligen uppfattas som en smula tjatig - men jag tar det igen - varför vill inte de ledande i Vingåker hålla oss ortsbor/väljare informerade om läget i vår kommun? Som med att berätta:
– Hur är det ekonomiska läget för Vingåkers kommun, i dag och hur ser kommunfolket på den saken på lite längre sikt?

Westberg skriver också:

Det måste skapas tillfällen för personer och grupper som annars deltar i liten utsträckning att göra sin röst hörd. Kommunledningarna bör i högre grad öppna sig. Man kan göra det genom att ofta inbjuda medborgarna till möten.

– Vad gör (säger) vårt Kommunfullmäktige om ett sådant påstående?    

Självfallet borde de politiska partierna bli långt mer decentraliserade och ge medlemmarna ett direktinflytande. En undersökning vi redovisade 2016 i Demokratiutredningen visade att två tredjedelar av partimedlemmarna ansåg sig utan inflytande.

– Kan det finnas någon modig KF-ledamöt som har kommentar att ge?    

Lokala folkomröstningar är sällsynta trots att de endast är rådgivande. Fler lokala folkomröstningar skulle öka den lokala debatten och aktiviteten. Eftersom de är just rådgivande skulle det vara rimligt att de kunde genomföras på nätet.

Vad är våra politikers svar på en sådan sak?

Igen - för att lugna (?) de - förmodligen - allt fler oroliga Vingåkersborna som tar del av vad t ex Wästberg skriver - föreslår jag för (runt) trettioförsta gången att ansvariga på kommunens hemsida  på ett personligt sätt skriver krönikor som har sin grund i vad som skrivs om kommuner i de stora media.

Medan du funderar över hur du ser på den saken far jag och "mitt bowlinggäng" till Hallsberg för att mäta våra förmågor mot deras…
Matchstart 10.00.


 En känsla av vanmakt…              (18 okt 2019)

…drabbar mig ett par gånger om året. Och jag märker att det är fler i Vingåker som (jag) får en släng av samma åkomma.
Först en lite omväg - jag känner stor tillfredsställelse över att två personer - för ungefär en månad sedan - startat en "grupp" på Facebook vid namn - Vingåkers nyheter.
Gruppen har i dag runt 650 medlemmar och när jag tittar in där ser jag att den här bloggen - nattgöken - lever ett liv i ett fel forum. De som tittar in hos Vingåkers nyheter är mer benägna att kommentera vad som skrivs i inläggen där än hos denna min blogg. Något enstaka bara under 4 års tid…

För att trösta mig själv säger jag till mig själv att det "beror på att det är så mycket lättare att ge kommentarer på Facebook".

I en kommentar (till en S-märkt video visar Viking Jonsson upp att vårt kommunala bostadsföretag har för avsikt att bygga "bostäder" på den plats när slottet som tidigare varit handelsträdgård) står att läsa:

1 - Vem har i Vingåker råd att bo i nyproducerade lägenheter som kanske kostar 7-8 tusen ? Jag personligen tycker att dom skall bygga ungdomslägenheter med billig hyra så att vi kan behålla dom yngre i kommunen och att dom blir skattebetalare i kommunen och inte behöver flytta. 

2 - Varför skall det alltid bygga i centralorten? I Baggetorp finns det över 50 byggklara tomter, nada intresse från kommunen. Jag vet att i alla yttertätorter finns det byggklara tomter, varför satsas det inte på dessa orter ? 

3 - Finns barnfamiljer som står i kö att få flytta ut på "landet", men då stänger man ner det mesta så att barnfamiljer väljer andra kommuner istället.      

Jag anser att HELA kommunen ska leva, inte bara centrum.

Enligt mitt sätt att se på tillvaron lyser det fram i texten en liten gnutta - vanmakt - över sakernas tillstånd. Nästan lika stor som min egen över kommunens skolor…
Man har en någorlunda klar åsikt över vad man vill ska hända men - men man anar att det är så gott som ogenomförbart - då uppkommer den känslan.

OK, texten får mig att börja fundera (det är jag som numrerat) kring nr ett.
Vem som kan tänkas ha råd att bo i dyra lägenheter har jag ingen aning om men är nog ganska medveten om att det inte - i dagens Sverige - går att bygga lägenheter med billig hyra.
Och blir en stund fundersam vilken hyresnivå som anses vara billig…

Övergår så till nr 2. Svaret på första frågan är väl förstås att de som letar bostad föredrar att bo i centralorten med den möjlighet att få bättre service. Vad gäller de byggklara tomterna så kan ju undra lite över att ingen vill bygga sig ett hus där.
Jag tyder det som att det här handlar om villatomter.

Och - eftersom jag har för grunda kunskaper - vore jag nyfiken på att få veta vad kommunen skulle kunna åstadkomma för att få till en förbättring.
För min personliga del tror jag att det finns annat som också påverkar. Vore jag i den åldern att jag hade "fru och barn" vore inte Baggetorp ett alternativ före en bostad i centrala Vingåker.
Av (mest) bekvämlighetsskäl.
Ingen Ica/Coop butik, inget systembolag (att åka till när frun kl.17.35 plötsligt får för sig att hon vill ha vin till kvällsmaten). Gångavstånd till tågstationen.
Eller att snabbt kunna ta bilen till Woodys och andra butiker för att handla material…
Jag tror att du bäste läsare förstår vad jag menar. 
Jag har klart för mig att Baggetorp och de andra ytterområdena förstås har sina fördelar - för dem som gillar att bo så.
Jag själv bodde (ensamboende) i Läppe (Stenvred) åren 2008/2009 och trivdes förträffligt där - men i dag skulle det kännas en aning besvärande att inte ha den nära tillgången till centralortens service.
15 minuter i bilen för att kunna handla på Ica lockar inte längre…

Nr 3 då? Kommunen stänger tydligen ner "det mesta" - som jag inte vet vad det består av - men antar att det hos kommunen anses att det finns "skäl för detta".
Förmodligen mest ekonomiska…

Visst  - även jag vill att hela kommunen ska leva.

Du - välkommen in hos Vingåkers nyheter på Facebook - och ge dina kommentarer…


Vingåker - ja  - vad då?                 (18 okt 2019)


Det är utmärkt Bjarne att Nattgöken  uppmärksammar skolans bekymmer.
Skolan är en viktig viktig faktor för en kommun som har en positiv vision om framgång.

Noterar att det bland de 4 främsta kommunerna finns 3 små kommuner i Värmland med Torsby i topp. De ansvariga har i TV redovisat några av sina framgångsfaktorer vilket noterats bl a i AB: 
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/EWEk6o/varmland-bast-i-skolrankning


Glada över uppmärksamheten är de ansvariga.
https://torsby.se/nyhetsarkiv/nyheter/torsbyarbastaskolkommun2019.5.425e713c16db42cc151d29eb.html


Hur skulle man kunna skapa en positiv syn om skolan i Vingåker? Kanske en
mer öppen dialog mellan invånarna, föräldrar, skolans aktörer och de ansvariga kunde vara en möjlighet?
Kanaler för det finns ju.
/Åke

 

Vingåker - en inbillningsplats?       (17 okt 2019)

Uppdaterad

OK - rubriken är ett försök att göra mig lite rolig med en blink åt förra rubriken.
För här kommer några fler rader kring det här med att kommunens skolor hamnat en slags bottenplacering i rankingen över landet skolor.

Det händer att jag kan läsa en artikel i kkuriren.se var innehåll till det mesta är låst för betalande prenumeranter. Vilket jag alltså inte är - av skälet att tidningens artikelinnehåll synnerligen sällan är intressant för mig - plus att tidningens journalister driver mig till någon slags vanvett genom sin brist på att ställa följdfrågor. Det kan blir så när man som jag levat många år i tidningsvärlden…

OK - i Kuriren läser jag:

– Alla vill ju att det ska bli bättre. Det är en bra utgångspunkt. Vi har en ny politisk ledning efter årsskiftet, en ny förvaltningschef och tre nya rektorer. Jag har min tillit till att de jobbar allt vad de kan, säger Ing Mari Frössevi (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, som själv arbetat nästan 50 år inom skolans värld.

Fejkad bild…

Det kan bero på att jag åt raggmunk med knaperstekt fläsk hos Joan´s på eftermiddagen - men en märklig liknelse passerade "Men är inte det lite som om kommunen fick för sig att ställa upp i Midnattssolsrallyt - med kommunens leasade elbilar?"

Jag tar det igen:

"Vi har en ny politisk ledning efter årsskiftet, en ny förvaltningschef och tre nya rektorer. Jag har min tillit till att de jobbar allt vad de kan, säger Ing Mari Frössevi (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden." (till skillnad från nämnden?)

Varför ställde inte journalisten följdfrågan: "Jaha och vad kan de här uppräknade förväntas uträtta för (mirakel - hade jag själv lagt till) för att skolorna i Vingåker ska förbättras i framtiden?"

Jag menar - bortsett från orden "tre nya rektorer" förstår jag inte varför Ing-Mari Frössevi drar in den nya politiska ledningen i kommunen eller en förvaltningschef som exempel på något som skulle kunna påverka skolornas arbete.
Totalt ovidkommande - speciellt då den "nya politiska ledningen" ju består av "samma gamla "kommungubbar/tanter" som (så länge) tidigare misslyckats med att påverka våra skolors utveckling till det bättre.

En förvaltningschef då? Vad har en sådan för plats i en kommun?
Det kan se ut så här:
Förvaltningschefen har det yttersta ansvaret att verkställa och driva kommunens egen regiverksamhet, inom sitt ansvarsområde, enligt nämndernas uppdrag samt säkerställa en ekonomi i balans. Rollen innebär också att inspirera medarbetare och förmedla kvalitativa tjänster till medborgarna.
Detta förutsätter att förvaltningschefen har en god inblick i den kommunala organisationen och besitter ett driv att föra hela uppdraget framåt.

Jag avundas inte alla de styrande som har som arbete att förändra skolornas arbete i Vingåker. Som jag finner det - i någon slags vanmakt över läget - vänt sig till Skolverket för att få hjälp. Något som får mig att tänka en vanlig formulering "En blind leder en blind"…
Och som
jag på Facebook i ett meningsutbyte med en lärare får höra att:
"Dock är läget idag besparingar i skolan om drygt 3.5%. Inför sommarlovet lämnade ett antal personer skolorna i olika former av uppsägningar:"

OK, tänker jag, och vill så komma med ett förslag - som utan minsta merkostnad  - skulle förändra Vingåkers skolor till något av ett svenskt föredöme.
Inför samma disciplin i våra skolor som
den som finns att läsa om i förra inlägget där jag länkar till den engelska skolan.
engelsk skola

Utbildningsnivån bland vårdnadshavare är låg i Vingåker. Men vi försöker få en annan utbildningskultur bland våra elever, säger Frössevi i Kuriren.

Inbillningsnivån är hög bland de styrande i Vingåker - och jag försöker idogt få till en annan slags utbildningskultur bland dem som har ansvaret.    ;-)

PS - Är smått förvånad över att Frössevi ännu inte har meddelat omvärlden att kommunen nu "gått upp i stabsläge" - vilket numera verkar vara en vanlig sak hos organisationer. För att visa upp - vad det nu kan vara…

Patrik Engellau på DGS förklarar i dagens inlägg:

"Stabsläge är ett fånigt byråkratord som är till för att övertyga allmänheten om att den stabslagda myndigheten plötsligt ska börja göra sitt jobb. Wikipedia definierar saken som ”ett beredskapsläge där ledning eller nyckelfunktioner samlas och utvärderar information, beredda att snabbt sätta igång verksamhet”. För mig förefaller detta underligt. 

I välskötta verksamheter sysslar ledningen alltid med att utvärdera information och är alltid beredd att sätta igång verksamhet. En busschaufför är alltid uppmärksam och beredd till verksamhet, till exempel att gira eller trampa på bromsen om något oävet dyker upp. Och fort ska det gå." 



Vingåker - en utbildningsplats?     
(16 okt 2019)
(uppdaterad)

Såg att KS:s ordförande var optimistisk beträffande kommunens framtid. Har svårt att se att det skulle gälla skolan som under de senaste åren inte rosat marknaden.
Åke

 

Jaha, kanske man tänker när man ser den här tabellen. Ser inte lovande ut för just någon Sörmländsk kommun med Trosa som ett litet positivt undantag.
Hela rankingen kan du läsa mer om - här.

Faktiskt - jag väntar med nyfiket intresse på att nu i Kuriren (var annars?) få ta del av "våra skolansvarigas förklaringar" över varför kommunens placering i bottenskiftet har dalat. En (säkerligen) fjuttig, menlös artikel som på intet sätt kan tänkas ge mig den information jag längtar efter…
För tredje gången - tror jag - länkar jag därför till en engelsk skola som "vet hur man förändrar usla skolor".

Vore jag lärare i Vingåker skulle jag gråta av avund - liksom om jag vore förälder till ett barn i kommunens skolor.
BW

PS - läser på annan plats, i ett annat ämne - något som förstås även gäller den svenska skolan:
"Men kom ihåg detta: En organisation som aldrig avkrävs ansvar är heller inte lämpad för att ta det. Den dag vi väl börjar ställa krav på riktigt – och måtte det inte vara för sent då – så kommer det krävas att huvuden rullar. I mängder." 

När du begrundat detta en stund - läs då det här - och du kanske funderar som jag "Hur fan har det kunnat bli så här?"


PS-2  - Jag har (på facebook - Vingåkers Nyheter)  haft ett "meningsutbyte" med en lärare om skolorna i Vingåker.

Han avslutar med:
Nej klart den inte handlar om dig. Det inte meningen att fokus ska vara på dig.

Jag köper personligt ansvar, absolut. Dock är det så långt ifrån helheten du kan komma. Lärare har inget med budget, lokaler eller dylikt att göra.

Vi saknar mycket utbildad personal men är i behov av mycket kompetens till följd av olika behov. Det saknas ibland läromedel o förbrukningsmaterial till följd av dålig ekonomi. Men det är då lärarna själva som ska tillgodose ur egen ekonomi, eftersom att de är dom där lärarna som är ansvariga?

Jag vill också diskutera och jag anser det absurt att lägga skulden på en enskild individ som inte kan påverka yttre faktorer alls. Man kan anpassa och förändra sitt förhållningssättet till undervisning och innehåll. Men det går bara så långt.

Bra skrivet vill jag tycka - och ser med spänning fram på hur de ansvariga ser på den saken. OCH - hur du i Vingåker har för synpunkter i ämnet…

Tidningen Fokus skriver:  

Sedan 2002 har Lärarförbundet rankat Sveriges bästa skolkommuner – en lista som skånska Vellinge dominerat de senaste åren. Men i år får man se sig petad av Torsby kommun i Värmlands län som toppar årets lista.

Ett skäl till det att man har infört ett tvålärarsystem.

– Där det finns behov arbetar två lärare i samma klassrum, vilket har haft god effekt. Och kanske viktigast — vi har inte haft något internt käbbel, säger Peter Jonsson, ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Torsby till TT.

– Vi hävdar att den kommun som inte vågar sätta sin skola först biter sig själv i svansen. Det kommer tveklöst att påverka kommunens möjlighet att utvecklas, att vara attraktiv som inflyttningskommun, säger Johanna Jaara Åstrand, lärarförbundets ordförande.


Vingåker - en handelsplats?        (15 okt 2019)

Varje år besöker 400 000 kunder Vingåkers factory outlet, men för att orten ska bli en besöksdestination krävs mer av kommunen.
Har stått att läsa i Kuriren - men också att Outletens vd Richard Ericson är måttligt imponerad över kommunens engagemang för att utveckla orten till en handelsdestination.

Får också en påminnelse om att "Historiskt sett har butiker varit lika delar handelsplats och mötesplats."

Ja jo, tänker jag om det och tycker nog att Cityhallen lever upp till den beskrivningen. I övrigt har jag dålig kunskap om övriga butiker i Vingåker.
Att Outleten har 400-tusen kunder under ett år är en siffra jag inte blir så stort imponerad av eftersom jag kan föreställa mig att att många där är återkommande kunder och alltså inte 400-tusen olika personer.

Vilket enligt mitt sätt att se det minskar betydelsen från dessa att se Vingåker som en turistort eftersom de har varit här tidigare.

I förra veckan anordnades en träff på Outleten där bland andra Svensk Handels tidigare VD, Dag Klackenberg deltog där han "betonade att det är upp till kommunledning och politiker om orten ska bli en handelsdestination.

Det framhölls också under mötet att "en aktör klarar sig inte själv och det krävs samarbete snarare än konkurrens. Vad man har sett är nätverk väldigt viktigt och det måste finnas en dialog mellan kommun, fastighetsägare och handlare och att det finns en samhällsnytta av att butiker etableras och utvecklas i de mindre kommunerna.

Handelsplats? Vad är en handelsplats? Jag kollar på Wikipedia:
Handelsplats är en plats där man kan handla varor av olika slag inom ett begränsat område. 
När jag söker på "synonymer" blir svaret:
butikscentrum, affärscentrum, köpcentrum, marknad, nederlagsort

Nog kan man tänka sig att kalla Outletområdet som ett slags affärscentrum osv men i alla fall jag har svårt att se att där på annan plats i kommunen skulle finnas möjlighet att åstadkomma ytterligare ett.
Inte heller har jag kunskap nog (eller fantasi nog) för att se att t ex  Köpmangatan skulle förvandlas till en plats innehållande livfulla och spännande småbutiker som kan locka kunder utifrån.

Läser på kommunens hemsida:

Stolt och innovativt näringsliv
Näringslivet har en tät dialog och nära samarbete med kommunen vilket gett oss utmärkelsen Bästa tillväxt under flera år. I småskaliga Vingåkersbygden finns företag inom många branscher och flera exempel på framgångsrikt företagande.

Låter ju förnämligt, tänker jag, och läser också:

"Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet 2019 hamnar Vingåker på plats 239. Det är ett tapp från tidigare år där kommunpolitikernas och tjänstemännens attityder, tillämpningen av lagar och regler, kommunens upphandlingar och servicen till företagen är några av de områden där betygen sjönk och påverkade rankingen.

– Vi har inte kunnat möta upp de krav som ställts på oss, säger kommunstyrelsens ordförande Anneli Bengtsson (S). Samtidigt är hon hoppfull inför framtiden:
– Jag är optimistisk, jätteoptimistisk. Vingåker är utan tvekan på rätt väg. Vi har alla förutsättningar att lyckas. Det finns en framtidstro och en positiv anda i kommunen.

Charlotte Prennfors (M), oppositionsråd i Vingåker, framhåller att kommunen behöver bli ännu mer serviceinriktad och verkligen prioritera frågor som berör näringslivet:
– Alla våra duktiga entreprenörer är proffs inom sina respektive områden och måste också behandlas därefter.

Ralf Hedin, kommunchef i Vingåker, menar att kommunen redan idag lyssnar noggrant på synpunkter från företagen i Vingåker och också på rekommendationer från Svenskt Näringsliv om hur företagsklimatet kan förbättras.
– Jag känner mig trygg i det vi gör och tror absolut att det över tid leder till att näringslivsklimatet kommer att lyfta, säger Ralf Hedin."

Den som lever får se…

  


Vingåker - en turistort?                 (14 okt 2019)

Rubriken finns där för att jag på Kurirens digitala tidning kunde läsa rubriken: 

"Mycket krävs innan Vingåker blir turistort" - med tillägget "Vi tog en runda i Vingåker och det var en dyster syn".
Då jag inte är prenumerant på Kuriren så vet jag inte vad argumenten för dessa dystra rader består av.

Vingåker som turistort? En tanke som aldrig passerat mig - eftersom en sådan tanke (för mig då) är lika osannolik som att tro att Anneli Bengtsson skulle gå över från S till SD…

Tänkte jag just och skakade på huvudet en aning. Men sviktade en stund över detta mitt tankesätt genom att en fundering dök upp "Men va fan  - kan man locka folk som åhörare till vad som bjuds som underhållning i Tennisparken" - så blir ju tanken att Vingåker skulle vara en turistort inte helt orimlig…

Turistort? Jag har kanske helt fel i vad jag lägger in i det ordet. Jag själv menar att det huvudsakligen betyder att där finns sevärdheter att hög kvalitet att besöka. Och det har vi väl inte att erbjuda från Vingåker.
Slottet? Tja, det beror väl på vad man själv lägger gränsen för orden "hög kvalitet".

Det flesta andra ser nog antagligen ordet turistort i form av sol & bad, shopping osv,  vilket väl kan ge Vingåker högre betyg tack vare Vingåkers Outlet.

Eftersom jag (förmodligen) kan beskrivas som en egoistisk person är jag personligen glad över att Vingåker är som det är.
Jag skulle säkerligen vantrivas i vardagen jag ständigt skulle behöva trängas bland skaror av turister.
Vingåkers Outlet har jag besökt en så där fem gånger sedan 2014.
Slottet tre gånger…

Jag tar det igen - jag trivs
personligen alldeles förträfflig med Vingåker som det är idag.

PS - En vänlig läsare vid namn Roger Karlsson tipsade  mig om att det "det går att läsa Kuriren på Biblioteket" fick mig att göra ett snabbt besök där för att läsa vad som står i den missmodiga artikeltexten jag hänvisar till här ovanför..

Hm - den dystra synen hos vandrarna berodde på "alla dess tomma butikslokaler" och - givetvis med tillägget - "det beror på kommunens ointresse för ett ökat näringsliv".

Håller jag inte alls med om. För all del - någon kan ju ha den åsikten att kommunen ska börja idka affärsverksamheter i de tomma lokalerna. Men det hoppas i alla fall inte jag att kommunen börjar med.

Det hade varit intressant att få ta del av vilken slags verksamheter de "missmodiga" hade sett i de tomma lokalerna.
Sådana följdfrågor ställer aldrig Kuriren.
För egen del har jag svårt att se att någon/några ortsbor (inte jag heller) skulle våga sig på att starta upp någon slags verksamhet som bygger på att vi som bor i Vingåker är det kundunderlag som skulle bära affärsidén. Ytterligare en pizzeria eller damfrisering känns inte som någonting man blir förmögen på…

Det finns väl en och annan sak man kan ifrågasätta kommunen för - men inte detta. Tycker jag då.


En ganska trist tid…                      
(12 okt 2019)

vi lever i för närvarande - konstaterar Johan Hakelius i en krönika i Expressen.
Jag håller med - kan man något annat när man bor i Vingåker?
Så här skriver Hakelius:

"Det sägs rätt ofta att vi lever i en ovanligt spännande tid. Det sägs nästan alltid på ett räddhågset sätt som antyder att den är för spännande. Något kan ju gå fel.

Men något har redan gått fel. För i jämförelse med de allra flesta historiska epoker verkar vår ovanligt slätstruken och trist. Visst händer det saker hela tiden. Utvecklingen är apsnabb. Men hur intressant är den egentligen?

Vuxna människor åker sparkcykel. TV-spel kallas e-sport och ska kanske bli olympisk gren. Vi skickar bilder av vår lunch till vänner, som vi egentligen inte känner. Det pratas om sex hela tiden, men det är osäkert om någon faktiskt har sex längre.

Handen på hjärtat, har vi det inte rätt tråkigt? Känns inte all den här utvecklingen som tidsfördriv? Något att fylla dagen med och glömma bort till nästa vecka?"

Som jag njuter när jag får läsa sådana "funderingar" - och nickar ihärdigt medhållande. Kan man göra annat när man bor i Vingåker?

Jag kan nog inte tro att så många i Vingåker håller med mig i denna "min åsikt".
Som jag här vill - med två olika videor från Youtube - vill klargöra hur jag ser på det hela.

Vingåker idag

– Vingåker - som jag kan se det

OK - om du nu tittat på filmerna och om du inte håller med mig - så titta i alla fall på den här videon av Henrik Jönsson.
Det är nog det mest tänkvärda du få se i år.
Och - du - du blir kanske själv påhoppad av vad Jönsson säger i videon… 


Salladstant…                              (10 okt 2019)

…var ordet som fick mig att väcka upp datorn. Det finns personer som säger att "en bild säger mer än tusen ord". På sätt och vis kan jag väl förstå den tanken med undantaget att jag hamnar där genom en slags omväg. Jag förklarar:
Ordet salladstant skapar (inom mig) på en ögonblink en bild av vad ordet står för - och den bilden skapar sedan hos mig - tusen ord. Minst…

OK - ordet salladstant fann jag i en intervju med (tv-kändisen) Karin Laserov som på frågan: "Vilken lyx unnar du dig till hemmet?" svarar:
– Att äta god mat, men jag är ingen salladstant. För mig är mysstunderna lyx.

I intervjun fann jag även annat som skapa bilder inom mig - som:

Vad är viktigast för dig med ditt hem?
– I hemmet ska man trivas som bäst. Där ska det finnas plats för avslappning, glädje och kreativitet. Hemmet ska fylla alla sinnen. Det ska vara måltider, härliga konversationer, musik och doft av mat. Där ska det kännas gott att leva. När folk kommer hem till oss ska de känna att här bor Karin och Kaj.

Det kommer något av ett tankehopp av detta - för jag kom just att fråga mig själv vad är det som gör att jag trivs i Vingåker? Det har jag förstås funderat över tidigare - men det ärliga svaret är nog "Att här får jag vara ifred och att jag varje fredag kan läsa tidningen Fokus".
Båda sakerna finner jag vara ovärderliga för min mentala hälsa.
Antagligen tisdagarnas bowling också, kom jag på en stund senare…

Jag tar om det igen - men en enda liten ändring;
– I Vingåker ska man trivas som bäst. Där ska det finnas plats för avslappning, glädje och kreativitet. Vingåker ska fylla alla sinnen. Det ska vara måltider, härliga konversationer, musik och doft av mat. Där ska det kännas gott att leva.  

Jag utgår att du förstår vad jag menar - eftersom du är en av de kloka i Vingåker som läser nattgöken.
Men för egen del kan jag inte hålla med om att kommunen förmår att ge mig den känslan. Och efter en stund känns det som att kommuninvånarna inte kan beskyllas för den saken - utan att känslan kommer från - ytterligare ett viktigt ord för mig - tonen - som de styrande förmedlar.

Det är tonen - som jag kanske kan beskriva som t ex "en redaktion förmedlar i sin tidning som gör att jag vill läsa den". Om innehållet i artiklarna är skrivna på ett sådant sätt att  - ja vad f-n då - jag kan inte få ur mig de rätta orden. Men tonen i det som sägs eller skrivs är av stor betydelse för mig.

För att gå rakt på sak - tonen - bland de styrande i kommunen - är enligt mitt sätt att se på tillvaron; för opersonlig, för PK-mästrande - för lite inbjudande - totalt humorlös - för mycket av hurra vad vi är bra - erbjuder ingen intellektuell stimulans.
Jag avbryter uppräkningen där för jag har väl snart passerat tusen ord…

Läser i Fokus:
Hon som leder gymmets crosstraining på måndagskvällarna tolererar bara hänsynslös hängivelse. Genom lokalens tjocka luft av svett skär hennes röst strimlor av allt vankelmod
"Den som tänkt ta det lugnt kan gå hem till soffan och tv:n och kolla på The Biggest Loser."

Det finns för många salladstanter i kommunledningen - tänker jag emellanåt…

OCH - jag har mycket svårt för människor som tycker det är viktigare att följa "förordningar" än att uppnå resultat. 

HM - jag kan inte hålla mig - kände jag när jag läser vad Patrik Engellau skriver:

"Nyligen fick jag besök av en vänlig person som sa att han gillade mina texter och ville prata. Närmare bestämt frågade han hur man gör för att tänka ”utanför lådan”, vilket han menade att jag ibland gör.

Det fick mig att småle eftersom att tänka ”utanför lådan” anses vara positivt medan jag alltid fått höra att jag är ”kontroversiell” vilket inte alls är positivt men i verkligheten ofta samma sak som att tänka ”utanför lådan”. Det är därför folk väljer att låta bli att tänka ”utanför lådan”. Den som gör det riskerar nämligen mothugg och klander och anklagelser för provokativt och kontroversiellt tänkande.

Så hur gör man för att tänka ”utanför lådan”? Jag har två svar.
För det första måste man vara barnslig, för det andra bör man göra sig dum."

Faktiskt - en beskrivning som passar bra vad gäller min egen person.
Tycker jag själv alltså - för:
Jag är (känner mig) väldigt barnslig och jag har lätt att  (uppfattas) "göra mig dum"…

Tänker vi utanför lådan i Vingåker?
Har vi ens en låda?


Styrelsemöte i Partiet…       

Du, sa partisekreteraren till ordföranden, har du tänkt på hur det skulle bli i kommunen om muslimerna fick makten i landet?

Nej, det hade ordföranden inte gjort, sa han, och såg en aning frågande ut.

– Men det har jag, sa partisekreteraren, för det är nog mera nära än vad vi i Vingåker förstår. Och jag tycker det är dags att vi i partiet snabbt tar oss an frågan över hur det då skulle bli i vår kommun. 

Ja, jo, sa ordföranden lite frånvarande så där - eftersom han genast kommit på den illavarslande tanken - att då skulle givetvis kommunens systembolag tvingas stängas ner. Han hade ju läst i Aftonbladet att muslimer inte dricker alkohol och vill att någon annan inte heller ska göra det heller.
Han ryste av obehag.

Som om där funnits någon märklig "samma tanke" sa partisekreteraren "Muslimer dricker ju bara vatten och jag tycker att vi ska ta till oss detta fakta och för säkerhets skull visa att vårt parti står på deras sida i det fallet. Jag har gjort ett skissförslag på vårt vattentorn för att kunna bevisa just den saken."

Får jag se, sa ordföranden, och suckade tungt…

Tankeutbyte?                                    (10 okt 2019)


Kommentar finns…

…är ett ord jag gillar starkt. För att du bättre ska kunna hänga med i mina följande funderingar underlättar det om du läser min kommentar - här - som slutar så här:

"Jag har tidigare ett antal gånger antytt frågor om samma sak och tjatar alltså igen om min förvåning över att de ansvariga i kommunen inte finner/känner lust att hålla oss ortsbor informerade om hur "tankegångarna går" hos dem som styr över kommunens agerande. Som påverkar oss "väljare"…

Så jag bestämmer mig för att - som en början - sända en mejlfråga till kommunens kommunikationschef Maria Pestrea och höra över hur hon ser på den här saken…"

Pestrea var inte det minsta intresserad av att svara på mina frågor (eller ansåg sig ha tid att följa denna blogg) där vårt mailutbyte igår slutade så här:
"Hej Bjarne, eftersom du efterfrågar synpunkter från de styrande i kommunen vidarebefordrar jag din fråga till kommunchef och kommunstyrelsens ordförande för att ge dem möjlighet att svara på din fråga."

Nu tror jag väl inte att kommunchefen eller kommunstyrelsens ordförande är så där särdeles intresserade av "mina åsikter" - som kan jag kan tro de anser - ligger långt utanför deras arbetsbeskrivningar.
Inte heller är jag särskilt starkt övertygad om att det är så många fler Vingåkersbor som skippar sitt tv-tittande till att fundera över vår kommun och dess framtid.

Det är väl en sak det - det där med ortsbornas agerande - men vad gäller de styrande i kommunen förundras jag över deras totala ointresse för att "bjuda oss i Vingåker" på något extra. Bara för att därav själva känna en lite doft av personlig glädje.

Jag ska ge en - måhända du tycker lite märklig - liknelse.

1960-1967 körde jag spårvagn i Stockholm - som då var bemannade med konduktörer. Som alla - satte stor ära i att själva lära sig namnen på stadens gator, dess sevärdheter osv - när resenärerna ställde frågor som "Hur kommer jag till Rödbotorget?"
De, konduktörerna - kunde allt - och lite till - som ett rinnande vatten. Och så satt de i fikarummen och briljerade över varandra med sin eminenta kunskaper.
Bara av någon slags personlig glädje (rent av - stolthet) över att att kunna svara.
Bara så du vet - det kunde jag också - då. Och av samma skäl…

Så här skrev jag till Pestrea i ett av mina mejl:

En gulfärgad nattgök…

"Varför finns där ingen som helst "förmåga/lust" hos de styrande i kommunen att våga sig utanför det "politiska korrekta-tugget" och visa en smula intresse av att förhålla sig mer personliga till oss ortsbor?

Om jag på annat håll - vilket jag så gott som dagligen får ta del av - negativa nyheter vad gäller Sveriges kommuner vill jag förstås få veta "vad gäller (då) den saken och Vingåkers kommun".

Allt för ofta få jag intryck av att de ledande inom kommunen inte riktar blicken längre bort än Katrineholm.
Jag uppfattar mig ständigt som betydligt mer informerad om läget utanför Vingåker än vad de styrande förmår förmedla till mig. Jag tror inte alls att jag är den enda inom kommunen som följer de många seriösa bloggar:
DetGodaSamhället - Henrik Jönsson på YouTube - Jens Ganman - ledarsidorna.se - Rebecca Uvell Weidmo - och övriga seriösa alternativa medier - som t ex swebbtv.se.
För att nämna några av de många jag själv dagligen tar del av.
Det som irriterar mig mest är den totala bristen på förståelse (lusten) att - ofta titta ut genom kommunhusets fönster och - av ren skrivarlust - kommenterar vad de tycker sig se.

Kan jag uppdatera min blogg dagligen borde det väl finnas åtminstone en enda person bland kommunens anställda som kunde få den uppgiften.
Den första jag tänkte på - vad dig...
Bjarne"

Kanske jag som avrundning ska förklara att jag skulle uppskatta om någon/några talespersoner (Ett sånt j-la ord) - eller varför inte alla de ansvariga för sitt område inom kommunen - kunde/ville på ett personlig sätt - ge kommentarer kring rubriker i media - som:

https://samnytt.se/trots-svenska-pisa-raset-varannan-kommun-skar-ned-pa-skolan/ 
262 av landet 290 kommuner besvarade enkäten. 

Nu vet jag inte om Vingåker fanns med bland de kommuner som svarade på enkäten - men jag skulle gärna ha läst en text som kommenterar en sådan artikel.
"Jo, vi har läst den artikeln men (och) jag kan berätta att i Vingåker är det så här…"

Eller:

Så mycket vinner – eller förlorar – din kommun
Från årsskiftet införs ett nytt kostnadsutjämningssystem för Sveriges kommuner och regioner. SvD kan i dag publicera nya siffror från SKL över Sveriges kommuner och landsting, som visar hur det påverkar ekonomin i Sveriges samtliga kommuner.

Jaha - tänkte jag när jag läste den artikeln - och blev sittandes med frågan:
hur påverkar det Vingåker som kommun då?

Det skulle måhända kommunchefen kunnat ha berättat lite underhållande om.
Eftersom det inte kommer att stå något om det i Kuriren.


Ordet tankeutbyte kan beskrivas så här:
konversationsamtalsamspråkdialogresonemangdiskussion
meningsutbyte, idéutbyte…

Kommentar:

Om man kikar lite i tillgängliga tabelldata kan man se att kommunen inte tillhör de mest välbärgade.

Skattesatsen är 33,50 (inte 38.50 som det tidigare felaktigt angavs) mot snittet 32,19. Bidrag och utjämning till kommunen är dubbelt så stort som för genomsnittet.
En titt i nedanstående länk visar att flera parametrar (längre ner) och dessas tendens inte är något man hoppar jämfota över.

Det är lätt att inse varför kommunen inte så gärna offentligt kommunicerar om
sin ekonomi.
/Åke

https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Vingaker



Könsbyte…                                           (9 okt 2019)

…kom samtalet att hamna om i dagens bilresa till Flen där vår bowlinggrupp (VIP) mötte ett trevligt bowlinggäng från Flen. (Vi vann över deras 8-mannalag med 296 poäng över 4 serier)
Apropå rubriken - Aina Karlsson, kom med en kul kommentar: "Vet ni om att en ko är det enda djuret som byter kön efter sin död?"
Det visste i alla fall inte jag som säkerligen såg mycket frågande ut.
"Jo, det är så att när en ko slaktas så blir hennes nya beteckning - oxkött."
(En oxe är en kastrerad hane av nötkreatur som är 3 år eller äldre. Innan dess benämns den stut. Oxe används i allmännare betydelse även om hanne av vissa andra idisslare, till exempel ren och älg.)

Senare kom jag att tänka lite över den kommentaren - och min lilla uppkomna förvåning över att inga feminister opponerat sig mot denna "förvanskning" - men också över att ingen feministisk språkpedant farit i taket över att tidningarna skriver om  "gärningsmän" men aldrig - gärningskvinnor.

Man förstår sig svårligen på kvinnor - visst?


Sverigebilden…                             (7okt 2019)

Sverigebilden?

…sade jag till mig själv när jag återsåg den här bilden. Som jag för många år sedan fotograferade någonstans i Tyskland - kanske i Essen.

I ett ögonblick av "vad ska jag göra nu då?" beslöt jag mig för att börja rensa i datorns många olika bildmappar men fastnade i letandet när jag såg bilden och tänkte "Den perfekta bilden av den svenska självbilden".

I alla fall den svenska regeringens syn på den saken lade jag till en stund senare.
Mannen utstrålar hur regeringen (och några andra) ser på bilden av Sverige - hunden motsvarar nog mera vår verkliga betydelse.
I omvärlden. Kan man ju få för sig att tycka…

Det finns andra, och klokare personer, som också har åsikter. Som Patrik Engellau hos DGS. Jag citerar några rader hur hans inlägg idag och tänkte att det kanske kunde få dig intresserad av att läsa hela hans betraktelse:
(läs gärna kommentarerna)

"Om rätt svar är att politikerna ska sluta gulla med klimatalarmisterna och i stället visa dem en kallare hand gäller motsatsen för makthavarnas attityd till invandringskritikerna.
Dessa varnar för att mer sannolik, hotfull och näraliggande samhällsfara än klimataktivisterna – dessutom en samhällsfara som har mer lättidentifierade och snabbt mobiliserbara lösningar än koldioxidutsläppen. Koldioxidutsläppen tar inte slut bara för att vi bestämmer oss ty tekniken saknas ännu.
Men för att komma till rätta med invandringsproblemen behövs ingen ny teknik, bara beslutsamhet.
"

Beslutsamhet - sa Bill,
Finns inte hos regeringen - sa Bull.



Ny värdegrund?                              (5 okt 2019)

Kommentar finns

Nix, det är inte jag som funderar över den saken utan förmodligen de styrande inom Vingåker. Vill jag tro efter att ha läst i senaste KF-protokollet:

"Kommunikationschefen redogör för kommunens arbete kring att uppdatera den befintliga värdegrunden, Våga, ansvar, respekt, stolt, under år 2020."

Då jag inte var besökare vid det KF-mötet vet jag inte hur tongångarna går.

Att jag började fundera i de banorna beror givetvis på att jag beter mig som vilken normal (manlig) Vingåkersbo som helst skulle göra när frun ligger i sängen med feber och hosta (och vill vara ifred) - vi alla börjar givetvis då fundera över kommunens värdegrund.

Till skillnad från dig - högt värderade läsare -  har jag inte minsta "kom-i-håg" av vad jag någon gång (antagligen) har läst om den nuvarande kommunala värdegrunden och tittade därför in hos kommunens hemsida - och läser:

Kommunens värdegrund fungerar som en kompass för hur arbetet ska utföras. Den är gemensam för alla verksamheter och bidrar till att stärka Vingåkers kommun. Värdegrunden är den naturliga utgångspunkten för de tjänster och den service vi erbjuder medborgarna.
Värdegrunden består av följande ord: 
Våga Ansvar Respekt STOLT

Minsann, tänker jag, och tittar girigt efter förklaringen till dessa fyra vackra och värdefulla ord.
Och, jodå, de finns under rubriken: "Vision för Vingåkers kommun 2020".
Du får dem här
:

 1 Tillsammans tar vi, medborgare, näringsliv och kommun, ansvar för vår hälsa och gemensamma livsmiljö.
2 – Vi är stolta över att varje plats i kommunen bidrar med sin egen karaktär och historia. Vi uppmuntrar nytänkare och berömmer framgång.
3 – Vi vågar bry oss.
4 – Medborgare, näringsliv och kommun är på samma våglängd
.

Under alla dessa vackra (men intetsägande) formuleringar klämmer - vem det nu är som skrivit raderna - in "Därför lyckas vi" (Med vad då undrar jag där)

OK - första stycket kan jag känna viss samhörighet med - men hamnar i oroliga funderingar runt de övriga. Kan bero på att jag är en tämligen nyinflyttad stockholmare (2011) men undrar faktiskt över om de ansvariga i kommunen är stolta över "den där märkliga bloggaren på Marknadsvägen 5 och hans (egna) karaktär?" 
Liksom att jag inte fått minsta beröm/uppmuntran för mitt nytänkande, trots att jag kan stå som förebild till nr 3 "Jag vågar bry mig"

Det händer att jag och kommunen är på samma våglängd. Hur det är med den saken och övriga Vingåkersbor har jag just ingen erfarenhet av alls…

Kommentar:

Hm, ser att kommunen gett sig i kast med att uppdatera sin värdegrund. Min åsikt är att man kan formulera vilken tjusig värdegrund som helst då den i grunden är
till intet förpliktande eller kommer att beläggas med något som helst ansvar.

Det som ur medborgarnas synvinkel styr kommunens förmåga att infria de de
fina fraserna är förmågan att kunna leverera efterfrågade tjänster. Till förfogande
har kommunen egna medel (skatter och intäkter samt tillskjutna medel från staten). Dessa används sedan till diverse utrustning och personal som skall leverera tjänsterna.
Om ekonomin brister eller fallerar är det lätt att kommunen måste tulla på den värdegrund (ansvar, respekt) man åtagit sig (genom brister i utförandet), vilket medborgarna kan ge uttryck för i Kuriren eller Vingåkers Nyheter som numera finns på Facebook.

Det praktiska genomförandes bedöms till sist av väljarna när mandatperioden är slut och man har chansen att rösta med fötterna.
/Åke