"Tänk att några droppar bläck som blänker
 - kan göra att så många tänker"

Nattgöken - med sin egen värdegrund…

(bjarne@wilmarsgard.se)

23 november - har just nu vissa problem med att uppdatera sidan.



Innerstadsslummen… (24 nov 2017)

14.35 - Hjärnslummern…
Jag kan inte hålla mig från att nypa Vingåkersborna lite i näsan med den här länken…
Ta en öl och unna dig 13 minuter åt att läsa vad Patrik Engellau skriver. Och efter ölen - tänk lite…
På annat än kvällens tv-program menar jag då.

13.15 - En märklig rubrik? Jodå, men ordet står att finna i tidningen Fokus - i en artikel som i sin ingress säger:
"Allt det som gör städer till motorer för tillväxt, leder också
till att medborgarna sorteras efter inkomst och klass.
Den kreativa staden håller på att underminera sig själv."

Som bl a beskrivs med att ju fler invånare en stad har desto större segregation. Vilket inte ses som en bra framtida utveckling…

Johan Hakelius, som skrivit den tänkvärda artikel skriver:
Lösningen? Ja, inte gröna vågen, i alla fall. Dels för
att den inte skulle ta udden av konflikten. »Den amerikanska
landsbygden är den nya innerstadsslummen«, påpekar Steven Conn, en annan amerikansk professor som intresserar sig för stadens roll i samhället. Dels för att det fortfarande är sant att staden är en motor för utveckling och välstånd. Att slänga ut barnet medbadvattnet löser inget.

Där finner du rubriken - som får mig att fundera "Hur är det då i Sverige och är Vingåker en del av den svenska innerstadsslummen?"

Någon svensk innerstadsslum känner jag faktiskt inte till, men väl den som finns i vissa ytterområden av vissa städer.
Hakelius skriver:
– Det illustrerar det ena problemet med segregation:
att sannolikheten för att förstå varandra över klassgränser blir mindre, eftersom vi inte längre träffas.
Det andra problemet är att segregationen är på väg att ta död på det som är stadens styrka: mixen av människor som möts, bildar nätverk och utbyter idéer.
Olikheterna är själva grunden för att städer ska bli kreativa laboratorier.

Så lutar jag mig bekvämt tillbaka och känner förnöjelse över att bo i Vingåker. Samtidigt som jag lite undrar över tanken:
det som är stadens styrka: mixen av människor som möts, bildar nätverk och utbyter idéer.
Olikheterna är själva grunden för att städer ska bli kreativa laboratorier.

Om du då där byter ut orden staden och städerna till - Vingåker
Hur är det då med den saken?

Kanske kommer vi att få veta något om det i de kommande vallöftena från våra lokala politiska partier…

Medan du och väntar på att få se hur det blir med det - rekommenderar jag den här artikel från Det goda samhället.
Där Patrik Engellau börjar så här:
I Sverige liksom i andra länder finns, åtminstone sedan Aristoteles som var den som först gjorde indelningen, tre klasser: över-, medel- och underklass.

Och längre ner i texten finner du:
Medelklassen, som jag anser mig själv tillhöra, består av rimligt skötsamma människor som tar ansvar för sig själva och inte ”ligger samhället till last”. De är nettoskattebetalare vilket betyder att de betalar mer till det offentliga än de får tillbaka. Både Aristoteles och jag anser att medelklassen är samhällets ryggrad. Vi – Aristoteles och jag – är också eniga om att medelklassen borde vara samhällets hjärna men att den i många samhällen inte är det.
Andras tänkande än medelklassens dominerar.

Så vill vi väl inte att det ska vara?
Och hur är det med den saken i Vingåker?
Och är det någon som bryr sig?

Tänkvärt…(22 nov 2017)

13.50 - Att jag denna dag vaknade - som jag beskriver det nedan - på ett pekpinnigt humör kan mycket väl bero på min usla bowling i går. Kan också ha påverkat andra sidor hos mig kan jag förmoda eftersom "kroppen" inte alls var intresserad av en lunch tillagad av mig av vad kylen hade att erbjuda.

Jag vet inte hur det är med dig men jag är en person som i mycket lever mitt liv så att jag gärna lyssnar på vad "kroppen" antyder till mig. Och den ville denna förmiddag två saker:
- Åk bums till Ica och köp något färdiglagat gott
- Nu vill jag göra en resa till London - lite senare…

Det första var ju lätt - det blev en god Portergryta där såsen var utomordentligt smaklig.

London? Tja, jag började med att kolla flygpriserna hos Norwegian. Utresa onsdagen den 25 april och hemresa söndagen den 30/4 skulle sitta fint.
Är man ute i god tid får man anständiga flygpriser. Så…
Jag öppnade en ny sida på internet och kollande på mitt favorithotell i London. Jodå, lediga rum fanns de nätterna.
Hm, minsann - lockande pris för 4 nätter i dubbelrum…

Då återstod bara att höra med Madame om hennes intresse för en sådan resa.
M har många goda sidor och en av dem är att hon gillar att resa.
Så efter min fråga "Vill du åka med till London den 25 april och så fyra nätter på hotell?" blev svaret "Vad kostar det?" och efter mitt svar ett snabbt - Ja.
Alltså - bara så där rakt upp och ner - utan längre betänketid än några sekunder.
Sådana kvinnor gillar jag skarpt.
Allt bokat och klart…

09.20 - …och synnerligen läsvärt. Vill jag lägga till vad rubriken påstår.
Denna morgon vaknar jag på pekpinnehumör vilket då visar sig på så sätt att jag skriver "Om du bara tänker läsa två saker till innan nästa års val så läs de här två blogginläggen".

Medelklassens instinkter

Ursprungsbefolkningens välfärd är invandringens alternativkostnad

Läs gärna kommentarerna till inläggen för gör du det kan du bl a läsa det här

Integration… ( 21 nov 2017)

15.45 - Ibland är jag lite extra nöjd med att bo i Vingåker - kanske mest då när jag läser artiklar som handlar om integrationen. På andra platser då än Vingåker.
Jag personligen har inga som helst problem med de inkommande - eller hur jag nu ska namnge dem - som jag möter här i vår kommun. Däremot är jag jämrans irriterad av att möta de "tiggare" som jag ser utanför Coop och Ica.

Förutom att min integration med mitt bowlingklot var usel denna tisdag så jämför jag det tillståndet med den integration som förekommer i Sverige. Verkar (heller) inte fungera.

En som vet mer - och bättre - om integration är Patrik Engellau . Som du kan läsa om här - där hans text börjar på detta sätt:

"För att ha minsta chans att förstå vad som händer i svenska utanförskapsområden måste man ha en rimligt korrekt uppfattning om hur det går till när en individ integreras i den samhälleliga gemenskapen.
Med individ menas här inte bara en migrant utan även en nyfödd svensk av två svenskfödda föräldrar. Även den svenska babyn är en nykomling. Man måste ha ett hum om hur sådana integrationsprocesser går till.

Min känsla är att postmodernismen och PK-ismen, Sveriges härskande ideologier, saknar sådan förståelse för människans villkor vilket åtminstone delvis förklarar landets sociala problem."

Är du intresserad av Sveriges framtid kan det vara intressant att läsa vad Engellau skriver.
Glöm för allt i världen inte att ta del av kommentarerna till artiklarna.

PS - en underhållande och tänkvärd text kan du också läsa här - där Anders Leion berättar om hur duktiga man är inom den - icke skattefinansierade Sjöräddningen - jämfört med …

Måndag igen - finemang…
(20 nov 2017)

08.55 - Jodå - jag har skrivit det förut - jag gillar måndagar…
Och denna måndag i november känner jag för att gå ut lite - tufft.
Kan möjligen också bero på att jag känner mig en smula kaxig av att ha fått månadens pension i dag. :-)
Det gör jag först genom att länka till en artikel som har rubriken: "Så blev makteliten psykoinfantil" - som smiskar inte bara makteliten utan även oss "vanliga svenskar".
Artikeln börjar så här:

"Psykoinfantilism innebär kvarstående barnsliga personlighetsdrag trots normal biologisk utveckling och intellektuell nivå. Det är väsentligt att försöka få grepp om hela den utveckling som har lett till att makteliten och delar av befolkningen nu tänker och handlar extremt barnsligt, trots sin vuxna gestalt och sitt vuxenspråk."

Jodu bäste politiker och godhetsknarkande svensk - läs artikeln och sug i dig nya tankar. För jag kan aldrig föreställa mig att du läst något liknande…

Det blir en länk till - här - där Patrik Engellau igen skriver om "paradisläckan" du vet det som handlar om att rika svenskar "smiter från skatt".
Patrik börjar så här:

"Det som retar mig med medias rapportering av påstått aggressiv skatteplanering med hjälp av exempelvis advokatbyrån Appleby i Bermuda är den nästan goebbelsinspirerade hatiska tonen. TV-tittarna och tidningsläsarna får reda på att förövarna – till exempel EF-grundaren Bertil Hult – förtjänar vårt förakt, men vi får inte reda på vad som egentligen skett och hur Hult och andra gått till väga. Hatet verkar, i den höge stilbildarens efterföljd, vara själva syftet.

Därför ska jag skissa på hur jag tror att den här sortens skatteplanering går till och så kan du fundera på om det kan vara något för dig. Men kolla med din revisor, för jag sätter inte huvudet på att jag har rätt."

Så avslutar jag morgonens funderingar med att länka till en text som ger dig goda råd om hur du kan känna - glädje.
Ann Heberlein skriver och hennes text börjar så här:

"När jag behöver en paus från samtidens vrål och larm, från en debatt präglad av lika delar hybris och lättkränkthet tar jag gärna min tillflykt till stoikerna, Seneca (4 f Kr-65 e Kr) eller Epiktetos (50-138 e Kr). Seneca har en lugnande inverkan på varje tendens till avund och självcentrering och fungerar som balsam för en twitterskadad själ.

I sina betraktelser ser han med illusionslöst lugn på händelsernas gång och människors förvillelser och rekommenderar oss att möta lyckans växlingar med den vises suveräna likgiltighet. ”Jaga inte efter yttre glädjeämnen”, manar han, ”sök endast att leva i harmoni med ditt eget väsen: då finner du den glädje, som är namnet värd”.

Den frigivne slaven Epiktetos ger, liksom Seneca, råd för ett lyckligt liv. I Enkheiridion slår han fast att lyckan är oberoende av yttre medgång och motgång. Vi måste acceptera att vi står maktlösa inför en del av tillvaron – vi kan inte, menar han, kontrollera sådant som rikedom, ära och social ställning. Däremot kan vi kontrollera och ta makten över våra meningar, våra begär och vår motvilja, och det, menar Epiktetos är avgörande."

PS - glöm inte att läsa de efterföljande kommentarerna till artiklarna.


Bäste läsare - du är en (och blir en allt mer) klok och förståndig person du - som läser nattgöken och därför kan få ta del av saker som du aldrig kan få läsa i Kuriren - eller annan PK-media… ;-)

Gästskribent… (19 nov 2017)

16.20 - De dagar jag har annat för mig än att försöka formulera begåvade tankar på/för den här platsen känns det fint att det finns åtminstone en Gästskribent som vill bidra med sina funderingar. Bara så du vet - fler är välkomna…

Hallå Bjarne,
Funderar så en ovanligt trist söndag på varför vi har så få populära politiker. Vi lever ju i ett demokratiskt land med uråldriga traditioner och i tron att det är vi, folket, som bestämmer.
Får emellanåt en känsla av att inte alla våra politiker har den uppfattningen. Många hävdar att väljarna bara bestämmer en gång vart fjärde år och därefter är det politikerna som bestämmer. Syns tydligast i kommunalpolitiken där dialogen med medborgarna oftast helt har avstannat.

Visst är det illa när politikerna inte längre bryr sig om vad folket tycker utan lider av föreställningen att man vet bättre och att folket bara är emot saker för att de inte förstår. Jag vill hävda att väljarna är slugare än så.
Trist nog så är det inte vi väljare som utser de politiker som skall representera oss utan vi kan bara rösta på partier som i förväg själva har bestämt vilka politiker som skall vara valbara. Visst kan man kryssa någon men det gills inte att stryka nån vi inte gillar och egna förslag är inte att tänka på. Så egentligen har vi tillåtit att de demokratiska spelreglerna har satts ur spel och det är de etablerade större partierna som har en handfull politiker som bestämmer vilka beslut som skall fattas.

Än värre är det att beslutsprocessen förenklats så att de flesta besluten fattas i arbetsutskotten där inte alla partier ens finns med. KS och KF har sen blivit en ren transportsträcka eftersom alla beslut redan är klara. Inte undra på att de debatter man kan se och åhöra i fullmäktige mest är avsedda som ”bröd och skådespel” för folket.

När jag läst en del av VTL:s inlägg på FB tycker jag mig ana att man har en hel del synpunkter på tingens ordning. Och du har ju själv haft tillfälle att övervara några av kommunens möten. Jag antar att det blev lite ”bröd” och mest ”skådespel”.
/Åke

Hm - får jag i all ödmjukhet framföra hur jag mest upplever mina besök på kommunfullmäktige?
Tack - som bröd - förmodligen med omsorg bakat - på miljövänlig närodlad gröda - med synnerligen diskreta tillsatser av salt och fåtaliga andra smakämnen - allt presenterat utan minsta skådespel…

Hur formas dina tankar?
(17 nov 2017)

16.05 - Ja, det kan man fråga sig. Hur som haver frågan ställs till mig från Svenska Dagbladet i en broschyr som vill locka mig att bli prenumerant på tidningen. Inte minst då genom att skriva:
"I en tid när rykten sprids med bara ett klick behövs SvD mer än någonsin. I alla fall om du vill att dina tankar ska formas av trovärdiga källor, objektiva analyser och ordentligt granskad fakta."

Hm, funderar jag och undrar varför jag inte blir helt övertygad av vad SvD påstår om sig själva. Det är det ena - vidare undrar jag hur mycket jag ska bry mig om vad tidningen erbjuder mig som läsare:
"Hur Brexit påverkar ekonomin och hur regeringens höstbudget påverkar din plånbok.
Med bara ett år kvar till riksdagsvalet sätter vi stort fokus på de ämnen som står högt på den politiska agendan, som exempel säkerhetspolitiken och integrationsfrågan.
Och rundar av med:" Prova riktig journalistik."

Jag vet med mig att jag kan vara lättpåverkad av stunden - men undrar då om verkligen: däcksbyte-biltvätt-besök på Ica- och systembolaget och så en stunds vedklyvning till kvällens förväntade mys framför kaminen tillsammans med Madame - kan vara det som fått min sinnesstämning att blir så - ifrågasättande.
Nja, det tror jag nog inte - utan pekar nog mera på mitt förtroende mot de tongivande tidningarna har avtagit en hel del de senaste åren. De har missbrukat sin ställning för mycket för att jag ska finna dem helt trovärdiga.

Förutom att de innehåller en jämrans mängd - som jag finner det - struntartiklar om ointressanta människor/kändisar…

Så blir jag sittandes in funderingar över "oss i Vingåker" - dvs er andra för om mig själv vet jag ju det mesta - tar ni del av rykten? - undrar jag och i så fall, hur/var då?
På internet tror jag att SvD föreställer sig att det sker - Facebook, Twitter osv.
Kanske också, utan att de vågar säga det rent ut "alternativmedia". Som de och andra tidningar (som Kuriren) gärna vill peka ut som "oseriösa".

Det kanske de - precis som SD - var för länge sedan och kanske där fortfarande finns något enstaka rötägg kvar som jag då inte känner till. Och gör inte jag det så undrar jag om någon annan i Vingåker gör det…

Och så kommer det som lite förvånar mig själv "Jag bryr mig allt mindre om Brexit, Trump, den svenska säkerhetspolitiken och (faktiskt) även hur höstbudgeten påverkar min plånbok".
Däremot är jag väldigt intresserad av integrationsfrågan - OCH - för att få ta del av "riktig journalistik" där - vänder jag mig huvudsakligen till alternativmedia och bloggar jag finner som pålitliga. AB, Expressen, DN och SvD (och Kuriren) - har helt förverkat mitt förtroende när det gäller den frågan.

Kom jag att tänka på när Madame började mumla något om dammsugning och jag därför raskt smet undan till mig dator.

Bara för att få möjligheten att berätta för dig om en intressant bloggare som jag finner synnerligen trovärdig - Patrik Engellau med sin blogg "Det goda samhället" där han i dag under rubriken: "Unga damer nöjer sig inte med jämställdhet" - till skillnad från SvD och andra "blaskor" skriver en underhållande text i ett (numera) angeläget ämne som verkligen "Formar mina tankar"…

Och vill jag få ta del av "Vingåkersrykten" så skriver jag väl de flesta alldeles själv - bland märkliga texter och annat - du aldrig kan/kommer att - finna i Kuriren


Bjarne,
Har förundrats över hur många kvinnor som funnit anledning att skriva under de olika uppropen som de senaste dagarna redovisats i medierna.

Utan tvekan är uppropen lovvärda eftersom det blir lite fokus på de problem som tydligen funnits i åratal. Men hur stor offerroll skall kvinnorna ta på sig i sin strävan efter jämställdhet frågar sig GP i den här ledaren.

Många beskrivna händelser kanske bara är klumpiga raggnings-försök och GP undrar om man inte som ett tecken på att man är vuxen faktiskt kan ta vara på sig själv och avstyra oönskade inviter.
/Åke

Oss stackars män… 

(16 nov 2017)

20.13 - Bjarne,
Har du också noterat att det plötsligt har blivit besvärligt att idag vara en svensk man. 
Har i alla år tyckt att det var en ganska behaglig roll att spela och få delta i.

Idag frågas det allt oftare "hur beter sig en man av i dag?  Vem är han och varför?" Allt fler ifrågasätter tydligen mansrollen och blandar vilt  både hur man alltid trott att mannen skall vara och hur man egentligen skulle vilja ha honom.

Mansrollen är  tydligen en snårig skog att orientera sig i och vi män som försöker göra rätt för oss kan plötsligt få vinden emot oss. Man får hoppas att dagens debatt i media inte slutar med att vi män blir diskriminerade.

Den 19 november är den den Internationella mansdagen.

En dag med särskild hommage för
- oss vanliga män som lever ett anständigt och hederligt liv
- männens positiva bidrag till samhället,  gemenskap, familj och miljö
- männens hälsa och välbefinnande, socialt, emotionellt, fysiskt och andligt
- att förbättra relationen med kvinnan och främja jämställdheten
- bidraga till en säkrare, bättre värld där alla kan vara trygga och utvecklas

Vi får väl streta vidare och glädja oss åt de damer som finner nöje av vårt sällskap.
/Åke

Hm, på något sätt känner jag ett stilla välbefinnande över att ha kommit upp i den åldern att kvinnor är en annan slags tillgång i livet än då intresset var - nå, i alla fall tämligen annorlunda och gärna då som bilden visar…
                                                                                           BW

Och så finns det…
…folk som anser att kommunala tjänstemän helt saknar humor.

Om en ovanligt ovanlig människa och lite till… 
(15 nov 2017)

16.28 - Hej Bjarne,
Har hittat något som borde intressera både politiker, byråkrater och väljare i kommunen.
Dagens Samhälle lanserar en ny digital databastjänst
med information om landets samtliga kommuner.
Man granskar kommunerna inom tio olika områden som visar de gångna årens utveckling -och fångar in framgångsfaktorer i kommunal utveckling och attraktivitet. Man jämför därvid
landsortskommuner för sig skilt från storstadskommuner och täta kommuner.

De områden som undersöks är:
- Attraktivitet (mätt i inrikes flyttnetto)
- Skolresultat (andel elever med gymnasiebehörighet)
- Ekonomiskt resultat
- Ekonomisk stabilitet (soliditet)
- Kommunens kultursatsningar
- Antal företag i kommunen
- Utbildningsnivå
- Kommunikationer
- Företagsamhet
- Demografi

Vingåker är rankad som nr 118 bland landets landsbygdskommuner (130). Det är de dåliga
skolresultaten och en låg utbildningsnivå som främst drar ner kommunens placering i totalrankingen av Sveriges landsbygdskommuner.

Vingåker är den högst rankade landsbygdskommunen i Södermanlands län avseende kommunalt resultat, soliditet och kultur. Hur placeringen är inom ovan nämnda parametrar
kan man läsa här.

Tycker nog att det finns gott om information inom olika områden så att både politiker och partier inom kommunen skulle kunna sätta ihop ett attraktivt budskap för väljarna att ta ställning till
inför kommande val. 

Det finns tre egenskaper som utmärker en framgångsrik kommun
enligt rektor Björn Brorström.

- En positiv befolkningsutveckling
- Ekonomimedventenhet hos politiker och tjänstemän
- En omfattande samverkan mellan politiker, tjänstemän och invånarna

Undrar just vem det är som är beredd att ta på sig ledartröjan 2018.
/Åke

OK - det blir mycket idag, men jag kan inte motstå att berätta om en text som börjar så här:

Idag släppte BRÅ och NTU ny statistik angående det som benämns ”brott mot enskild person”. Det är ytterst dyster läsning. Brottskategorin ligger på den högsta nivån sedan mätningarna startade 2006.  Allt fler privatpersoner utsätts alltså för brott, som misshandel, rån, hot, bedrägerier och trakasserier.

Ökningen är tydlig inte minst när det gäller sexualbrott: På elva år har utsattheten för sexualbrott ökat från 0,9 procent till 2,4 procent. Utsattheten för trakasserier har ökat från 4,1 procent till 5,5 procent.
Mest utsatta är kvinnor mellan 16-24 år. 14 procent av de unga kvinnorna uppger att de blivit utsatta för någon form av sexualbrott.
Detta är naturligtvis mycket allvarligt: aldrig förr har så många personer utsatts för brott i Sverige som nu.
Ändå fortsätter delar av det politiska etablissemanget att blunda, och ett antal obotliga optimister fortsätter, med dårars envishet, likt papegojor upprepa lögnen att ”Sverige aldrig har varit tryggare”.

Ann Heberlein är författaren…

10.57 - Nix - rubriken pekar in på mig utan på Ian Wachtmeister som du kan läsa om här under. För all del - ibland känner jag mig också en smula ovanlig - som bl a visar sig i att jag känner viss vardaglig förnöjsamhet i att roa mig själv med att driva en blogg - om Vingåker. Det måste jag vara ensam om i världen att vilja hålla på med…

Och då kan emellanåt infinna sig en liten lust att vara lite petig - bara för att det roar mig. Kommer jag på när jag i Kuriren läser rubriken - "Vingåker Sörmlands bästa tillväxtkommun".
Vad jag menar är att jag emellanåt kan fundera kring det här att vi svenskar så gärna vill framhålla oss själva genom att peka på saker som andra åstadkommit.
Jodå, för f-n - även jag blev stolt och glad svensk när "grabbarna i fotbollslandslaget" såg till att Sverige kom till fotbolls-VM i Ryssland.

Men, funderar jag, hur kommer det sig att vår kommun utpekas som "vinnare" när det är kommunens företagare som ska framhållas. Kommunen har inte medverkat till denna framskjutna placering mera än vad bollkallarna gjorde när "Vi" spöade Luxemburg med 8-0.

Så kan man - i alla fall jag - fundera medan kaffebryggaren puttrar på och sprider en god och lockande doft kring sig.

09.00 - om den ovanligt, ovanlige människan kan du läsa om här. I en text som börjar så här:

"Min vän Ian Wachtmeister är död. Jag besökte honom i september i hans hem på Upplandsgatan. ”Vi får se vem som håller längst”, sa han, ”julgrisen eller jag”.

Och som slutar så här:

"PS Efter att ha skrivit ovanstående försökte jag förklara för min portugisiska lärarinna i Rio de Janeiro. Det gick knappt och det berodde inte på bristande språkkunskaper från min sida. Flygvärdinna och partiskapare och framstående företagsledare och författare av ett antal humoristiska böcker, allt på en gång. Om någonsin det engelska uttrycket ”larger than life” känts befogat så är det väl här.
I Ankdammen, som Ian uttryckte det.

Jag gillade Ian Wachtmeister starkt…

Om en regering… (14 nov 2017)

15.40 - I rubriken borde jag nog ha skrivit "en urbota usel regering" och jag undrar lite över varför jag inte gjorde det.
En aning feg kanske…

OK, då åker vi. Och jag kommer kanske att bita någon i näsan när jag nu frågar:
"Tänker du möjligen rösta på något av regeringspartierna i nästa riksdagsval?"
Gör inte det - vill jag säga efter att ha läst detta!

Som så tydligt visar att de - utöver sina otaliga övriga misslyckanden - fullkomligt struntar i sina medborgares väl och ve.

Om byråkrater och lite annat… (13 nov 2017) (kommentar finnes här)

00.30 - Läser några intressanta rader i veckans Fokus som denna sena söndagskväll som - när jag börjar skriva snart är måndag - fått mig att bli lite undrande och fundera lite kring "en del saker".

"Saken" den här gången är att Qaisar Mahmood i just Fokus skriver en krönika under rubriken "En gravallvarlig figur i demokratins tjänst" skriver om - byråkrater.
Där jag satt i favoritfåtöljen kom tanken fram att jag den senaste tiden haft att göra med byråkrater - i Vingåker. Och den tanker gjorde mig först en liten, liten aning förbannad men som tämligen snabbt övergick till någons slags uppgivenhet.

Jag har, via mejl, ställt raka frågor till förskolechefen, till rektorerna för kommunens skolor och senast till kommunens näringslivsansvarige. Där förskolechefen och rektorerna tydligen inte funnit mig värdig mödan att komma med svar och där den näringslivsansvarige visserligen kommit med svar - som jag dock tyder det - mest velat få till en träff med mig för att få berätta om kommunens storstilade planer i ämnet.
Bäst jag förklarar att jag inte var intresserad av just det utan ville mer få träffa den ansvarige för att av mötet - få ihop en underhållande personlig berättelse om hur kommunen arbetar med det här - inte åstadkomma en redovisning.

Sådant bemötande kan emellanåt göra mig en aning - surmulen.

Nåväl - jag har i alla fall den uppfattningen av "våra" byråkrater är rediga människor som jobbar idogt för kommunens bästa. Och det finns stunder då jag i orden kommunens bästa även tar med oss medborgare.

Kanske jag finns bland dem som - som Mahmood skriver:
"I min tankevärld är det fint att vara byråkrat. Trots det har publiken svårt att ta in: vem vill i hela fridens namn vara en icke-empatisk paragrafryttare som inte brinner för Saken?"

Jodå, Mahmood håller ofta föredrag om det här med att vara byråkrat. Och han fortsätter med:
"Reaktionen bottnar många gånger i den utbredda föreställningen om byråkraten som glasögonprydd, återhållsam och humorbefriad figur med livets bästa dagar bakom sig. En maskin, förvisso av kött och blod, men som en själlös utförare av order uppifrån, utan minsta eftertanke."

Du - så tycker vi väl inte om våra idogt arbetande byråkrater?
Nej, jag tänkte väl det…

Nåväl, jag kom så att tänka på den näringslivsansvarige en aning extra eftersom jag läst en bloggtext med rubriken "Tar jobben slut?" - där jag läser:
"Först jobbade folk i jordbruket som automatiserades alltmer. Det löste sig genom att de arbetslösa före detta lantbruksarbetarna absorberades av den växande industrin.
Sedan rationaliserades industrin och arbetskraften flyttade till tjänstesektorn. Men it-teknologin automatiserar tjänsteproduktionen och då har arbetskraften ingenstans att ta vägen."

Om jag fått möjligheten att få till ett personligt möte med näringslivsenhetens ansvarige - i lugn och ro hemma hos mig som jag föreslog - kunde vi ha resonerat kring hur hon och kommunen ser på den saken. Också…


PS - lärde mig nyss ett nytt ord - pladderjobb.
Det var i en kommentar till den ovan nämnda bloggartikeln en skrev "Hur många jobb är låtsasjobb? Och hur många är pladderjobb?"
Han som kommenterar tror på siffran 65 procent.
Nu får du tänka själv vad du tycker/tror/anser om den saken…

En tråkmåns… (10 nov 2017)

12.05 - Jodå, du tänkte rätt, tråkmånsen är jag. Fick jag klart för mig på en i övrigt förträffligt trevlig kväll tillsammans med Madame där vi var bjudna till gamla vänner. För mig vänner sedan 1967.

Under kvällens pratstund sa "frun i huset" att "Det var länge sedan jag tittade in på din blogg skriver du fortfarande om samma saker?"
Jo, medgav jag och lade till "mest om politik och om skolan".

Det gick inte att missförstå - inga ämnen som intresserade paret vi besökte. Och, det måste jag ju tillstå, man kan ju leva ett gott liv utan att se Vingåkers kommunpolitik och kommunens skolor som något man dagligen vill ta del av. Eller ens en gång i månaden…

Men, vill jag också framföra, det är nog den största anledningen till att "de gamla vännerna och jag sakta har glidit ifrån varandra". Vi har längre ingenting att prata om. De saknar lusten att diskutera och rent av argumentera om/kring saker och ting.
Då menar jag - som jag ser det - viktigare saker än att informera oss om varandras sjukdomstillstånd och så gnälla lite över Vårdcentralen och därtill om små oviktiga/oförargliga ämnen.
Det gör mig lite sorgsen…

För jag skulle gärna med dem försöka få fram ett resonemang kring t ex det här ämnet:
"Min erfarenhet, från livet och politiken, är att de som behöver säga att man kan lita på en person innebär i nio fall av tio exakt det motsatta. Personen säger detta för att övertyga sig själv att han eller hon är något annat än vad han eller hon är.
En person som måste säga att det går att lita på stup i kvarten är sannolikt den siste du ska ge ett förtroende. På samma sätt ser det ut som det förhåller sig med antirasism och feminism.
De som ivrigast intalar omgivningen att de har dessa egenskaper ser nu ut att rullas ut, en efter en i dagsljuset, som allt annat än just antirasister och feminister."

Den som skriver det är Johan Westerholm på ledarsidorna.se och hans uppfattning delar jag till fullo.
Det gör jag också när han skriver:
Jag själv är inte feminist alls. Jag har aldrig påstått det heller. Jag identifierar mig inte som feminist heller. Faktum är att jag sannolikt är den teknokratiske antifeministen. Jag tror på något så enkelt som att min frihet börjar där din slutar och din börjar där min slutar. De ska befinna sig i balans. Och du bestämmer, precis som jag, var vår respektive integritet börjar och slutar.
Det är vår rättighet.

Sådant finner jag vara intressant att prata om under en god middag - om dem jag pratar med nu har en egen uppfattning i ämnet.
Eller varför inte om vad Ulla Sandberg skriver.
Eller det här.
Jo, jag tar gärna lite intellektuellt tuggmotstånd.

En drömmare (9 nov 2017)

09.40 - Minsann - en ny dag och jag är på fötter - duktigt nyfiken på vad en sådan dag kan erbjuda. Kanske där smyger fram nya drömmar om stordåd jag skulle kunna utföra. Nja, där skojar jag nog lite. Men - när jag kollar på vad jag skrev i går så kan jag väl tycka att jag redovisar en slags "dröm" - om att de ansvariga i kommunen ville medverka till att jag skulle få göra det - dvs att få/kunna skriva underhållande artiklar om - ja, varför inte skriva "kommunen och vad som sig här tilldrager".

Den som inspirerat mig de ovanstående raderna är Patrik Engellau som dagens inlägg på Det Goda Samhället under rubriken "I natt jag drömde" verkligen visar hur man skriver en fyndig, tänkvärd och underhållande text.

En text som - om den läses av våra rikspolitiker måste av dem - uppfattas som synnerligen skrämmande. För att inte nämna de som jobbar i de myndigheter som Engellau skriver om i sin text…

Precis så där skulle jag vilja kunna skriva. Och suckar lite uppgivet. För att trösta mig själv mumlar jag till mig själv - "det är som med din bowling - övning ger färdighet".
Tack kompis, viskar jag tillbaka…

Och vill gärna viska till dem som ansvarar för kommunens skolor - läs den här artikeln.
Ibland är det klokare att viska än att skrika…

(läs gärna kommentarerna som finns efter artikeltexterna)

Just inget särskilt (7 nov 2017)
(uppdaterad)

22.12 - Rubriken får väl stå där som förklaring till att jag ibland har dagar som känns en aning ointressanta. Till min lilla förvåning kan det inträffa även på en tisdag - bowlingdagen…

Den här tisdagen oroar mig lite mer. Det är nämligen så att jag just fått två nya böcker och - som jag inte kan minnas har hänt förr - jag har inte fått lust att börja läsa någon av dem.

Det finns annat på senare tid jag inte heller fått lust till - kan jag berätta.
För en så där 10 dagar sedan sände jag ett mejl till Suzan Östman Bäckman, kommunens näringslivsansvarige där jag ställde några oskyldiga frågor.
Jag hade nämligen tittat in på kommunens hemsida - bara av nyfikenhet - och såg att där stod:
"Vingåkers kommun vill göra vardagen mindre komplicerad för de som är eller vill bli företagare genom att erbjuda möjligheten att träffa flera handläggare under ett och samma möte – En väg in.
Varannan torsdag (ojämna veckor) kl.8.30 – 10.00 har företagare möjlighet att komma till kommunhuset på drop in eller bokad tid för att diskutera sitt ärende.
Tjänstemän finns då tillgängliga från miljökontoret, näringslivskontoret, plan- och byggkontoret, räddningstjänsten och socialförvaltningen med alkohol- och serveringstillstånd samt näringslivskontoret."

Jag som varit företagare  - fyra egna aktiebolag med anställda - sedan 1973 och fram till 2013 - blev lite undrande över vilken slags företag kommunen ser framför sig när de erbjuder de tjänster som du kan läsa om i sista stycket.
Och det var just det jag frågade Suzan Östman Bäckman om. Och såg fram emot, skrev jag, några förklarande rader som svar.

Jag fick ett trevligt svar:
Hej Bjarne
Tack för visat intresse för En väg in och dina funderingar över näringslivets behov. Nu är jag åter i tjänst efter höstlovsledighet.
Anneli Bengtsson, kommunstyrelsens ordförande, och jag som näringslivsansvarig träffar dig så gärna för att samtala om näringslivet.
Vi föreslår att vi träffas här i kommunhuset antingen nu på onsdag 8 november kl.13.00 eller nu på torsdag 9 november kl.13.00.
Passar något av dessa tillfällen?

Jag tackade vänlig nej till förslagen. Var plötsligt ointresserad.

Jag hade nämligen fått en kraftig släng av övermod - jag ville plötsligt något annat. Jag hade just läst om den här artikeln, skriven av en mästare och min stora förebild - och nu ville jag åstadkomma något liknande. En berättande artikel, lite som ett personporträtt av Suzan Östman Bäckman där jag på ett personligt sätt delgav er läsare intressant läsning om kommunens näringslivsenhet och den ansvarige för den verksamheten.
Blandad i en text med mina personliga utvikningar, funderingar och kommentarer.

Vilket jag i ett nattligt mejl meddelade Suzan Östman Bäckman. Plus bifogade en länk till Ganmans artikel för att ge ett tips på vad jag menade med hur en personlig berättande artikel kan skrivas.
Vilket inte var så begåvat av mig. Artikeln är ju lång som en dubbel rotfyllning och har ett innehåll som påminner om samma sak.

En artikelidé som alltså inte vann framgång.

Det kunde ha blivit bra - men möjligen lite långt…

Jag har viss förståelse för det. Ingen i kommunen (tror jag) vet hur man ska handskas med en "bloggare" som jag. Och det gör dem sannolikt en aning ängsliga. Vilket t ex fick dem tidigare att nobba en annons för nattgöken i kommuntidningen.
Jag menar - de är ju mest vana vid besök av vår snälle och förstående  lokalredaktör och hans sätt att åstadkomma oförargliga redovisande artiklar. Utan besvärande följdfrågor.
Att då möta en "som kan tänkas skriva vad fan som helst" gör man inom kommunen - inte.
Men det hade varit roligt att ha fått försöka.

Kommentar:
Hallå Bjarne,
Där tyckte jag lika igen. Alltså att tacka nej till att få träffa flera av kommunens företrädare samtidigt för att samtala om näringslivet. Rättvist, nja men jämlikt, mer tveksamt. Den som ”snuddat” vid tanken att starta upp ett företag och behöver information om detta har säkert redan på olika sätt inhämtat all nödvändig information.
Gissar att samtalet redan inom 5 röda skulle ha havererat inför all den gedigna och korrekta ordning/information som kommunen gärna vill dela med sig av. Det kanske inte är så lätt för kommunens företrädare att ta till sig en önskan att med en ”blinkning” ge kommunens invånare en varierad syn på tillvaron. /Åke

PS - Eftersom min kropp - från min gikt-ömma stortå till flinten är fylld av fördomar - luftar jag en av dem "Jag tror inte att någon av de ansvariga inom kommunen, ordföranden i nämnder, rektorerna i skolan osv, eller för den delen, någon enda KF-ledamot förstår/begriper skillnaden i att de vill föra ut information medan jag vill skriva en underhållande berättelse/historia".
Det är en himmelsvid skillnad på - att som Kuriren - okritiskt och ordagrant återge vad makthavarna predikar och att skriva en "personlig betraktelse" om/kring det ämne de vill informera om.
Och som jag då vill berätta om - på mitt sätt.

Vars utgångsläge inte alls är att "sätta dig någon" men som - i alla fall kanske något lite - kunde snudda vid frågan varför vår kommun inte får så särdeles bra omdöme från ortens företagare vid gjorda undersökningar

Rättvist? (6 nov 2017)

12.05 - Det är rättvist - är tre ord jag ofta hör och läser. Trist nog så har jag tidigare i livet inte lagt ner så stor tankemöda på att fundera kring det uttrycket.
Men den lusten fick jag i dag - då jag läser:

Begravningsavgiften – ett bisarrt men tydligt exempel
Oavsett om man är med i ett trossamfund eller inte undkommer ingen svensk medborgare denna mycket bisarrt utformade avgift. Avgiften finansierar en grav under 25 år, gravsättning, transport, kremering, temp. lokal för förvaring (bårhus), lokal för begravningsceremoni.
Sedan 2017 är begravningsavgiften enhetlig, 24.6 öre per hundralapp. För en vanlig arbetare som tjänar 300 000 per år, är denna kostnad 738 kr, vilket under 45 yrkesverksamma år motsvarar ca 33 000 kr.
Blickar man tillbaka till Dir. Östlings tid på Scania tjänade han år 2008 (inkl. den rörliga delen) ca 16 miljoner kronor, vilket alltså motsvarat 39 360 kr i begravningsavgift. Om vederbörande satt på sin post under 18 år, och vi för enkelhetens skull tänker att vederbörande tjänat lika mycket under alla år (vilket inte är troligt) skulle dir. Östlings begravning kostat 708 480 kr.

Om vi alla är lika inför döden, är det rimligt att någon ska betala över 1 miljon för sin begravning (uppenbart arbetar han trots att han fyllt 72 år, och har förmodligen tjänat bra under fler än dessa 18 år vid rodret), eller är det rimligt att införa något slags tak vad en begravning får kosta?

En rätt bra fråga - kan man ju tycka?

Blandat humör… (5 nov 2017)

15.48 - Det är väl inget fel på söndagar, vill jag rent allmänt tycka, även om de i min värld aldrig blir lika ljuvliga som måndagar…
De här söndagen började, för mig då, på solskenshumör med en god frukost tillsammans med Madame och därefter med glada förväntningar - trädgårdsarbete.
Det har ju fallit en del löv kan man ju påstå och - inte minst på min tomt, där en jämrans massa av dem - oombedda - har virvlat hit från grannarnas pampiga lövträd.
Sådant får man acceptera i "jämlikhetens namn". Skriver jag mest för att det låter snyggt fast jag nog egentligen inte riktigt vet vad jag menar med det.

Nåväl - Madame är en hejare på att kratta löv, jodå jag duger också, så efter ett par timmar hade vi många stora - mycket välfyllda sopsäckar ståendes i väntan på färd till sopstationen i morgon.

Efter att ha andats frisk höstluft ett par timmar, och med en anings ömma arm- och ryggmuskler kunde vi förnöjt luta oss tillbaka för att njuta av nybryggt kaffe och Saffranskaka…

Klart att en sådan söndag får en på synnerligen gott humör.
Madam for sedan hem till sitt och jag satte mig vid mitt dvs vid datorn för att uppdatera mina kunskaper…
Bland annat då genom att läsa på Det goda samhället där Patrik Engellau dagligen underhåller mig. Jag vet ju inte hur det är med dig men för mig är det så att "underhållning inte alltid får (behöver få) mig på gott humör". Vilket inte är nödvändigt heller, funderar jag när jag läser vad Engellau idag skriver - som gör mig heligt förbannad.
Och det kan i bland, som omväxling då, kännas som en smula livgivande. I alla fall för mig. Och inte minst när jag läser kommentarerna till vad PE skriver.

Så morgonens goda humör byttes snabbt till - något annat…

Lastat? (4 nov 2017)

09.15 - Alla Helgons Dag. Nja, gäller inte mig eftersom jag inser att jag inte är särskilt helgonlikt. Dessutom har jag åkomman "mild antipati" mot "manifestationer" eller "tända ett ljus för" eller saker som Mångfaldsfestivaler…

Varför jag nu ville berätta det - för anledningen till att jag började skriva var att jag i Kkuriren just läste den här meningen - skrivet om (nej inte av) en person som krockat med en älg:
"Bilen var illa tilltygad men föraren hade klarat sig utan skador och lastades aldrig i ambulans."

Hm, är det så man numera ser på människor - att vi i vissa situationer kan ses som en last. Och minns att Viking Jonsson på senaste KF-mötet pratade om - busslaster.
Jodå, jag inser att jag har en del laster - som att dricka goda viner och/eller gulla lite med Madam, men lasten att åka buss eller ambulans är väldigt svag - nästan obefintlig när jag tänker efter…

Men en av mina största laster är nog lusten att få vara ironisk.
Eller att få bjuda Madame på en biltur.

Hm, vaknar till ordentligt när jag läser vad Ann Heberlein skriver i dag på ledarsidorna.se
Och speciellt vänder jag mig då till våra kommunpolitiker - men även till dig som är väljare - med att citera Heberleins slutkläm:

"Politiska beslut kan inte fattas på grundval av känslor och en vilja att framstå som goda. Politiska beslut måste fattas utifrån fakta och empiri. Politikerns uppgift är att vara krass, nykter och saklig – inte att vara god.
En politiker måste vara vuxen nog att fatta obekväma beslut. Politikern måste ställa grupp mot grupp eftersom verkligheten tvingar oss att göra det.
En politiker måste ha mod att vara ärlig. En sådan politiker kan medborgarna lita på. En politiker måste också sätta sig över aktivisters och opinionsbildares smutskastning och misstänkliggöranden.
Politiken ska föras av de som är folkvalda, inte av Aftonbladets ledarredaktion eller av aktivistiska nätverk."

Amen…

Ytterligare en last jag har - jag vill så gärna länka till vad kloka människor skriver. Där jag här vänder mig nu särskilt till redaktionen på Katrineholms-Kuriren.
Läs vad Alice Teodorescu på GP skriver - och lär.

För tidigt… (3 nov 2017)

09.00 - Rubrikens ord tänkte jag när jag vaknade och såg att det var alldeles mörkt ute. Suckade lite lätt och kollade tiden på mobilen - 05.26. Suckade igen och lade mig på rygg och sa till mig själv "Skyll dig själv du vet ju att du inte ska gå och lägga dig för tidigt".
Jo, redan klockan 23.57 släckte jag sovrumslampan och - som jag förmodar - redan 00.05 sov jag djupt…
Sådant straffar sig (mig) genom att jag vaknar för tidigt för att stiga upp och göra något vettigt. Nåväl - denna fredag som alla andra fredagar gör det mig inte så mycket att vakna före kl 06.00 - för i brevlådan väntar då veckans nummer av tidskriften Fokus.
Som denna morgon var färdigläst 07.15 i gemytligt sällskap med en mugg fika.
Du märker att jag har bra koll på klockan. Jag tror att det är ett kvarstående beteende sedan jag körde spårvagn i Stockholm på 60-talet. Då gällde extrem minutpassning för att klara jobbet.

Har hunnit med att ha en ordväxling med Hans Averheim på VtL på deras FB-sida - och - gjort en första runda på nätet för att snabbkolla om där finns några stora nyheter jag behöver få vetskap om.
Om det kan man ju ha olika uppfattning - men jag fastnade hos Göteborgs-Posten för en artikel som har rubriken:
"Viktigare att vara smart än social".
Ingressen säger:
"Den som tror att social kompetens väger tyngre än intelligens när det kommer till jobbsökande tror fel, visar en avhandling från Göteborgs universitet. Personer som är intelligenta och får bra betyg i skolan kommer nämligen ha lättare att få jobb efter avslutade studier."      

En klart intressant artikel som ger förklaringar som jag inte hade kläm på förut. Som:
– Om du inte var intelligent innan, så kommer du inte vara intelligent efter. Det räcker heller inte att vara enbart ihärdig. Vad vi har sett har den kognitiva förmågan större inflytande på betygen.

Klart att mina tankar hamnar i Vingåker när jag läser sådant. MEN - huvudsakligen för att jag funderar "Undrar om våra lokalpolitiker - de som så innerligt och högljutt värnar om våra skolor - läser sådana här artiklar (eller avhandlingen)?"
Nej - det tror jag inte.

När jag vaknar så där tidigt om morgonen och inte har något vettigt att grunna över kan jag lätt bli en smula kritiskt grinig - jag är nämligen inte så där värst övertygad om att de ansvariga tjänstemännen heller läser detta (sådant).
En tanke som nog mest grundar sig på de hittills redovisade skolresultaten…

Mittpunkten… (2 nov 2017)

08.35 - Märklig rubrik - måhända. Men den får senare sin förklaring. Men det mesta i livet har väl någon slags mittpunkt?
Du, det är för tidigt för mig att reda ut sådana besvärliga ställningstaganden. Därför över till lite annat.

Jag berättade i går att jag sänt mejl till tjänstemän inom kommunen utan att få svar. Tidigare i morse fann jag än frände - (likasinnad person) som heller inte (alltid) får svar. Men som gör det jag just gör när jag finner saker i tillvaron en smula betänklig - jag ställer frågor till ansvariga. Kan vi kanske kalla dem för någon slags "mittpunkten?"
En som alltså också ställer frågor till ansvariga är Rutger Engellau - som du kan läsa här.
Gör gärna det - och ta efter. (Glöm inte att också ta del av kommentarerna efter artikeltexten)
För som Rutger skriver:
"Tänk dig att du är på kryssning och att fartyget sprungit läck. Underligt nog gör varken kapten eller besättning något åt saken. Som passagerare är du inte ansvarig för fartygets säkerhet, men om de ansvariga inte gör sitt jobb så får du, förr eller senare, problemet i knät. Vid någon tidpunkt måste du börja agera."

I en av kommentarerna till vad Rutger Engellau skriver finner du en länk till en artikel om en amerikansk bågskytt som träffar prick i en liten värktablett som slängs upp i luften. Hans förklaring till bedriften är mycket enkel.
"Mittpunkten i en värktablett är exakt lika stor som den i en badboll. Det är bara att sikta på den".

PS - Läser texten under rubriken "Vi har meningslösa jobb" och undrar lite nyfiket - hur är det i Vingåker då?

Om demokratin… (1 nov 2017)

17.00 - Jag slutade det förra inlägget med:
"Det gäller väl i alla fall inte för kommunpolitiken i Vingåker".

Nu ska jag föra fram någonting som kanske pekar åt ett annat håll - att det (nog) gäller de lokala politikerna i Vingåker.
Fick nämligen just ett mejl från Rebecca Weidmo Uvell som har rubriken "Naturskyddsföreningen och politik-PR" som du kan läsa i sin helhet här.

Hennes inlägg börjar så här:
Naturskyddsföreningen, landets största lobbyorganisation för miljö, är med överallt. Det har sina långa tentakler långt in i demokratin. Utan att någon reagerar. Trots att de är helt vanliga lobbyister. De är inte en myndighet. De är inte objektiva. De står inte för vetenskap.

Så få jag - igen - ta del av information om lättlurade politiker som "gått på" Naturskyddsföreningens opinionsflum om att "Damm är farligt för barnen". Och deras "En giftfri förskola".
Läs vad Uvell skriver - och samtidigt vill jag påminna om att jag tidigare ironiserat över att Vingåkers kommun också gått på det där med "giftfri förskola" genom att - helt i onödan slösat bort skattepengar på att byta ut ofarliga plastleksaker mot - annat. Jag är inte säker - men antagligen av trä. Som vid seriösa undersökningar visat sig vara "mer giftiga" än leksakerna av plast.

Jag skrev tidigare ett mejl till kommunens förskolechef, Lars-Åke Mård, och ställde den besvärliga frågan "Hur kommer det sig att du gick på det här?"
Och hänvisade (bifogade länk) till Uvells berättelse om lurendrejeriet om gift i plastleksaker.
Har inte fått något svar.

Jag vet inte, och orkar inte bry mig tillräckligt mycket för att kolla - men det skulle inte förvåna mig att utbytet av förskolans plastleksaker hade initierats av KF.

A propå att inte få svar. För en så där tre veckor sedan skrev jag mejl till våra skolors rektorer och ställde frågor.
Inte heller de har besvärat sig med att svara.

När jag då "klagade" hos Anneli Bengtsson fick jag svaret "De har så mycket att göra nu".
Jo, de borde ligga i som dopade illrar för att snabbt som fan få skolorna i Vingåker att bli som en av Storbritanniens striktaste skolor – Michaela Community School.

14.00 - Minsann - redan den 1 november. Och till min lilla förvåning har det inte resulterat i några finurliga funderingar hos mig - ännu i alla fall.
På min sedvanliga dagsrunda bland intressanta "bloggar och hemsidor" läser jag i alla fall rubriken:
"Blir demokratin bara en kort parentes i historien?"

Hm, funderar jag och läser vad Lars Bern skriver.
Som bl a är.
"Vår adel av yrkespolitiker har som jag visade inledningsvis släppt kontakten med sina väljare och ser mest de politiska uppdragen som steg på en karriärstege."

Ja jo, tänker jag, och lägger till "Det gäller väl i alla fall inte för kommunpolitiken i Vingåker".

Men å andra sidan - jag begriper ju inte allting…

Underhållande KF-möte…
(31 okt 2017)

Allting är relativt - nå i alla fall ganska mycket här i livet - för rubriken är väl ungefär lika ärlig som våra lokala politikers utsagor om att "Vingåker är en fantastiskt vacker plats".
Dock, vill jag anse, att dagens KF-möte var det mest underhållande som jag varit med om i den vägen med ovanligt många meningsutbyten med både humor och lite "bett" i replikerna.

Den punkt på dagordningen som fick störst uppmärksamhet var redovisningen av kommunens ekonomi.
Jag vill gärna framhålla kommunens ekonomichef Elin Höghielm som höll ett synnerligen bra och pedagogiskt anförande om det ekonomiska läget så här långt (1/1 - 31/8) och sina tankar för resten av året. Höghielm fick också välförtjänt beröm för det från Hans Averheim, VtL, när han för sitt parti skulle kommentera sitt partis synpunkter på det ekonomiska läget. Trevligt att höra.

Eftersom jag betecknar mig själv som "politiskt oberoende" vad det gäller den lokala politiken (kan ändra sig till det kommande valet) kan jag väl skriva snälla saker om Anneli Bengtsson, Robert Skoglund, Viking Jonsson och övriga S-delegater utan att du drar några speciella slutsatser av det - men - S-ledamöterna sticker ut från de övriga partierna med sin vältalighet, alltid pålästa och raska på att stiga upp i talarstolen och klargöra (redovisa) sina synpunkter.  Charlotte Prennfors (M) är väl den som bäst kan matcha S-gänget.
MEN Viking Jonsson - det heter inte busslaster - det heter bussgrupper!

Som åhörare är det trevligt att se hur artiga och trevliga KF-ledamöterna (alla då) är mot varandra. Att de sedan kan ha olika uppfattningar i sakfrågor - hör ju till spelets regler. Men det mesta verkar lösa sig i samförstånd.

Allt under ledning av den rutinerade ordföranden Jörgen Larsson som duktigt driver på mötet. Vilket du lika gärna kan läsa som "han är bra."

Jag hoppar över att redovisa utgången av ärendelistan men förmodligen kan vi Vingåkersbor i alla fall vänta oss att kostnaden för vatten & avlopp kommer att öka.
Resten får du/vi säkert ta del av i den kommande kommuntidningen - Vingåker för dig.
Om nu inte Kuriren hinner före…

PS - a propå vältalighet ovan - läser vad Lena Mellin skriver i AB:

"Det är tydligt att Kristersson är en mycket besvärligare motståndare för Löfven än Anna Kinberg Batra var. Skälen är framför allt fyra.

Ulf Kristersson kan tala. Hans verbala förmåga överglänser både Kinberg Batras och Löfvens. Det är enkelt att förstå vad han menar.

Det är en stor tillgång till politiken men en som märkligt nog inte alla behärskar. Men skulle ju kunna inbilla sig att det vore nödvändigt för att kunna vinna nya anhängare och behålla de gamla."

Fantastiska Vingåker…

(30 okt 2017)

Min avsikt är nog att du ska uppfatta rubriken lite som ironi. I alla fall när jag börjar skriva. Att jag är lite tveksam om det beror på att jag mycket sällan vet vad min text kommer att "ta vägen" när jag börjar skriva.
Då vet vi det - och jag kan övergå till den lilla fundering som fick mig att denna sena stund vingla mig in till datorn för att förströ mig en stund.
Jag kom nämligen att tänka på äpplen. Madame har fyll halva min frys med äppelklyftor (från mina egna äppelträd) i väntan på att vi ska komma i läge att börja laga till något gott av dem.
Äppeltanken fick mina funderingar att göra ett tankehopp till den "politikerträff" jag berättade om den 27/10. För där var en av kommentarerna från Anneli Bengtsson att hon framhöll kommunens fina utsmyckning som då avsåg de grå betongäpplen som placerats ut.

Jag var ju i det tidigare inlägget en smula syrlig kring det där med att de flesta politiska företrädarna på på torsdagsträffen så kraftig poängterade att "Vingåker är så fantastiskt vackert" och menade då naturen kring oss mera än själva centralorten.

I kväll i favoritfåtöljen kom mina funderingar att lite hamna hos just ordkombinationen "Vingåker och äpplen".
Det är tydligen så att vi här i kommunen ska räta på ryggarna och vara stolta över just det förhållandet att "Det är i Vingåker som landets mest berömda äppelträd finns". Som då förklarar de grå betongäpplen som finns utplacerade.

Jodå, funderade jag, det är säkert så att det Vingåkerska äppelträdet är världsberömt ända bort emot Flen till - men för oss resvana som varit längre bort än så - vill nog hellre tro att Sveriges "Äppelcentrum" finns i Skånska Kivik.

De där tankegångarna fick mig att börja fundera kring våra kommunföreträdare - hur är det då med deras uttalande om allt det övriga som de beskriver som fantastiskt med/i Vingåker?
Sanningshalten - kanske jag ska förtydliga det med.

Jag vågar nog sticka ut näsan och påstå att båda deras "stoltheter" "Den vackra Vingåkersbygden och äppelstoltheten" räcker inte så långt - egentligen - om man jämför med annat.
Och det gör ju jag som inte bara rest Sverige runt utan också stora delar av världen.
Men för all del - folk tycker olika…

Det där fick mig förstås att börja fundera kring de två andra "fantastiska" saker de anser att vi har i Vingåker
– Ett fantastiskt näringsliv
– Ett fantastiskt föreningsliv.

Enligt en uppgift jag hörde på "politikerträffen" finns det mellan 550 och 600 företag i Vingåker. Hur jag än grunnar kan jag inte komma på mer än ett par som verkar vara något så när framgångsrika. Vad de övriga gör för fantastiskt kan jag inte föreställa mig eftersom jag inte har hört minsta pip om det tidigare - vilket inte alls betyder att de företagen inte är rekorderliga och skötsamma.
Det enda jag vet om företagandet i kommunen är att företagarna inte är så där himlastormande nöjda med "samarbetet" med kommunen. I den senaste rankingen hamnade Vingåker på plats 189 av 290 kommuner…

Föreningslivet då? Oj - där blev jag överraskad. Kanske det rent av kan betecknas som "fantastiskt" funderar jag när jag konstaterar att det finns hela 102 föreningar i kommunens föreningsregister.

Eftersom jag just smuttat på ett glas gott rött känner jag mig generös och ger politikerna poäng där…

Politikernas omdöme om skolan fick på politikerträffen inte omnämnandet fantastiskt. Inte ens oerhört bra.
Där tror jag faktiskt att kommunens politiker och jag är ense.
Men antar att de - mer än jag - har bättre kunskap om den saken.

Men jag vet i alla fall att det är måndag i morgon - och det tycker jag är fantastiskt trevligt. Skrivet på söndagskvällen just före midnatt…

Kallt och blåsigt… (29 okt 2017)

15.35 - Helt enkelt en sådan där dag då jag hellre kurar framför kaminen än sitter framför datorn. Eller känner att jag inte har några intressanta egna funderingar att redovisa.
Men det finns ju andra:

"Hej Bjarne,
Ser fram emot en november som kan antas bli en lugn månad inför en stressande december. Oktober är ofta, för många en hektisk månad när de sista resterna av sommaren skall sopas undan med t ex gräsklippning och lövkrattning. Vintersäsongen skall förberedas med däcksbyte och koll av frostvätskan i bilen. Snöverktyg och dubbar till skor får heller inte glömmas bort.

Tycker så att politikerna under månaden gjort årets sista ryck för att få till ett avtryck innan de återgår till sin koma-tillvaro. Budgeten har ju kommenterats, en del debatter har avverkats så nu behöver de pliktskyldigast bara rycka ut och bidraga med kommentarer när våra idogt granskande journalister lyckas ta fram något upprörande som tarvar ett officiellt ställningstagande.

Tycker så att Medierna inte alltid är konsekventa i sin hantering av att hänga ut personer med bild och namn. Ogillar dessutom starkt den hetsjakt som på oklara grunder ibland bedrivs så intensivt. Tydligt är också att när ansvariga personer ser sina personliga intressen/ekonomi/ förmögenhet hotade läggs kraftiga rökridåer ut.

Det finns en risk att politikerna med sitt möte nyligen i Sävstaholms slott tycker att de gjort vad de kunde för att delge sitt budskap till kommuninvånarna. Om nu anslutningen var klen kan man ju fråga sig om det inte finns fler former och tillfällen att kommunicera och föra dialog. Man kanske inte är/var tillräckligt intressant/attraktiv.

Under resten av året kommer nog politikerna liksom väljarna att välja bort politiken och förbereda sig för julen och nyåret. Affärsmännen kommer att fundera på hur de skall kunna rädda årets omsättning eller få till nytt säljrekord. Under oktober kunde man se en hel del mid-season-rea inför stiltjen i november. PRO och jag själv kommer att notera nuvarande priser på intressanta varor, då man kan förvänta sig prishöjningar innan julhandeln så att efterföljande reor återgår till den mer korrekta prisbilden.
Och så fick man ju en timme extra att glädja sig åt idag.
Måste utnyttjas.
/Åke

Möte med några politiker…
(27 okt 2017)

00.15 - I går kväll masade jag mig till Sävstaholms slott för att kl 18 lyssna på de lokala politiska partiernas företrädare som var inbjudna av föreningen Samverkarna i Vingåker att berätta för oss intresserade vad de hade att säga under de utlovade rubrikerna:
- Var står partierna inför valet 
- Vad vill politikerna i Vingåker

Då med fokus på "Närings- och föreningslivet i Vingåkersbygden".
Allt enligt den egna annonsen i tidningen Vingåkersbladet.

Anslutningen av åhörare vad liten  - runt ett 15-20-tal utanför arrangörerna och de ditbjudna politikerna. Det konstaterande gör mig en aning besviken på Vingåkersborna - även om där jag nu i den sena kvällen sitter i favoritfåtöljen - måste erkänna för mig själv att jag inte är det minsta överraskad av det mediokra intresset.
Läs mer här…

13.10 - Trevligt beslut på Kultur-och fritidsnämndens möte 171005. (Sid 55-56 i (pdf) protokoll)

Noterar att Vingåkers kommun har en sponsringspolicy som innebär att sponsra idrott som bedrivs på elitnivå samt publikdragande arrangemang inom idrotts- och
kulturlivet. Sponsringen är dessutom utöver de sedvanliga föreningsbidragen.

Vingåkers Vollybollsklubb har i enlighet med denna policy därför för 2017/2018  beviljats ett bidrag på 82500 kr i form av kontantbidrag och säsongskort på badhuset samt 2000 kr som pris till matchens lirare. 

Under tiden augusti- september 2017 har dessutom tagits följande delegationsbeslut.
6 Evenemangsbidrag till Vingåkers Folkets Park, Vingåkers Ryttarförening och Söder om sjön på tillhopa 31.750 kr.

13 st Aktivitetsbidrag till olika klubbar och föreningar om 163.840 kr.

Det visar på ett varierande fritidsintresse bland kommunens invånare.
/Åke
 

Det finns kommuner med stora problem… (26 okt 2017)

09-55 - Kan jag läsa vid ett besök hos ledarsidorna.se - och kan förstås du också ta del av om du klickar dig in…

Huruvida Vingåker tillhör dem med ansträngd ekonomi vet jag inte - eftersom jag inte vet var jag ska få den informationen från.
Kommunens hemsida? Då måste den informationen vara gömd långt ner någonstans där ingen (jag) kan finna den.

Nåväl - av en ren händelse får jag i alla fall en liten inblick i kommunens ekonomiska verksamhet. Den 30 oktober håller kommunfullmäktige möte och nyfiken som jag är letade jag fram (på kommunens hemsida) föredragningslistan inför mötet. På plats 2 står "Delårsrapport januari-augusti 2017 – Vingåkers kommun." där kommunens ekonomichef ska informera KF-ledamöterna om det ekonomiska läget i kommunen.

I de utsända handlingarna till KF-ledamöterna läser jag:
För perioden januari-augusti redovisar nämnderna och finansen totalt en negativ budgetavvikelse på 7.041 tkr. Årsprognosen innebär i nuläget att den samlade budgetavvikelsen för nämnder och finansiell verksamhet beräknas medföra ett underskott på
12.614 tkr jämfört med budget. Det budgeterade resultatet för 2017 uppgår till 14.925 tkr, vilket tillsammans med den negativa budgetavvikelsen ger en prognos för årets resultat på
2.311 tkr.

Nuvarande årsprognos är 15,2 miljoner kr sämre än vad som redovisades i samband med tertialuppföljning för perioden januari-april och beror till största delen på väsentligt högre
pensionskostnader i den senaste pensionsskuldsberäkningen, beslutade kostnader som ska finansieras ur tidigare öronmärkta medel samt lägre skatteintäkter.
Tillkommer försämrade årsprognoser jämfört med tidigare för barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden."

Nu vet jag ju inte hur det är med dig - men jag är intresserad av Vingåkers kommuns framtid (inte minst skolorna då som du kanske märkt) och det finns därför stunder då jag sitter smått undrande över att kommunen på sin hemsida inte har en återkommande "spalt" där de (varför inte veckovis) på ett småpratande personligt sätt informerar oss medborgare om "saker och ting" som vi borde få ta del av.

Ett långt liv har givit erfarenheten att ska man vinna minsta framgång med sina förslag går det bäst om man ger exempel.
Så bästa Vingåkers kommun - varför inte något liknande som:

"I media kan vi emellanåt läsa artiklar som kan förvåna, rent av oroa, känsliga läsare. I Aftonbladet fanns nyligen en artikel med rubriken "Det brakar åt helvete om de inte får jobb". Där Peter Kadhammar ger en lysande beskrivning av tillståndet i kommunerna Filipstad och Karlskoga.
Då, du bästa Vingåkersbo, kan vi från kommunens sida berätta om vårt goda ekonomiska läge i vår kommun."

Och så gör man det och gör jämförelser med (kring) de svåra frågor som finns i de omskrivna kommunerna.
Och kanske rent av även berättar att den framtida "pensionsskulden inom kommunen omräknat till kronor per invånare" för år 2016 var 24 256 kronor.

Allt skrivet av någon som lider av - nej för f-n - som njuter av sin "bubblande berättarglädje". Vilket jag tror mig förstå - inte på minsta sätt negativt påverkar den framtida pensionsskulden för kommunen.

PS - bonus för dig som orkade läsa enda hit.
Det här borde du (också) läsa…

Sedan då? (25 okt 2017)

08.55 - Rubriken sitter där för att jag just läst två mycket tänkvärda blogginlägg. Det första handlar om den svenska skolan, eller kanske ska jag skriva en person inom svenska skolväsendet som inte kan/vill ta till sig besvärlig information om skolans (dystra) framtid.
Inger Enkvist börjar sin text så här:

"Jag hade nyligen ett samtal med en kollega i ett annat humanistiskt ämne, och det samtalet har dröjt sig kvar i minnet. Det speciella var att hon inte försvarade kunskapens plats i skolan, trots att det på de flesta universitetsinstitutioner talas om att studenternas kunskaper och studievana sjunker alltmer.
Jag slogs av att hon verkade mena att man inte kan göra något åt skolan utan att den är som den är. Hon såg den inte som resultat av tidigare beslut."

I nästa inlägg, av Patrik Engellau, kan du bl a läsa:

"I Sverige pågår ett slags långsam mental tillnyktring som med kraft motarbetas av det PK-troende etablissemanget som, liksom alla etablissemang i alla tider, vill att allt ska bli vid det gamla och därför tar avstånd från nytänkande.

Hundratals år av fred och obrutna framgångar har gjort Sverige övermodigt. Vi har trott att vi förkroppsligar ett framtidshopp. Så sent som år 2013 utropade alliansregeringen i sin utrikesdeklaration Sverige till en humanitär stormakt. Vår hybris hade eskalerat till den nivå som beskrivs i Ordspråksboken 16:18: ”Stolthet går före undergång, och högmod går före fall”.

Men också:
"Men Sverige har ännu inte fattat att historien pågår. Vi lever kvar i vårt högmod. Vi vägrar begripa att nederlaget och sönderfallet är faktiska möjligheter. Vi inser inte att det är på allvar och att det inte duger att komma med lite mer av samma medicin som hittills varit verkningslös."

Så blir jag sittandes i små funderingar över "Undrar hur många - i Vingåker - utöver mig själv som läser sådana här texter?"

Just inga andra än ni begåvade personer som tittar in här - tror jag mig förstå…

OK - kanske lite utanför Vingåker - dvs Europa. Se det då som en överkurs om politik om du läser en text som börjar så här:
"Lite av ett nytt Europa börjar framträda efter parlamentsvalen i Österrike och Tjeckien. Sammantaget kan man säga att politiken i de båda länderna gjort något av en högergir – om än på lite olika sätt.

PS - Åter till Vingåker där jag i Kuriren läser att:
Oppositionsråd Charlotte Prennfors (M) bojkottar Vingåkersbanketten. Hon och fem gäster hon bjudit in kommer inte att medverka vid Vingåkersbanketten på grund av avsaknad av "vett och etikett" från kommunledningens sida.

Skälet till detta är att socialnämndens vice ordförande Irene Sandqvist (M), som bjudits in till banketten som en del i kommunens delegation vid Vingåkersbanketten, efter att ha tackat ja senare kallades in på en tjänstemans rum för att få beskedet att kommunen drar tillbaka inbjudan, men att hon var välkommen att köpa en biljett.

Prennfors avslutar Kurirens intervju med.
— Det är bara så klantigt skött.

Eftersom ansvariga inom kommunen - klantigt nog - inte svarar på mina "mejlfrågor" deltar jag heller inte på Vingåkersbanketten - trots att Prennfors säger:
Prennfors betonar att banketten är ett sätt att visa upp Vingåker från dess bästa sida, men med det hanterande som kommunen visat upp är det snarare tvärtom.

Du - där skojar jag allt lite om mig själv - är det väl bäst att jag förtydligar…

Men det gör jag inte när jag med förtjusning läser vad vår lokalredaktör Klas-Göran Bäck skriver om sig själv:
"Jag är kass på att vara diplomat, kass på att se förstående ut när jag inte är det, kass på att se glad ut när jag är sur, kass på att ljuga, och kass på att le falskt mot folk jag hellre skulle ge en propp.
Jag är däremot bra på att fräsa, slänga sarkasmer omkring mig och att blänga surt på folk."

Klas-Göran - då är vi åtminstone två sådana i Vingåker…

En morgonsnabbis… (24 okt 2017)

09.15 - Bland morgonens mejl fanns ett reklamutskick från SAS med rubriken "Vill du förändra världen? Se den först!"
Rubriken inspirerade mig att tänka - Nja, jag har inga funderingar på att ändra på världen - men gärna skolverksamheten i Vingåker.
Men blev faktiskt smått tveksam om jag verkligen "vill se den"

Men försöka påverka - det har jag nu haft lust att göra under en längre tid. Vilket senast fick mig att den 12 oktober skriva ett mejl till kommunens rektorer och fråga "Vad är det som hindrar att din skola blir lika framgångsrik som den här engelska skolan?"

Nå, en rektor i en skola i Vingåker kan ju ha många viktiga saker att sköta - vilket jag förstår är synnerligen angeläget med tanke på den usla placering våra skolor visar upp i rankingar över landets kommuners skolor och där antalet elever som slutar grundskolan med godkänt i alla ämnen stadigt minskar - men - nog tycker jag att någon av rektorerna kunde ha lagt ner en liten stund på att ge mig - åtminstone - ett kort svar - av något slag…

Men jag kanske är för påstridig - 12 dagar kanske är för snabbt begärt för att få svar?

Nu en stärkande frukost…

Ha! - sa jag högt för mig själv - när jag hos ledarsidorna.se läste:
"En person vid namn Joakim Jonasson har begärt ut och sammanställt domar i sexualbrottsmål från 40 tingsrätter och hovrätter i Sverige. I något som han benämner en ”medborgarstudie” redogör han för relationen mellan etnicitet och kriminalitet. I allt väsentligt stämmer hans resultat med de slutsatser som redovisats i BRÅ:s studier från 1996 och 2005, det vill säga män med utomeuropeiskt ursprung är överrepresenterade vid sexualbrott."

Då är det nog bäst att jag snabbt berättar att mitt utrop inte alls beror på ett intresse för sexbrottmål - utan det var ordet "Medborgarstudie" som fick den påverkan på  mig.
Om du vill veta så är det just en "medborgarstudie" jag ägnar mig åt när jag försöker ta reda på varför skolorna i Vingåker inte förmår redovisa förbättrade resultat.
Vill jag nog tro att jag menar…  ;-)

Tankar på en bro (23 okt 2017)

(och lite annat)

08.57 - Mellan staden Strasbourg i Frankrike och den tyska staden Kehl rinner den mäktiga floden Rhen. Över floden har man byggt flera broar varav den senaste är en bro anlagd för spårvagnstrafiken (och gående) som går mellan de båda städerna.
Bara det - en kollektivtrafik som går mellan två länder - kan ju få en att - av förvåning -  lyfta ett ögonbryn en aning vid tanken på hur svårt det är - kan vara - för den svenska kollektivtrafiken att ens fungera tillfredsställande mellan olika län…

Nåväl - om man som jag - ställer sig mitt på bron, dvs där den tänkta landsgränsen antas vara, och tittar längs vattnet mot fjärran och kanske med blicken följer någon av de låga "transportfartygen" som passerar förbi på väg mot fjärran hamnar - kan man tydligt uppleva en annan slags sinneskänsla än vad som uppkommer när man står på bron över Vingåkersån - där vid Åbrohuset där Kommunfullmäktige har sina sammankomster.


Kanske ens tankar går i den riktning som Patrik Engellau så väl beskriver - och som börjar så här:

"Bortsett från själva skapelsen har inget så märkvärdigt och underbart inträffat under de gångna 14 miljarder åren som den industriella revolutionen och de därefter följande tvåhundrafemtio årens utveckling – i västerlandet, nota bene.
Det första miraklet gjorde Gud eller någon annan kosmisk kraft med samma namn, det andra gjorde människan, enkannerligen de västerländska folken."

Läs gärna Engellaus "funderingar" och missa inte kommentarerna efter hans text.

OJ - läste just en text som påtagligt ändrade min "sinnesstämning".
Blev plötsligt urförbannad över tillståndet i Sverige:
Rubriken till texten säger:

“We don’t do this shit in Sweden!”

Läs det

Intressanta rader… (12 okt 2017)
(uppdaterad)

09.30 - Det är lite livgivande att få läsa texter som håller med om sådant jag själv "tycker". Som:

När Sverige var fattigt hade skolan ett mål: att undervisa så effektivt som möjligt. Alla barn skulle få lära sig att läsa, räkna och skriva.
Det var en självklarhet. Det är det inte längre.

I det rika Sverige skall skolan uträtta så mycket: utjämna sociala skillnader, befrämja jämlikhet, göra barnen till forskare som själva skall skaffa sig kunskap, så att den därigenom inte har tid att lära alla barn att läsa, skriva och räkna. (min fetmarkering)

Framstegen blir allt större i det rika landet.
Rikedomen tillåter landet att ha drygt halvtannat hundratal professorer i pedagogik. Deras motstånd mot traditionell inlärning, mot inriktning på konkreta, mätbara resultat och deras förakt gentemot det nödvändiga hantverket i klassrummet har starkt bidragit till undervisningens förfall.

Och undrar förstås "Hur f-n har det kunnat bli så här?"
Och tydligen med extra illa verkan i Vingåker
Vilket får mig att vilja ställa frågan till de ansvariga -
"När tänker ni återgå till det "fattiga Sveriges målsättning?

Från gårdagens inlägg:
Om jag råkar tycka något som folk vill höra så blir jag mycket vänligt bemött. ”Jag kunde inte sagt det bättre själv”, säger någon. Det gör mig både glad och ödmjuk.

Men - jag personligen upplever ibland också motsatsen "om jag tycker något som folk inte vill höra - så blir jag inte vänligt bemött".
Som att nekas annonsera i kommuntidningen med en oförarglig annons för denna blogg. (se 28 sept)

För övrigt får jag själv hela tiden stimulans från andra människor som upptäckt saker som jag inte fullt ut beaktat.
Eller för att uttrycka det råare: som vet saker som jag inte haft en aning om."

Ha - och så får jag för mig att allt fler Vingåkersbor tycker detsamma. Eftersom antalet unika besökare här ökar så trevligt…

13.00 - Ha - igen - Vingåker vill, läser jag ibland, på olika sätt göra sig bemärkt i  - åtminstone Sverige som en framträdande kommun. Och framhåller sina märkligheter som "outletområdet, slottet och äppelträdet".
Vad säger du, Anneli Bengtsson, kommunstyrelsens ordförande, om att bygga någonting liknande? Varför inte i - Tennisparken?
Eller på den obyggda tomten kommunen äger nere vid stationen.

Någonting som kan sätta fantasin i rörelse och få massor av fler (av annan slags än de som vill rafsa bland 2:sorteringar på Outlet) besökare till kommunen.
PS - kramrutorna får plats där under…


Opinionsbildning? (11 okt 2017)
Kommentar finns - här

08.50 - Har man inget annat intressant att fundera kring kan man ju alltid skänka en tanke åt det kommande valet. Eftersom det är lite tidigt på dagen orkar mina funderingar inte ta sig utanför Vingåker utan kom därför att tänka på våra lokala politiska partier och deras - ännu så länge - obefintliga opinionsbildning inför kommande kommunvalet.

Och det kanske inte är så konstigt efter som experterna klart påstår att det inte går att "bilda opinion".

Opinion är något folk kommer fram till själva, inte något de blir skrivna på näsan. Som Patrik Engellau skriver:

"Det går inte att utifrån förmå någon att själv komma fram till något. Det här är något mycket märkvärdigt.
Även om så mycket som halva befolkningen inte ens kommer upp till genomsnittlig intelligens så går det inte att styra deras tänkande med aldrig så underfundiga och illistiga argument.
De bara skakar på sig som om de varit utsatta för ett obehagligt regn och tar en kaka till."

Och jag blir sittandes i små funderingar kring vad de i Vingåker - som nu förväntas skapa opinion för sitt parti - tänker när (om) de läser vad Engellau fortsätter med:

"Jag vet vad jag pratar om, för det här har varit min bransch sedan mer än trettio år. Jag har aldrig bildat en enda opinion i hela mitt liv och det beror inte på att det är något fel på mina idéer, utan på att folk inte hör något annat än de vill höra.
Om jag råkar tycka något som folk vill höra så blir jag mycket vänligt bemött. ”Jag kunde inte sagt det bättre själv”, säger någon. Det gör mig både glad och ödmjuk.

För övrigt får jag själv hela tiden stimulans från andra människor som upptäckt saker som jag inte fullt ut beaktat.
Eller för att uttrycka det råare: som vet saker som jag inte haft en aning om."

Minsann - och medan du funderar över det så far jag till Flen för att klockan 11.00 spela bowlingmatch mot ett annat lag.

Det kommer nog inte att fungera… (10 okt 2017)

09.22 - "Att vara kreativ det är att stjäla", har någon framgångsrik företagare sagt. Vill jag minnas att det var - kanske en Japan som efter andra världskriget slut kopierade andra länders teknik - förfinade den - och blev framgångsrik.
Var jag inte lite rasistisk där?
Om - så tror jag inte japanerna på något sätt blir kränkta.
De brukar inte bli - som så förvånansvärt många svenskar - bli kränkta av sanningen.

Nåväl - rubriken har jag kopierat från ett inlägg av Patrik Engellau som i dag just skriver så. Om du orkar med att läsa vad han skriver så finner du att hans text börjar så här:
"Föreställ dig att du förväntas rösta på ett av två lag som båda lägger fram planer för hur de ska genomföra en omöjlig uppgift, till exempel att tävla i lagsimning över Atlanten.
Din uppgift som väljare är att bedöma vilket av lagens planer som är minst korkad och sedan rösta på detta minst dåliga lag som i bästa fall, vilket du redan i förväg har begripit, som längst kan ta sig till Jyllands nordspets."

Och fortsätter med:
Detta handlar naturligtvis om den plågsamma partiledardebatten i teve den åttonde oktober klockan 20. Liksom förberedelserna för Atlantsimningen gick debatten ut på att ge väljarna kunskap för att fastställa vilken av partiledarna som hade det minst korkade upplägget för att lösa den omöjliga uppgift som nationen tagit sig an.

Om du nu tycker att jag är tjatig med mitt tjatande om politik så kan jag väl tro att du inte blir direkt gladare av att jag nu - igen - har funderingar kring skolorna i Vingåker. Som bygger på den länkning till en skola i England jag gjorde den 5 oktober.

Under de senaste åren har rankingen av våra skolor legat i bottenskiktet och som jag också har berättat så har antalet elever som slutar nian med godkända betyg i alla ämnen också minskat.

När då ansvariga för skolan blivit intervjuade i Kuriren om detta så har vi fått läsa om "nya satsningar" som garanterat kommer att ordna till den saken. Alltså att Vingåkers skolor kommer att - om bara några år alltså - bli betydligt mer framgångsrika.

När jag nu minns vad dessa "satsningar" sägs bestå av så vaknade lusten att kopiera vad Engellau skriver - Det kommer nog inte att fungera.
Ta bara bort ordet nog där och du vet bättre vad jag - egentligen - "anar".

Om man nu inte beslutar sig för att kopiera den framgångsrika engelska skolan du kan läsa om. (5 okt)
Men så kreativa tror jag inte vi är i Vingåker…

Till min egen förvåning märker jag att en fråga - allt oftare - poppar upp hos mig :" Varför jag nu ska bry mig om det".

PS - Clemens mejlar och vill att jag jämför med höjdhopp.
Richard Dahl tog EM-guld 1958 genom att vinna på höjden 2.12 meter. Stefan Holm hade aldrig vunnit sin OS-guldmedalj om han inte kopierat någonting som gav bättre resultat.

Wikipedia beskriver:

Fosbury-flopp är en höjdhoppsteknik som först användes av den amerikanske höjdhopparen Richard Fosbury och som revolutionerade höjdhoppssporten genom att markant öka de höjder som var möjliga med de tidigare teknikerna, dyk och sax-stilarna.

En gök i det blå…  (9 okt 2017)

Rubriken handlar om mig själv - i alla fall till en del. Jag har på senare tid tid funderat över om jag skulle försöka erbjuda plats här för folk att skriva inlägg på sidor som t ex skulle kunna ha rubriken "Debatt".
Någonting som skulle kunna vara en tummelplats för t ex våra lokala politiker eller personer på framträdande poster i den kommunala förvaltningen. Kanske även andra.
Att framföra - ja varför inte skriva - åsikter.
Jag har inte hunnit fundera färdigt kring det här. Men jag känner inte till att där finns ett liknande forum på annan plats än den begränsade möjligheten på debatt- och insändarsidorna i Kuriren.

Jag hade nog tänkt mig en mer levande plats där man snabbare kunde komma med genmälen eller klargöranden. Och såg framför mig att de lokala partierna skulle utnyttja detta för att "få ut" sina argument. Eller - varför inte - utnyttja platsen till att kritisera de styrande partiernas arbete.

Glöm det - för efter att ha tittat på kvällens partiledardebatt förstår jag att jag ibland har (får) för omöjliga ambitioner.
Och vill väl lägga till att - som jag känner till - det bara är VtL av Vingåkerspartierna som på sin FB-sida har åsikter om kommunens skötsel. Övriga oppositionspartier verkar - redan - ha gått i vinteride. I alla märks de inte offentligt på något sätt.

Alltså - ett klart feltänk från min sida. Precis som mitt erbjudande om gratis annonser verkar vara - helt ointressant så här långt.
Jag trodde nog att något företag skulle se det som en liten möjlighet inför t ex Julhandeln.
Strunt samma - jag förlorar ju inga pengar på att inte något av det blir av.

Så jag drar mig tillbaka till min sedvanliga funderingsplats igen - favoritfåtöljen - i förhoppning om att någon gång komma på något vettigt erbjudande.
Någon som har tips?

Kommentar:
Bjarne,
Har svårt att föreställa mig vad som skall till för att få svenskarna att gå man ur huse för att protestera mer mangrant. Det ligger inte i vårkultur att bli mer tydliga än just ”lagom”.
Men visst vore det bra om väljarna tänkte på att de även har makt mellan valen och ”mer massivt framförde sin olust till kommunstyrelsen i mail, telefonsamtal, insändare, facebookkommentarer, tweets och rent av personligen" som Patrik E. tipsar om.
Det skulle säkert göra ett rejält intryck på politikerna.
Åke

Så blev det lördag… (7 okt 2017)

09.00 - Och som det känns denna morgon - det blir nog en bra sådan…
Den känslan kommer nog nu från att jag i Kuriren ser att vår kommunchef Rolf Hedin skrivit ett trevligt "debattinlägg" där han sammanfattar sitt första år som kommunchef. Mycket fint och personligt skrivet. Gjorde mig glad…

Lika glad och förnöjd blev jag när jag läser den krönika som tituleras "Nyström Lördag". Rubriken säger "Bildning luktar tjära och lugna skolluncher" och där Susanne Nyström så väl beskriver hur viktigt det är med bildning och berättar lite om en bok hon läst. Som jag njuter av dessa rader:

Nu skriver Svensson och Steinfeld ingenting om tjära eller specifika kulturminnen. Det är min tolkning av deras resonemang, där den största behållningen av boken är hur komplext begreppet bildning är, eftersom det inte finns några ramar eller exakta kriterier. Bildning är snarare när bit läggs till bit och det skapas en förståelse utanför jaget och nuet, i en kedja som aldrig blir färdig.

En del kallar det för kulturarv. Andra historia. I själva verket är det en del av mänskligheten.

Därmed dags för morgonens andra kopp kaffe…

Allt kanske beror på den svenska avundsjukan?

11.10 - Den frågan ställer Ulla Sandberg på sin blogg i den text hon skriver den 5 oktober. En fin betraktelse kring det här med att vara pensionär. Och att hyra en lägenhet vid Medelhavet…
En lite funderande text som också gjorde mig lite glad…


God fredag på er bäste läsare… (6 okt 2017)

Efter att ha gjort lite uppdateringar på andra sidor här på nattgöken vill jag tipsa om en mycket läsvärd krönika  på allehanda.se.
Läs vad Katarina Östholm skriver under rubriken "Hela Sverige kan inte leva - vi har inte råd med alla bidragsslukande stödområden" - och du kommer kanske som jag mumla för dig själv:
"
En sådan lycka att jag bor i Vingåker"

Men om du också läser vad hon skriver här - så mumlar du säkert något annat - och mer oroligt…

17.00 - "I Skolverkets statistik presenteras vad skolmaten kostade per elev under 2016.
Prislappen för måltiderna inkluderar kostnader för personal, livsmedel, transporter och administrativa kostnader.
I KFV-regionen har Katrineholms kommun lägst kostnad, 4400 kronor kostade skolmaten per elev.
I Flen var måltidskostnaden 5100 kronor och högst kostnad hade Vingåkers kommun med 6600 kronor per elev föregående år."
berättar Kuriren i en artikel.

Jodå, även jag finner visst nöje i att få läsa sådana sammanställningar. Som man kanske bör läsa med viss eftertänksamhet, som i fallet att Vingåkers skolmåltider är de dyraste i länet.
För - det kan mycket väl vara så - att eleverna i Vingåkers skolor får måltider av högre kvalitet än vad andra skolor kostar på sina elever.
I det här fallet vill jag gärna tro det…

Välkommen till Storbritanniens striktaste skola                                       (5 okt 2017)

16.00 - Vingåker i Lärarförbundets skolranking 2017.
En del är bättre en del annat är sämre…
Läns-jämförelse här.

Du har barn som går i någon av Vingåkers skolor. Är du då det minsta utåtriktad (eller åtminstone läst vad jag skrivit tidigare) så kan du inte ha missat att våra skolor här i kommunen långtifrån tillhör landets bästa. Det borde du - av ilska - gråta lite över…

Här ska du nu få ta del av någonting oerhört intressant - en berättelse som fick mina ögon att bli en aning fuktiga - om en skola i England som på alla sätt och områden är Vingåkers skolors totala motsats.

En berättelse som - åtminstone - borde få de skolansvariga i kommunen att gråta mest - av avund om inte annat…

Och ber att få citera Patrik Engellau:
"Man förstår inte saker genom att vara ohyggligt begåvad utan genom att ha en viss basintelligens och sedan ständigt fundera. Det är energin, den ständiga strävan, fliten, som gör skillnaden."

Digitala läkarbesök… 

Ibland överraskar Kuriren mig med att innehålla nyttig information - som när jag sent i kväll läste en artikel som handlade om "digitala patienter" dvs du kan få "prata med en läkare via din mobil, padda och rentav din dator".

Eftersom jag personligen inte har någon vidare bra relation till Vingåkers vårdcentral blev jag intresserad och - googlade på sökorden "digitala läkarbesök" för att se om där fanns mer information om hur det kan gå till.
Minsann - hittade jag inte sådant som lockar mig. En digital vårdcentral i Dalarna som tar emot patienter från hela landet.
Blir du också intresserad så - var så god - klicka här.

Så kan du bl a läsa:
"Vi kan hjälpa dig med de lindriga besvär som inte kräver regelbunden kontakt med din ordinarie vårdcentral. Till exempel allergi, förkylning, hosta, hudbesvär, preventivmedel, magbesvär, migrän och ögoninflammation. Enklare sjukintyg kan utfärdas.
Du som förälder kan söka vård för sjukt barn samt intyg för vård av barn."

På deras hemsida ser du också en diger "symptomlista" över de "åkommor" som bäst lämpar sig för digitala läkarbesök.
Och en tydlig beskrivning av hur det hela ska gå till.
Jag kommer senare i dag att anmäla mig - som en liten test då - för ett litet enkelt "besvär" - men först tidig resa till Hallsberg för att där kl 10.00 ha match mot deras trevliga bowlinglag…

Vad vill politikerna i Vingåker?
(4 okt 2017)

14.10 - ”Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta” skrev Esaias Tegnér i Epilog vid magisterpromotionen 1820. Det betyder att om du inte fattar vad någon säger så gör talaren det inte heller."
Som gärna åstadkommer - svammel - som du kan läsa om här.

09.45 - Det är egentligen inte jag som ställer frågan i rubriken utan den frågan finner jag i en annons i Vingåkersbladet för föreningen "Samverkarna Vingåker" som gör reklam för sin Politikerafton på Sävstaholms slott den 26 oktober.
I annonsen finns ytterligare en fråga "Var står politikerna inför valet 2018" och vi får veta att samtliga 9 partier i Vingåker är inbjudna.
Mötet sägs ha sitt fokus på "Näringslivet och föreningslivet i Vingåkersbygden". Förhoppningsvis finns där tid över även för andra frågor.

Jätteintressant, kände jag när jag läste annonsen och mejlade en fråga till arrangörerna om jag (dvs nattgöken) får komma som åhörare.
Det får jag - och tack för det - för ett sådant gyllene tillfälle att få ta del av vad våra folkvalda har att berätta vill jag förstås inte missa.

En aning förvånad… (3 okt 2017)

09.50 - Läser en artikel i dagens Kuriren där läsarna i Vingåker får veta att "Endast 48 procent av de elever som gick ut nian i våras uppnår kunskapskraven i alla ämnen."
(Det visste ju redan ni som tittade in här under "skolan" redan den 29 september.)
När man läser sånt kan man bli, om inte upprörd så i alla fall förvånad. Som jag då. Jag menar det är ju ingen hemlighet att skolorna i Vingåker under de senaste åren har fått "usla placeringar" i de rankingar som publicerats.
Nåväl Kuriren har fördömlig nog tagit kontakt med ansvariga inom kommunen - och vi får veta:
— Det känns jättetråkigt och det är en jätteallvarlig situation, säger Annicka Roxström, tillförordnad chef för barn- och utbildningsförvaltningen.

Jo det kan man ju förstå att det anses vara - både jättetråkigt och allvarligt.
Så får vi ta del av Roxström förklaringar till de försämrade resultaten - som att:
- Vi har fått lösa lärarbristen med outbildad personal.

Ja jo, det förstår även en (jag då) i skolans värld tämligen okunnig att sådant kan påverka studieresultaten. Och Roxström berättar om kommande satsningar (som jag inte tror det minsta på trots att där inte står en rad om vad det är för satsningar) där anledningen till dagens rubrik finns - när hon också säger:
— Och framför allt har vi organiserat om elevhälsan för att stötta lärarna i undervisningen.

Men vaf… - var min spontana "tanke" när jag läste de orden. Och kände mig ungefär lika begåvad som min hund - som dog 1980.
För, jag fattar inte ett dugg av att om elevhälsan omorganiseras kan det stötta lärarna i undervisningen. Kan du?
I så fall är jag stort tacksam för information om varför det kan vara så.

(Kommunen söker ny chef till Barn- och utbildningsförvaltningen. Om du, som jag, är en smula nyfiken på vilka kvalifikationer som där efterfrågas kan du kolla - här… - och varför inte också här)

En aning förbannad… (2 okt 2017)

09.30 - I går gjorde Madame och jag en liten bilresa till Stockholm, vidare till Odensvi (norr om Köping) och hem till Vingåker igen.
Hemresan gick i mörker - vilket jag av någon anledning gillar - kanske för att mörkerkörning gärna försätter mig i ett tillstånd av funderingar

Nåväl, när jag kom hem och satte mig ner för att avsluta kvällen så märkte jag att jag var - en aning förbannad. Anledningen, som jag förstod det, var att jag under bilresan hem hade tänkt lite på det där att Anneli Bengtsson, kommunstyrelsens ordförande du vet, i ett mejl kallade mig för en "åsiktsmaskin" och då inte i en positiv bemärkelse. Som jag uppfattar det.

Åsiktsmaskin, en besvärlig sådan, ja jodå, så kan man ju se det om man tillhör makthavarna i Vingåker för, som jag lite självgott ser det, det finns ingen annan som så tydligt och offentligt har kritiska synpunkter på vad just dessa makthavare åstadkommer.
Och det finns stunder då jag känner mig så här  ;-)

Du ser en bild, som väcker en idé du inte kan motstå, du kan ditt Photoshop. Två minuter. Då kan det blir så här…


Kuriren då?
Ha, du, nu höll jag på att skratta på mig ett pungbråck…

Jag vaknade denna måndag och var fortfarande en aning sur. Som försvann efter att jag hade läst dessa två inlägg på "Det goda samhället".
Först Patrik Engellau vars text börjar så här:

"Man förstår inte saker genom att vara ohyggligt begåvad utan genom att ha en viss basintelligens och sedan ständigt fundera. Det är energin, den ständiga strävan, fliten, som gör skillnaden.

Du är vid det här laget bekant med min teori som det svenska samhället, att det består för det första av ett härskande skikt – politikerväldet med vidhängande välfärdsindustriellt komplex –, för det andra av en rätt slitstark medelklass som betalar samt för det tredje ett skikt behövande, i allmänhet olika slags offer, som nyttjar välfärdskomplexets tjänster och omsorger och utgör dess klienter."

Och slutar så här:
"I det perspektivet kan man också förstå varför det PK-istiska värdegrundstänkandet tagit Sverige i ett sådant järngrepp, ty här har härskarnas naturliga drift att undergräva självsäkerheten hos den medelklass som försörjer dem fått turboladdning av att de svenska härskarnas affärsidé är att agera humanitär stormakt (på medelklassens bekostnad såklart)."

Läs gärna kommentarerna till vad Engellau skriver.

Nästa text har Jan-Olof Sandgren skrivit - och den börjar så här:
"Varför sticker Sverige ut som ett så extremt land när det gäller invandring, inställning till våld, krig, brottsbekämpning och en rad andra områden? Även våra nordiska grannländer tycker att vi är extrema.
När Norges invandrings- och integrationsminister Sylvi Listhaug besökte Rinkeby häpnade hon inte bara över laglösheten i svenska förorter, utan också över det fientliga bemötande hon fick från svenska kollegor.
Den finske professorn Paul Lillrank skriver i Hufvudstadsbladet att Sverige håller på att utvecklas till ett större hot mot Finland än Putins Ryssland.
Den amerikanske journalisten Tim Pool beskriver Sverige som ett ”obehagligt” land, där en tystnads- och förnekelsekultur råder."

Apropå Kuriren ovan. Även till Sandgrens text finns intressanta kommentarer. Som:

"Det blir ständigt inflation i ords betydelser. Den etablerade makten använder bokstäverna SD som ett rött skynke, och tillskriver SD nazistiska rötter och trångsynthet.
Med tanke på hur många människor som röstade på SD i senaste valet så vore det en behövlig journalistisk uppgift att beskriva och granska SDs faktiska politik.
Vad säger de och hur röstar de i riksdagen, hur jobbar de på kommunnivå osv ?
Hur pass antidemokratiska är SD? Eller inte.
Visst ja, journalister är ju inte intresserade av fakta som grund för åsikter.
Annars vore samma sorts granskning faktiskt intressant vad gäller alla partier i st f att vi bara matas med deras egna fina ord under ett valår.
Alltså vad som faktiskt sägs och görs i den praktiska politiska vardagen. Vid sidan av de fina talen."
Eva Danielsson

OK - nu får du fundera lite själv…

Man kan inte vrida tiden tillbaka… (1/10 2017)

09.00 - "I en viss bemärkelse är det förstås korrekt att det inte går att vrida tiden tillbaka, nämligen just i bemärkelsen att det inte går att vrida tiden tillbaka. Vi kan inte återskapa alla de förhållanden som gällde för en timme eller en vecka eller ett årtionde sedan. Det begriper vem som helst.
Men det är inte så sentensen brukas. Den brukas för att försvara status quo. Om jag klagar på dagens skola och jämför med 1970-talets skola så möts jag av ett medlidsamt och lätt anklagande utlåtande om att man inte kan vrida tiden tillbaka. Det medlidsamma betyder egentligen att jag är en himla idiot som tror att det går att vrida tiden tillbaka.

Den som skriver så är Patrik Engellau som avslutar sin krönika med en anklagelse - vill jag väl kalla det:
"På motsvarande sätt vägrar jag att tro att det inte skulle gå att få det svenska rättsväsendet och polisen och försvaret och allt det andra att börja fungera igen. Kan man operera tarmvred så kan man väl återställa no go-zoner.
Det krävs bara lite mer planering och ansträngning. Allt hänger egentligen på vad man vill.
Sveriges problem beror på att de som styr landet – och kanske svenska folket – egentligen inte vill lösa problemen.

Och så sitter jag där med min morgonfika och undrar "Hur är det i Vingåker då?"

Samma fundering dyker upp när jag läser vad Johan Westerholm skriver när han berättar om en diskussion om kultur han lyssnat till:

"Det handlade också om en kulturkritik som upphört att vara just kritik, utan mer har börjat handla om ett slags frekvensräkning där ett givet estetiskt arbete bedöms utifrån hur många rasifierade/kvinnor/hbtq-personer som finns involverade i verkets tillblivelse."

Om du nu orkar bry dig i att försöka förvandla detta om kultur till dagens politik i Vingåker så kanske du, som jag, får en känsla av att det är just sådant tänk som i mycket styr vad som uträttas av våra styrande och andra beslutsfattare.
Varför skulle, som exempel, där annars finnas någonting så tramsigt som en Mångfaldsfestival?

Från favoritfåtöljen…

00.10 - Jaha, oktober, tänker jag lite förstrött efter att ha satt mig i favoritfåtöljen för att koppla av en stund innan sängen kan tänkas börja locka.
Då kom jag på att jag egentligen vet inte så mycket om Vingåker.
En fundering som kom upp eftersom jag undrade lite över hur många "hushåll" det kan finnas i kommunen.
Jag ville försöka få någon slags uppfattning om hur många det skulle kunna vara som möjligen kunde bli intresserade av att bli läsare här hos nattgöken.
Hittade just inte den informationen.

Detta med anledning av jag i kväll kollade statistiken för unika besökare på bloggen. 730 i augusti har blivit 852 i september.
Utan att jag gjort (fått göra) "reklam för mig själv".
Och fick så den, för mig, förnöjsamma tanken - Vänliga Vingåkersbor kanske… funderade jag optimistiskt…
(Lite andra siffror om vår kommun hittade jag - här)


Nå, om det kan sägas vara bra eller inte vet jag inte - men den ökande trenden i höst gör att jag nu smått belåten - tar kvällens glas vin med mig till fåtöljen för att avsluta en kväll - sannolikt i ett slags samtal med mig själv och mina funderingar.
Som kanske hamnar här

Nytänkande del 2 (30 sept 2017)

13.00 - Lördag - och jag har lite annat kul för mig än att skriva gnälliga saker om skolorna i Vingåker. Därför släpper jag gärna fram Patrik Engellau och vad han skriver under rubriken:
Dominerar särintresset eller folket?
Hans text börjar så här:

"Nyligen diskuterade jag med mig själv om den mest sannolika framtiden för Sverige är att politikerväldet kör nationen vidare utför stupet tills vi kraschar eller om politikerna kommer att nyktra till och lyssna på medborgarnas nödrop och vidta de åtgärder som behövs.
Frågan är, menade jag, om Sverige är tillräckligt demokratiskt för att landet ska kunna mobilisera ett ledarskap som inte bara ser till sina egna intressen, utan även till folkets."

En utmärkt bra text som jag gärna ser att du läser - i alla fall om du har funderingar över Sveriges framtid…

Nytänkande? (29 sept 2017)
Kommentar finns - här

13.15 - Det är inte varje dag Kuriren och jag tycker lika - men i dag hände det. I alla fall vad det gäller synen på skolverksamheten i Vingåker - som får sig en örfil - i dagens ledartext i tidningen.
OK, alla som tittar in här kanske inte är prenumeranter på Kuriren och kan därför inte ta del av texten - men - där står under rubriken "Sverige underpresterar - Sörmland ännu sämre" - bl a:

"Och inte heller i Mälardalen är det lika för alla. Medan Eskilstuna och Katrineholm ligger ungefär på Sörmlandssnittet, presterar Flen och Vingåker betydligt sämre, Strängnäs markant bättre, och det håller inte att skylla på de socioekonomiska skillnaderna.

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, vilket betyder att varje kommun är skyldig att göra vad som krävs för att alla elever, oavsett bakgrund, ska få likvärdiga möjligheter. Det handlar inte bara om resurser och lärartäthet, även om de nya statliga pengarna som framför allt riktas till skolor med tuffare villkor är välkomna. Det är minst lika viktigt att lyckas locka de bästa lärarna till skolorna med störst utmaningar och att utarbeta arbetssätt som ger mest resultat för pengarna."

Och så ger Kuriren följande förslag:

"Och här kommer ett radikalt förslag. Låt kommunerna i Sörmland gå före och testa något nygammalt som fungerar: katederundervisning och fokus på faktakunskaper.
Vingåker och Flen kan gott åka på studiebesök till områden som dragits med låga skolresultat, men som efter hårt arbete vänt den negativa trenden."

En alldeles utmärkt ledartext i Kuriren vill jag gärna lägga till.

09.55 - Nu ska jag göra mig lite märkvärdig genom att påstå att jag - emellanåt - har ambitionen att påverka "omgivningen" med det jag publicerar. I ordet omgivningen kan du gärna läsa in de "ansvariga politikerna i kommunen". Och kanske också de tjänstemän som har en smula "makt".
Och det försöker jag - påverka alltså - också emellanåt - göra med väljarna i Vingåker genom att föra ut (länka till) kloka funderingar från (som jag tycker) begåvade människor som har annorlunda tankar som kan öppna ögonen på dem som nu ska välja kommunpolitiker nästa år.

Ett exempel på det är att peka ut - nya tankar och idéer - för de ansvariga för kommunens undermåliga skolverksamhet.
Som att hälla vatten på en gås…

Jag ställer frågor till ansvariga och får svar på "någonting annat".
Begripligt, mumlar jag ofta till mig själv, eftersom de nog inte har några svar eller idéer som leder till förändringar. Bättre sådana menar jag då.

Detta om detta. Som jag skrev i går - blev jag nobbad av kommunen att sätta in annons i kommuntidningen eftersom jag inte "var företag". Frågade då Maria Pestrea om jag fick annonsera om jag startade "företag".
Svaret blev:

Hej Bjarne!
Utifrån vårt ansvar som ansvarig utgivare granskar vi alltid annonserna, oavsett om de är registrerade firmor eller föreningar/organisationer. Så med andra ord så är det inte självklart att annonsen eller annonsören är godkänd bara för att man är firma/förening. Det är viktigt för oss att tidningen har ett bra innehåll och lever upp till både våra värdegrunder och varumärke.

Du har öppnat upp för en ny diskussion och något som behöver tänkas igenom ordentligt. Vi har tidigare inte haft någon bloggare som annonserat så jag behöver fundera på detta tillsammans med kommunikationsgrupp och ansvarig utgivare. 
Då vet vi det…

Men milda makter - ett sådant besvär för min skull.
Kanske i onödan - jag tänker inte be om annonsplats i kommuntidningen någon fler gång.

Det ökar…  (28 sept 2017)

21.40 - Bara med anledning av vad jag skrev tidigare i dag - Dumpad - så  fick jag för mig att berätta någonting jag inte kommenterat förut - hur många är det som tittar in här?
Inte så överdådigt många om jag ska vara ärlig. I augusti hade jag 730 unika besökare - inte så dumt i alla fall - säger jag lite tröstande till mig själv, eftersom bloggen ju bara vänder sig till de få tusen vuxna som bor i Vingåker - och att jag inte på minsta sätt har "gjort reklam för mig".

Därför fick jag plötsligt för mig att jag ville tala om för Vingåkersborna att - här i kommunen finns en - som Anneli Bengtsson uttrycker det - "en åsiktsmaskin" - genom en annons i kommuntidningen.
Ville berätta att här finns en som (hoppas jag) måhända både roar och oroar kanske rent av ibland retar någon som läser vad jag publicerar.

När jag skriver detta så ser jag att räkneverket just slagit om till 54.000 besök. Och när jag för kort stund sedan kollade statistiken för unika besökare så här långt i september så såg jag att den visade 822.
Antalet begåvade besökare ökar…
Vi kommer att ha roligt tillsammans under det kommande valåret.
Vänta bara.

Dumpad!

08.15 - Kommunen ger ju ut en egen tidning som heter Vingåker för dig som innehåller "information från Vingåkers kommun" - som det står på omslaget. Och som också tar emot annonser.
Nästa nummer av tidningen sägs utkomma i morgon den 29 september.
Jag tog i god tid före utgivningen kontakt med Linderoths tryckeri, som producerar tidningen, och anmälde att jag ville sätta in en annons för "nattgöken".
Fick till svar OK, och sände in min annons…


Denna morgon, dagen innan tidningen förväntas hamna i din/min brevlåda, fick jag följande mejl:

Hej Bjarne jag har talat med kommunen och dom godkänner inte din annons med hänvisning till att det inte är ett företag, och jag har tyvärr inget att säga till om i detta fall då Kommunen är min uppdragsgivare och ansvarig utgivare.
Så du vet när tidningen kommer i lådan.
Är det några frågor om detta hänvisar jag till Maria Pestrea på Kommunen.
Ha en fin torsdag.
Med Vänlig Hälsning
Mats Wangenfors
Linderoths Tryckeri

Bara så du vet - jag är inte alls överraskad över att ha blivit "dumpad" och har med stigande spänning väntat på vilket argument de skulle leta fram för att slippa föra ut reklam för - en bland kommunens folk - inte helt populär blogg…

Nå, jag har sänt ett mejl till Pestrea och frågat om jag får annonsera i kommuntidningen om jag bildar "enskild firma".
Väntar på svar…


Så här långt - 1-0 till kommunen…

Min absoluta favorittidning är Fokus - som blev "Årets tidskrift 2013". Juryns motivering var:

Årets Tidskrift 2013!

"Fokus är en tidning som brinner för en enda sak, att göra sin läsare smartare utan att de märker det."

- Juryns motivering -

En ambition jag helt delar…

Man kan - fast man är företag - bli "dumpad" av politiker.
Som du kan läsa om här

PS - tillhör du dem som har fullt förtroende för våra myndigheter - så läs gärna detta och se om du bli "påverkad"…

Den lokala skolan… (27 sept 2017)

10.10 - Bryr jag mig just ingenting om. Beror säkert på att jag inte har några egna barn eller barnbarn som går i någon av Vingåkers skolor. Rent allmänt så där, unnar jag förstås den svenska skolan och dess elever en förbättring.
I alla fall de få dagar då jag har haft känningar av lite PK-känslor.

Nåväl, det finns då andra dagar/stunder då jag i alla fall får funderingar om skolans värld. Som när jag läser vad Inger Enkvist skriver hos Det Goda Samhället.
Det börjar så här:
"Ett sätt att beskriva varför Sverige har problem med sin utbildning är att påpeka att skolan ses mer som ett redskap för att producera jämlikhet än som en plats för att skaffa sig kunskaper. Förr stod kunskap i centrum, fast det knappast sades, eftersom det var så självklart. Nu står jämlikheten i centrum, och denna antas uppkomma genom kompensationsstrategier."

Om du nu som jag kan drabbas av - en stunds lust att få veta lite mer - så läser du förstås vad Enkvist skriver och anser om detta.
Enkvist är starkt kritisk till de ansvarigas syn på utbildning och avslutar sitt inlägg med:
"Sverige bortser också från att det finns alternativa sätt att se på jämlikhet. Många länder som exempelvis Singapore ser det som jämlikt och demokratiskt att ge alla elever möjlighet att utveckla sig till sin fulla potential genom att erbjuda olika alternativ som svarar mot olika elevers behov.
Man erbjuder så att säga ”stöd” för både svaga och duktiga elever genom att ge möjlighet att välja ett alternativ som passar eleven. Den svenska modellen med ett enda program upp till 16 år skapar ett stort behov av individuellt stöd, något som är mycket dyrbart och inte speciellt effektivt.
De enda som alldeles säkert vinner på den här modellen är den grupp vuxna som på detta sätt har anställning.

Om Vingåker nu vore en förebild för andra svenska kommuner så kunde man ju förvänta sig att de skolansvariga inom kommunen (plus de kommunpolitiker som så starkt framhåller sina omsorger om vår skola) läste sådana här texter och tog till sig av budskapet, vilket de förstås inte gör (läser sådana texter menar jag då) satte sig sedan ner och sa (om dagens skola) "Som det är nu  kan vi ju inte fortsätta nu måste vi ändra rejält".

OCH - ge fullständigt fan i om skolöverstyrelsen har en annan åsikt…

Tja - ungefär lika sannolikt som att du hittar en ledartext i Kuriren som skriver något positivt om SD…

Lokalpolitik? (26 sept 2017)

10.15 - Är en aning tveksam till att rubriken är den rätta - men - jag ser i alla fall med viss förvåning att vårt lokala politiska parti VtL verkar ha vaknat upp ur en länge tids koma. Som tydligt märks genom att de på sin FB-sida nu blivit smått aggressiva mot sin politiska omgivning.

I går fick sig det lokala Miljöpartiet en skrapa för att de - oförtjänt tycker VtL  - slår sig för bröstet och hävdar att de "fått igenom sin politik" vilket inte VtL alls gillar.
I dag (26/9) får hela den Vingåkerska politiken en hurring - lite så där allmänt hållet - men där också finns utpekade saker som (man kan uppfatta) pekar på smygkorruption.
VtL skriver på sin FB-sida:

"Vi är en liten kommun men måste ha samma politiska organisation som till exempel Eskilstuna som sprider ut sina kostnader på 100 000 invånare, säger Anneli Bengtsson (S), kommunstyrelsens ordförande."(Källa:Kkuriren)"
Nej, det behöver man inte ha. Det är lagstadgat att en kommun MÅSTE ha: Kommunfullmäktige,valnämnd, kommunstyrelse och överförmyndare.
Alla andra nämnder och styrelser är något som Kf (politikerna) bestämmer skall finnas.Varje kommun via det kommunala självstyret bestämmer själv hur många nämnder och hur stora dom skall vara, samt storleken på arvoden (lön).
Vilka tillsätts av dom olika partierna efter valresultatet.Vilket för det mesta är ett tack för lång o trogen tjänst eller om du behöver en inkomst - inte efter kompetens.
I Vingåker finns det även  "politikerpensionärer" som uppbär pension efter sitt politiska engagemang innan reglerna ändrades. Naturligtvis så är dessa kvar i politiken och då på arvoderade poster!

Inte helt snyggt av VtL, vill jag tycka, som tydligare borde ha redovisat vad de nu ondgör sig över.
– Vilka är det som sitter i nämnderna och inte har kompetens?
– Ge exempel på "politikerpensionärer" som sitter kvar på arvoderade poster.

Och bästa VtL - varför inte (igen då) berätta vilka nämnder ni vill lägga ner och berätta varför (de inte behövs). Och vad vinsten för oss väljare/kommunen då kan förväntas bli. En lugn och saklig genomgång…
(
Och varför då inte t ex börja med: "Man ska göra allt så enkelt som möjligt, men inte enklare". Den aforismen brukar knytas till den legendariske fysikern och Nobelpristagaren Albert Einstein och den saken tycker vi i VtL även ska gälla vår kommun och antalet nämnder och därför så…o s v)

Och för egen del skulle jag finna det mer underhållande (och därmed mer läsvärt) om VtL ville föra fram sina kritiska åsikter med större ironisk finess och elegans. Biter bättre…
Se gärna avslutningen den 24/9 "den begåvade ironin över vissa bilägare och deras förhållande till sina blinkers"…

Fostran för fred - eller för krig?
(25 sept 2017)

En smått märklig rubrik - kanske - tills du har läst vad Lars-Olof Sandgren skriver i sin krönika. Som börjar så här:
"Många i min generation växte upp i villfarelsen att våld är onödigt. God moral och ett rent hjärta var allt som behövdes för att lösa konflikter. Våld var en primitiv uppfinning som vi ”vuxit ifrån” – men tyvärr dröjt sig kvar inom auktoritära system som polisväsendet och militären. Vapen skapade krig och därför var vapenproduktion av ondo. Undantaget var förstås befrielserörelser i tredje världen, som behövde vapen för att få bukt med kolonialismen."

Och avslutar så här:
"Till sist. Om man vill bygga en fredlig värld, är det så säkert att all aggressivitet är dålig? Är det så självklart att våld automatiskt leder till krig? Kan det inte finnas en liten poäng i att barn redan i sandlådeåldern, ibland uttrycker aggressivitet, provar aggressivitetens möjligheter och lär sig dess konsekvenser?"

Och om du nu på en måndag orkar ta till dig vad Patrik Engellau skriver om islam och muslimer så klicka här

"De svenska muslimbröderna är mycket entusiastiska i sina rapporter till hemmamyndigheten i Kairo. De framför att inget annat europeiskt land troligen är så mottagligt för islamiska synsätt och värderingar som just Sverige."

Läs gärna kommentarerna till båda krönikorna.

Ovanlig vanligt söndag…
(24 sept 2017)

20.30 - Det händer inte allt för ofta att mina söndagar blir så där tämligen händelselösa. Nä, det är inte så att jag blir kvar i sängen hela dagen utan visst händer det saker - men just inget ovanligt.

Men efter ett tag kommer jag på att det beror väl på vad man kallar ovanligt. Som t ex att Madame och jag unnade oss en rejäl sovmorgon med en efterföljande lång god och skön frukost.
Faktiskt riktigt ovanligt vad gäller oss - det var knappt att vi hann ner till fotbollsplanen för att titta på hur Vingåkers flicklag - 13 år - började spela match klockan 13. M har två barnbarn (tvillingar) Lisa och Sanna om spelar i det laget. Va? Jo de är jätteduktiga.
Som precis hela övriga i laget i dag - då de vann med 5-0.

För några veckor sedan - när vi lagade någonting i ugnen - så vete f-n vad som hände - för när M öppnade ungsluckan så blev där ett herrans liv från de två brandvarnarna. Vilket fick familjen i grannhuset att komma farande för att rädda oss och huset…
Efter en halvtimme så kom där också en väktare från Sector Alarm för att kolla vad vi hade för oss.
Lite pinsamt förstås - jodå det hade osat en del…

En lång introduktion för att kunna berätta att i dag har M sett till att jag - förmodligen - har Vingåkers renaste ugn.
Väldigt ovanligt vill jag påstå…

Tja, så lite höststädning av verandan och plock inför morgonens färd till "sopstationen".
OCH - det mest ovanliga till sist - jag har inte suttit framför datorn på hela dagen fram till nu. Förmodligen det mest ovanliga i år - vad gäller mig då…

Men som du just läst - ett alldeles vanlig blogginlägg - om just ingenting viktigt alls…
Men här kommer i alla fall ett synnerligen viktigt meddelande:

PK-parlören… (23 sept 2017)

10.35 - Lördag, en så här långt, tämligen gråmulen dag som så mycket annat kan förändras till både något gott som mindre trevliga saker.
Se där - redan före lunch kan jag komma på finurliga funderingar…

Inte bara det - jag har också hunnit med att (på nätet) ta del av en PK-parlör som redovisar de senaste förklaringarna, beskrivningarna av vissa värde ord. Jag kopierar den skamlöst - och ursäktar mig med att "även väljare i Vingåker måste få ta del av sådan här viktig information och eftersom den inte kommer att redovisas i Kuriren så…" ;-)
Läs här och du har samma information som - nå i alla fall jag - men också många andra vågar jag tro…

12.55 -  I en stilla väntan på att bedövningslatheten efter en god lunch ska avta så att jag får lite vettigt uträttat så har jag tittat in hos nyheteridag.se för att se om där finns något som kan göra mig en smula upprörd…
Måhända har jag blivit så avtrubbad av all eländesbeskrivning på olika håll att det numer är tämligen svårt att "röra upp" mig.

Nåväl, jag finner i alla fall en krönika, skriven av den numera kände Örebropolisen Peter Springare som intresserar mig.
Innehållet i krönikan handlar om att polisen inte klarar av att leva upp till medborgarnas förväntningar och att ansvariga för detta kan läsas så här:
"Men det finns ett mycket stort och avgörande hinder till just detta, att med enkla medel skapa förbättringar i polisarbetet. Nämligen att fokus riktas mot kärnproblematiken, alltså konkret vad är det som felar i just det dagliga polisarbetet? Vi måste ta ett ansvar över och fokusera på just vår profession, polisverksamheten. Orsaken till att vi inte gör just detta, kan tillskrivas ett fenomen som mycket starkt präglar ledningen av Polismyndigheten, nämligen funktionell dumhet."

Tufft som fan, tänker jag, och mina illvilliga funderingar far runt på det mest okontrollerade sätt.
Passerade förstås även Vingåker lite snabbt.
Och vad säger du om en person som vågar ge sig på mäktiga personer där uppe i sin himmel?
Peter Springare:
"Förslagsvis kan vi börja med de två största motorerna när det gäller funktionell dumhet, rikspolischef Dan Eliasson och biträdande rikspolischef Mats Löving. Först därefter kan vi börja bromsandet av det fria fall vi befinner oss i idag och påbörja uppbyggnaden av polisverksamhetens kärnverksamhet."

I alla fall jag beundrar sådana människor…

Du är en jämrans mes…
(22 sept 2017)

Och mest mesiga är våra politiker. Jodå - du kan nog också inkludera våra lokala i Vingåker.

Du kommer högst sannolikt att hålla med mig om detta om du tittar på det här videoinlägget där Partik Engellau intervjuar författaren och psykiatikern David Eberhard.
Ämnet är (ursprungligen) att så många människor förväxlar "Snällhet med kravlöshet" - fullkomligt horribelt - men där levereras många fler bitska sanningar om - Sverige…

Lokala partierna (och lite annat)
(21 sept 2017)

14.00 - Läppeborna gnäller emellanåt över att trafikanterna kör för fort genom orten - utan att ännu så länge ha fått gehör för detta från myndigheterna.
Tidigare gav jag dem tipset att själva sätta upp egentillverkade skyltar som skulle kunna påverka "fartdårarna".
Ingen respons. Inte heller förväntat, för varför skulle de vara annorlunda än ni andra i Vingåker?


00.45 - Har man inget annat kul för sig i den sena natten kan man ju alltid sitta där och fundera över de lokala politiska partierna i Vingåker.
Va? - jaså det händer aldrig dig.
Då går du sannolikt och lägger dig tidigare än jag…

Nåväl, där jag satt i favoritfåtöljen och njöt av tystnaden och det svaga skenet från ett par värmeljus så kom jag och tänka på en person jag står i tacksamhet till. Sören Larsson heter han och är en av de de bästa "tidningsmakare" jag lärt känna. Sören var en av dem som var med och startade tidningen Veckans Affärer.

Det kom sig att jag (1976) just blivit chefredaktör för tidningen Hundsport, en alldeles för tråkig och seriös tidning som befann sig på dekis.
Tidningen hade i varje nummer en så kallad "rasartikel" där tidningen mer ingående berättade om "månadens ras".
Och det hade den haft i åtskilliga år (före mig alltså) - gjord på det mest tråkiga och seriösa sätt.

Sören och jag träffades över en god middag hemma hos mig där jag bodde i Sollentuna - för att få tillfälle att prata tidningar.
Jag kortar av det hela med att genast berätta vad Sören delgav mig för råd:
"Om du ska skriva om en viss hundras så ska du inte med artikeln vända till dem som är uppfödare eller ägare av just den rasen."
Och så förklarade han: "Om du nu skriver om t ex schäfer (där ungefär 10 procent av Hundsports läsarna var just sådana) så intresserar du just/mest bara dessa 10 procenten av läsare. Som dessutom ofta är mer kunniga om rasen än tidningen/skribenten.
Och så fick jag rådet att utforma (skriva) artikeln om (t ex om schäfer då) så att den i stället blev intressant för de övriga 90 procenten av läsekretsen.
Vilket även gör schäferfolket glada, poängterade han

Du fattar det kloka i det - eller hur? Det du skriver ska ju intressera så många som möjligt…

Den inställningen/kunskapen/intresset har inte företrädarna för de lokala politiska partierna begåvats med.
FÖR - läser man vad de producerar på sina hem- eller FB-sidor så är det till 100 procent riktat till de (redan) egna troende.

För all del - skadan är minimal - eftersom ingen normalbegåvad Vingåkersbo normalt tittar in på deras hem- eller FB-sidor.
Varför skulle de göra det?

Kanske jag kan inspirera till nytänkande hos något lokalt parti genom att berätta att genom att jag förstod vad Sören Larsson menade - lyckades jag på tre år - öka Hundsports upplaga från 28.000 exemplar per månad till lite över 66.000 exemplar/månad (TS-kontrollerad). Sedan tackade jag för mig och drog vidare i livet - trött på alla de okunniga hundägare som fanns.
Då…

Hm, mumlar jag och suckar för mig själv och tar, smått uppgivet, det sista ur vinglaset, mycket tveksam över om någon lokal politiker begriper vad jag menar…

Tidiga funderingar  (20 sept 2017)

(uppdaterad 16.20)

10.10 - OK, det är väl inte direkt tidig morgon när jag skriver detta - men - vid morgonkaffet läste jag några rader som fortsatt gnager i huvudet.
Apropå att företrädare för vissa partier hyser uppfattningen att "Invandringen behövs för att klara en fortsatt bra välfärd" och lite annan skit också…

"Så vad är det då som gör att de folkvalda så enträget vill att vi skall ta emot invandrare? Den förklaringen svenska folket har fått är att den del som går i pension är för stor för att den delen som arbetar skall klara av att försörja dem. Det handlar alltså om pensioner och välfärd. Så ju fler invånare vi är i Sverige ju större skattintäkter blir det för staten. Vilket är en sanning med modifikation eftersom ju fler invånare vi är i Sverige ju dyrare blir välfärden.

Mitt i allt detta undrar jag varför vi måste bli fler? Är den en Quick fix a la regeringen? Hur kan Island, som bara är 334 252 invånare, klara sig? Hur löste de bankkrisen med de jätteskulder det innebar utan att ta in en enda invandrare?"

Jag vet inte - men man kan ju i alla fall undra över det - om man har tid och lust. Och det har ju jag…

Andra funderingar…

11.45 - Tittar in hos BBC och finner den sköna berättelsen om Ironbridge. Som väcker en slags avundsjuka av hur duktiga BBC är och lockar fram tankar som "Det bonniga Sverige".
Kolla in hos BBC - här - (bildspel med skönt underhållande och lärorik text) och känn om du får några egna känslor…
Hos mig "Dit måste jag åka - igen"

Senare funderingar

Hej Bjarne,
När GW Persson i TV försöker förklara hur saker och ting ligger till för oss nyfikna tittare brukar han luta sig mot statistiken. Samma metod kan användas för att förklara hur det står till med försörjningsbördan i vårt land.

Sverige behöver fler människor i arbete. Eftersom svenskarnas aktiviteter i sänghalmen inte längre ger tillräckligt med skattebetalare är invandringen ett nödvändigt komplement.
Den ökade kostnaden kan t.ex. finansieras genom omfördelning av bistånd och kommer på sikt att ge ökade skatteintäkter för bl.a välfärd.

Åldersstrukturen i Sverige har förändrats ordentligt. Andelen 0-4 år har ökat liksom andelen personer som nått och kommer att nå pensionsåldern. Sedan 1960-talet har försörjningsbördan varit relativt konstant och det har behövts en person i yrkesaktiv
ålder för att ”försörja” 0,71 personer i åldrarna 0-19 och 65 år eller äldre. År 2020beräknas 21 % av befolkningen vara 65 år eller äldre och bördan har ökat till 0,78.

I den här listan redovisas Sveriges demografi med en hel mängd fakta om befolkningen.

SCB visar med sin befolkningspyramid hur åldersstrukturen över tid har förändrats vilket då också har ett avgörande inflytande
på vilka som tar del av välfärden och vilka som bidrar till den.

Sen är det upp till våra kära politiker att, på mandat av oss väljare, se till att den gemensamma kakan blir så rättvist och solidariskt fördelad som möjligt.

Vårt utsträckta land innebär en mängd utmaningar som andra länder saknar. Vi skulle må bättre av att hantera en större och mer utspridd befolkning.

Sverige har en yta av 447435 kvkm och ca 10 miljoner invånare.
Österrike har en yta (mest alper) av 83879 kvkm och ca 8,6 miljoner invånare.
Island har en yta av 103000 kvkm och ca 335 000 invånare.
/Åke

Sena funderingar (19 sept 2017)

23.35 - Även en tisdag kan ta slut, tänker jag när jag gör mig en sista runda på internet, där jag också gör en koll på kkuriren.se och läser där att vid gårdagens KF-möte så bestämde ledamöterna att Ålsätter ska anslutas till det kommunala "vatten och spillvattennätet".

På en direkt fråga från Anders Lundström (VTL) blev svaret från Sörmlands vatten att även de som i dag har godkända avloppsanläggningar kommer att anslutas till kommunens ledning.

Oavsett om man vill eller inte, konstaterade Lundström då.
Allt enligt Kuriren.

Eftersom där inte står annat så tycker jag mig ana att det här KF-beslutet togs "enhälligt" av ledamöterna.

Vad tycker mig ha förstått lär det här bli en dyr kostnad för fastighetsägarna i Ålsätter - en så där 230-tusen per fastighet ryktas det om.

Snyter man väl inte ur näven så där direkt, kan jag föreställa mig. Och blir nyfiken på funderingen "går ett sånt här KF-beslut att överklaga?" Vet inte men ska se om jag kan få reda på det.
Fast inte i natt…
Det kan man - som du kan läsa om här.
Och lite mer om kommunalrätt - här.

Så blir jag lite nyfiken på nästa fundering "undrar om det kommer någon reaktion från Ålsättersborna?"
Man (Jag) kan väl ana att en eller annan är missnöjd med att ha blivit överkörda av kommunens beslut. Och försöker tänka mig att någon av dem tar kontakt med vår lokaltidning för att - ja någonting då. Kanske kontakta vår lokalredaktör Klas-Göran Bäck för att bli intervjuad, en ilsken insändare - eller något annat.

Den som lever får se…

 Gråmulet…

08.50 - God morgon! Ibland kan jag inte komma på någon rubrik som känns passande till vad jag funderar över - och då blir gärna något oinspirerat…
Nåväl en som sällan verkar vara oinspirerad är Ann Heberlein som gärna och ofta ger oss sina synpunkter och åsikter i de mest skilda ämnen.
Här - skriver hon om något som jag emellanåt funderar över: ängsliga, rädda rent av fega människor.

"Jag kände mig förintad – och förrådd. Varför sade de andra ingenting? Det ringde ut och alla lämnade klassrummet. Väl i det fria, ur syn och hörhåll från historieläraren, berömde de andra mig för mitt mod. Så bra att jag sade ifrån. Jag invände att det spelade ju ingen roll eftersom ingen, inte en enda gav mig stöd. Ingenting hade förändrats, mer än att jag framstod som lat och bråkig."

I övrigt laddar jag för vinst i dagens bowlingmatch mot Madame - då får man inte vara vare sig rädd eller feg.
I sitt spelande menar jag…

Små märkligheter…
(18 sept 2017)

12.15 - Små och små - jag tycker det är stora märkligheter - men fegar ur lite och skriver "små" eftersom jag anar att det är mina funderingar som hamnar i underläge denna gång.

Jag går ut lite försiktigt med "All religion är mänsklighetens gemensamma mentala defekt" bara för att du ska ana tonen i mina funderingar kring gårdagens kyrkofullmäktigeval.
Det är mycket jag inte förstår vad gäller människor och hur de "tänker" - men tror att det jag minst förstår i det sammanhanget är "Varför känner så många det viktiga i att tro på en Gud?"
Att jag satte ordet tänker inom citat här ovan beror på att jag inte alls tror att deras religionslängtan beror på något tänkande utan på - ja vad då?
Vet inte - men jag har det inte - och ändå tänker jag rätt mycket - om jag får säga det själv…

Det var ju inte det jag ville skriva om - egentligen - utan att jag blir sittandes med förvånat höjda ögonbryn när jag läser hur politiserat kyrkofullmäktigevalet blev. Och hamnar i Vingåker…

Av de möjliga 25 mandaten fick S 12, C fick 6, Öppen kyrka 4, SD 3 varav de (igen) inte kan besätta ett och att därför en "stol" av de 25 kommer att stå tom.

Av 5497 röstberättigade församlingsbor var det 1011 personer som röstade. 24 av dem anses ogiltiga.

Och så blir jag sittandes i funderingar kring hur en S-röstande församlingsbos syn på kyrkan kan skilja sig från de andra partiernas väljare. Men kommer så småningom fram till att det är jag inte alls intresserad av - egentligen.
Och erkänner att min okunnighet om vad som styr religion är nästan lika stor som Aftonbladets okunnighet (18/9) om fåglar är.
Tranor som skogsfågel?

Utspel? (17 sept 2017)

12.50 - Sitter och slötittar på de stora tidningarnas nät-tidningar och stannar till lite i läsningen när jag i Göteborgs Posten läser:

Stora borgerliga utspel är att vänta under det kommande året – i alla fall om det låsta läget i opinionen ska förändras.
– Ju närmare vi kommer valet desto större blir rimligen desperationen i Alliansen, säger statsvetaren Jonas Hinnfors.
 

Han tror också att det krävs utspel av modell större från Alliansen för att nästa års valresultat ska skilja sig nämnvärt från dagens låsta läge.

Som så vanligt när jag läser sådant som får mig att stanna upp - mina funderingar hamnar i Vingåker.
"Vad vet jag om det aktuella opinionsläget i kommen?" poppar lite oväntat upp som snabb fundering.
Inte aning, och det har förmodligen ingen annan ortsbo heller.
Där nästa tanke blir - och ingen bryr sig heller.
Ingen politiker heller, lägger jag till utan att egentligen veta - men jag har ju som du nog kan ana - mina fördomar.

Nåväl - vidare funderingar kräver kaffe - som det ofta gör hos mig då jag behöver resa mig från datorn och göra någonting "annat" som drar tänkandet åt annat håll en stund.
Zoegas Blue Java
är mitt favoritkaffe "Kryddig & harmonisk lätt mörkrost" som det står på paketet, förljuvar mina dagar.

Och det gör det även denna gång, allt medan jag funderar lite över om jag kan tänka mig att något lokalt politiskt parti skulle kunna åstadkomma ett "utspel modell större" som därmed kunde rubba det nuvarande politiska läget i kommunen.

Hm - kaffet blev nog för svagt - för det kunde jag inte alls tänka mig. Liksom jag inte på något sätt kan förvänta mig få uppleva någon som helst form av "desperation" från något parti…

Varför de nu skulle göra något av ovanstående. Livet i Vingåker rullar ju på i behagligt tempo och jag kan inte föreställa mig att där finns några möjligheter till "utspel" som skulle oroa väljarna i någon grupp.
Ska prata med Clemens om detta när han dyker upp nästa gång, tänker jag, medan jag lystet går mot favoritfåtöljen och de två böcker jag just avhämtat på Q8-macken…

Grinigt och läsvärt…
(16 sept 2017)

11.20 - Det första står jag för - som blivit dunderförkyld och därmed så grinig till humöret att Madame valde att åka hem till sitt… ;-)

Dessutom undviker jag (klokt nog) att framföra några egna åsikter tills den rinnande näsan blivit mindre rinnande - och länkar i stället till två blogginlägg jag finner synnerligen tänkvärda.

Det första inlägget, av Anders Leion, har rubriken "Det godmodiga fyllot" - där du bl a kan läsa:
"Just nu pågår ett evighetsslagsmål mellan ett storvuxet, godlynt och lite överviktigt fyllo och en mindre, snabbfotad och elak motståndare. Vartåt lutar det? Den större klarar sig visserligen ännu, men den lille har arbetat upp sig. Matchens utgång beror alltså på hur länge den kommer att pågå.

Den större slagskämpen som slåss på fyllan är det svenska etablissemanget, den mindre smidigare och elakare är våra muslimska invandrare."

Nästa blogginlägg är skrivet av Patrik Engellau har fått rubriken "Mitt hopp - att politikerna äskar makten mer än godheten".

Att makthavare älskar makten är ingen ny insikt. Machiavelli formulerade den alldeles tydligt. Hans tes var att makthavare och potentiella makthavare gör vad som helst för att nå sitt mål.
Nu råkar Sverige vara en demokrati vilket innebär att politikerna måste, om än med största motvilja, följa folkets uppfattningar om de vill hålla sig kvar vid makten. (Nu verkar den svenska oppositionen inte vilja ha någon makt – se decemberöverenskommelsen – och utgör därför en anomali som Machiavelli skulle få svårt att förklara annat än med hänvisning till någon sorts frökenaktig feghet. Kanske finns det bättre förklaringar, men jag har inte hört dem.)

När jag läser sådant blir jag nästan frisk av ren läsglädje…

Partistöd? (15 sept 2017)

12.50 - Ibland kan jag bli intresserad av någonting jag egentligen inte alls är intresserad av. Den här gången för att jag blev påverkad av vad Kuriren skriver:

Det är kommunfullmäktige som tar beslut om hur stort partistödet ska vara. Det kan ingå både grundstöd och stöd som betalas ut per mandat
Genomsnittet i landet är 46 kronor per kommuninvånare och år, som går till de politiska partierna. I Katrineholm är siffran 57 kronor per invånare och i Vingåker 60 kronor, mest i läne
t.

Det var troligen de tre sista orden där som väckte en lust att få veta lite mer om partistöd. Och - vad gör den som är nyfiken?
Letar förstås och det gjorde jag genom att klicka mig in på kommunens fina hemsida och skriva in frågeordet - partistöd.
Vad jag fann där kan du läsa om - här

Värt att fundera över…
(14 sept 2017)
09.00 - Läser med stigande frustration vad Inger Enkvist skriver i ett inlägg:

"Vad gör så de här personerna som pensionärer? De spelar kanske golf eller bridge men framför allt ser de nyheter på tv och på datorn! De inser att det tas felaktiga beslut, och de blir deprimerade och frustrerade över att inte kunna ingripa.
De skriver kommentarer och skickar brev till tidningar, och deras frustration är som sagt skyhög över att inte kunna ingripa.

För både dem själva och för samhället är det ett slöseri att deras kunskap och energi inte tas tillvara.
Det politiska parti som skulle förstå att använda sig av dem, skulle tillföras energi, men just nu ska det vara fyrtioåringar. Ungdom värderas högre än kunskap och erfarenhet."

Jodå, jag är både frustrerad och vill ingripa - vilket är en av orsakerna som fick mig att starta den här bloggen…

Men hur jag ska göra när jag blir frustrerad när jag läser vad Patrik Engellau skriver i dag - får jag fundera vidare på…
Men en första tanke är att "Det vore intressant att få veta hur socialnämnden i Vingåker funderar/fungerar".
En del av kommunens område som kostar den del pengar.
En berättande redovisning i kommuntidningen kanske?
Nå, det kanske inte passar sig i den tidningen - kan man ju tänka sig att de ansvarige tycker.

Då fick jag tanken att till Robert Skoglund, socialnämndens ordförande - framföra att jag erbjuder jag dig - hur mycket utrymme som helst här på nattgöken - för att kunna informera (underhålla) oss i Vingåker om socialnämndens verksamhet.

Jag tänkte också - om jag till Skoglund berättar att antalet "unika besökare" hos nattgöken stiger snabbt så kanske det kan få honom att blir mer intresserad av att få "komma till tals och berätta om socialnämndens viktiga arbete".

Kunniga medborgare anses visserligen (ofta) som "farliga" av politiker - då kan de ju börja lägga sig i genom få/ha åsikter.
det är nog inte särskilt troligt att vi får uppleva.
Men om du nu är en smula intresserad så kan du klicka här så kan du ta del av socialnämndens senaste möte den 11 september.…

Kommentar finns - här

Det politiska parti som skulle förstå att använda sig av dem, skulle tillföras energi.
Jo, jag skulle gärna ställa upp på det - om där bara fanns ett lokalt parti som på något sätt utstrålade "en mer smaklig och lockande profil - än ljummen havregrynsgröt".
Men det finns det inte - tycker jag…

Högre tonläge? (12 sept 2017)

18.00 - Undrar jag lite smått efter att ha tittat in på VtLs Facebook-sida och ser att de intar en tuff attityd mot Robert Skoglund (S).
Ska vi tro att VtL därmed har startat upp valrörelsen, och anger tonläget, inför nästa års kommunalval? Vi får väl se…

Kanske jag ska avslöja att jag i dag har haft ett mejlutbyte med Anneli Bengtsson, kommunstyrelsens ordförande, vi har olika uppfattningar/åsikter om vissa saker, där jag sände Bengtsson ett slags avrundande "PS-mejl" där jag skrev:

Lena Mellin på Aftonbladet berättar att "4 av 8 partier inte är bäst på något" och lägger till:

Väljarna ser dem som helt profillösa – en dödssynd i politiken

Gäller samtliga partier i Vingåker - om du frågar mig.
Det kommer jag att - betydligt starkare - att framhålla fram till valet. Och där använda min "vänliga ironi" så mycket jag förmår.…
Något ska man ju roa sig med…
Bjarne

Hm - kanske har VtL därmed börjat bygga på sin profil?
(I alla fall jag- kan du se i nästa nummer av kommuntidningen)
Heja heja…

23.35 - Tänk, sa jag till mig själv, tänk om partierna i Vingåker ville kommentera och prata (betydligt) mer om sånt här  (Sverige ett intellektuellt b-land) - i stället för hastighetsbegränsningar i trafiken.
Känns som det är betydligt angelägnare.
Fast, velar jag en tankestund senare - kanske inte i Vingåker då?

En förnimmelse? 

10.20 - "Jag svarade att jag inte vet. Det är bara en förnimmelse, men det är genom förnimmelser man skönjer stundande förändringar. Man anar kommande oväder av himlens färg och begynnande vindilar.

Vad jag märker på mig själv är hur tilliten undergrävs, framför allt tilliten till den information som presenteras för mig. Det gäller både vad media uppger och de anekdoter som andra berättar för mig inklusive påstått självupplevda händelser."

Taget ur en text som är skriven av Patrik Engellau.

Jo, även jag tycker mig känna en slags förnimmelse - att Sverige är på väg utför…
Vilket - emellanåt - även gäller läget i Vingåker.
Min misstro mot politiker och media ökar mest hela tiden - märker jag när jag känner att jag blir förvånad över att ingen politiker (som jag tydligen förväntat mig) slår sig för bröstet och skroderar "Vi har minskat arbetslösheten i Vingåker".

OCH - det har den ju - från 10.7 procent till 10,6 procent. Vilket en person kan använda som argument för att framhålla sitt partis förträfflighet. Men vad finns då bakom den minskningen?
Inte mycket att yvas över…

I slutet av augusti var 428 personer i Vingåker inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det motsvarar en arbetslöshet på 10,6 procent.

Sedan motsvarande månad 2016 har arbetslösheten minskat med en person, eller  0,1 procentenheter.
Berättar Arbetsförmedlingen.

Ta nu inte min kommentar om Vingåker så allvarligt - jag trivs ju utomordentligt bra att bo här och våra lokala politiker - och tjänstemän - gör "så gott de kan"…
Men det är ju själva f-n att man ska behöva åka till Katrineholm för att kunna spela bowling…

Nå - men vad säger ni miljövänner inom lokala MP om följande? En så där 4-6 gånger i månaden tar jag bilen till Katrineholm - bara för att roa mig. Utan minsta tanke på att jag därmed smutsar ner miljön med min "fuskdieselmotor" från Volkswagen…
Suck!
Det där skrev jag bara för att jag känner mig en smula grinig…

En dos nostalgi 

00.10 - Jag har lätt att bli nostalgisk, påverkas lätt av t ex bilder som får mig att försvinna bort i minnen. Denna måndagskväll, trött på politik, räcker inte inspirationen till annat än att sortera lite bilder i datorn.

Hamnar i en bildmapp innehållande bilder från Wales och lutar mig stilla tillbaka och minns…

Mmm - alla dessa sköna besök i norra Wales med sina mysiga hotell, tågresan upp på berget Snowdon, 1085 meter högt, och den långa sköna promenaden ner igen. Har jag gjort ett otal gånger. En underbart vacker "promenad" ner till orten Llanberris som tåget utgår från.
Nå, en inte helt lättpromenerad färd nerför som tar en så där 3 timmar och som avslutas med att man  stapplar de sista hundra metrarna till parkeringsplatsen och ramlar in i bilen med ett belåtet stön med benmuskler som kvider av överansträngning.
Nix - ingen dans på hotellet den kvällen…
Vilket gör att man nog, nästa dag, orkar besöka den magnifika trädgården, Bodnant Garden, och njuta av högklassig trädgårdsskötsel under de (kanske) två timmar som det tar att ta sig runt. Nu pratar jag om en lugn promenad med många stopp för att kunna beundra vad de skickliga trädgårdsarbetarna bjuder oss…

Där, i Wales, har jag varit återkommande besökare under många år. Alltid med den egna bilen…
Just nu bestämde jag mig för att åka dit igen i början av maj.

Skönhet? (11 sept 2017)

09.15 - Livet kan kännas lite orättvist, är det som passerar i tankarna där jag sitter med mitt morgonfika.
Att jag funderar så beror på vad vännen Åke mejlat mig på morgonen. Nämligen:
Bjarne
VtL - kan det vara något att lägga sin röst på?
Har de inga bättre argument? 
Vad skulle ”skönhet” kunna  ge Vingåkersborna för fördelar?
Du måste få tag i Clemens igen!  :-)
Åke

Bilden du ser här ovan finns på VtLs Facebooksida och jag har också funderat lite över vad VtL menar med den. Nix- jag förstår inte riktigt tanken bakom.
Min första tanke var i alla fall "bra fotoshop-arbete" för visst är det snyggt gjord.

Min tanke om orättvisa bygger nog på att jag egentligen vill ge VtL beröm för att de "försöker". Som jag ser det, det enda lokala politiska parti som sticker ut näsan lite och syns därför en uns mer än de andra partierna. Att ordet lite står där ska peka på att vad de då för ut mest finns på deras facebook-sida - och där är det ju inte många som tittar in - vad jag tycker mig förstå.
Ännu färre på deras hemsida…
Men om man nu som politiskt parti sticker ut näsan och påstår/vill saker händer det otacksamma att de med sitt offentliga agerande kan bli gisslade av t ex sådana som jag. Som inte alltid "tycker" samma saker som VtL och dessutom berättar vad jag tycker för andra…
Nå, det kanske inte är hela världen för dem - inte än i alla fall - och jag kan i vissa stunder föreställa mig att partierna i Vingåker är synnerligen glada över att  Kuriren inte har samma "tänk" som jag.

För att anknyta till bilden, det sägs ju att skönheten kommer inifrån - men mer tydligt/synligt är ju att dumheten också kommer inifrån -  där tänker jag mer på dagens politiker.
Kanske mest på riksplanet då.

Och varför jag gör just det förstår du bättre om du läser vad Patrik Engellau skriver - här…

PS - Lite senare så börjar jag fundera över:
"Varför kan man inte  få läsa sådana texter som Engellau skriver på sin blogg - i Kuriren? Eller varför har inte någon av våra lokala politiska partier en egen skribent/krönikör på sina hemsidor som kan förmedla sådana "visdomar" till Vingåkersfolket?"
(Det är endast min goda uppfostran hindrar mig från att berätta vad jag anser om den saken.)

Det kan man inte - och jag kan inte framför mig se att det skulle bli så inom en snar framtid.
Inte undra på att läsarna blir allt fler hos "Alternativa media".

Bonniga Vingåker…
(10 sept 2017)

00.25 - Du behöver inte alls ta åt dig personligen, men rubriken som sitter där har nog sin grund i att jag bott den största delen av mitt vuxna liv i Stockholm. Vilket förstås påverkat mig men också klart påverkad av den lokala bonnigheten. Ett ord som mycket bygger på vad jag läser i Kuriren.
Får jag börja med en intervju (?) med S-märke Robert Skoglund som lyckas få till (in) en stor artikel i lokaltidningen om en "blankett". En blankett som upprör Skoglund. Kuriren skriver:

Föremålet för hans känslostorm var ett brev från skolhälsovården i Vingåker. På den medföljande blanketten uppmanades den homosexuelle Robert Skoglund och hans man att fylla i sina namn under rubrikerna "Mammas namn" och "Pappas namn".

Kuriren och Robert Skoglund - Vem fan bryr sig om en sådan skitsak? Hur många i Vingåkers kommun kan det vara "drabbas" påverkas av denna "fadäs"?  Och känner sig -  kränkta?
Varför  tog inte bara Skoglund kontakt med den "blankettansvarige" i kommunen och bad dem ändra i blanketten?
Nix - Skoglund låter inget tillfälle att marknadsföra sig själv passera.
Robert Skoglund säger i artikeln att "han skäms".
Det gör jag också - allt oftare när jag läser Kuriren - och den här gången över att Kuriren tar in en sån här "struntsak".
Och blir i lördagsnatten sittandes i funderingar över "Vad kan Bäck och Skoglund ha för relation eftersom Skoglund så ofta förekommer i tidningen?"
En aning motvilligt måste jag medge att Skoglund i alla fall är duktig på att marknadsföra sig själv och de "homosexuellas situation".
Med gott bistånd av Kuriren då…

Kuriren blir ämne även för nästa "fundering". Av att jag läser vad Klas-Göran Bäck, vår lokalredaktör i Vingåker, skriver.

"Vid nästa kommunstyrelsesammanträde lär ledamöterna slå fast, så att det gäller även juridiskt, att vissa vägsträckor i främst Högsjö och Vingåker sänks från nuvarande 50 kilometer till 40 kilometer, och vid speciellt utsatta sträckor som vid skolor och förskolor lär 30 kilometer gälla framöver.

Kommunstyrelsens ordförande Anneli Bengtsson (S) välkomnar beslutet.
— Det är jättebra och det ska vi absolut göra.

En journalist av den gamla goda modellen ställer alltid följdfrågor. Ett ord som Bäck förmodligen inte känner till.
För han ställer aldrig följdfrågor till vad intervjuade personer säger eller påstår.

OK, jag är part i målet, för jag personligen avskyr (onödiga) hastighetssänkningar och ingen kan övertyga mig om att en sänkning från 40 km/tim till 30 km/tim har/får någon som helst påverkan vad gäller trafiksäkerheten.
Det är en sak - men varför frågade inte Bäck Anneli Bengtsson "Vad hon menar är bra med den sänkningen?" Och/eller "Varför görs de här sänkningarna - har det t ex förekommit olyckor vid skolor och förskolor som motiverar sänkningen?

Kan jag vara ensam om att få vilja veta det? Få veta argumenten bakom vad våra lokala politiker för ut?
Tydligen inte många av Kurirens läsare vad jag förstår.
Nå - inte Bäck i alla fall…

En till då. Kurirens chefredaktör, Marie Hillblom, skriver:

"Vi lever i en demokrati som bygger på institutioners olika roller. Här är den av folket valda politiska makten en. Media, satt att granska de folkvalda, en annan.

Kommunens informatör och lokaltidningens journalist har alltså helt olika uppdrag. Informatören är anställd i den politikerstyrda kommunen för att berätta kommunens sak. Journalistens uppdrag är att kritiskt granska kommunen, och både kan, ska och får vara obekväm."

OK - Kuriren - när tänker ni börja med det då - i Vingåker?

Kommentar finns - här…

08.00 - Ler klart medhållande när jag på FB läser:
Jepp - hela sjuklöverns framfart bör sammanfattas i en framtida film med titeln.. "Sju nyanser av demensgrått".

Nå - jag tänker väl mest då på rikspolitiken…

Värde eller värdighet?
(9 sept 2017)

17.45 - Lördag? Tja vad kan då vara bättre än att klippa gräsmattan och rensa hängrännor? Vilket Madame och jag har roat oss med under förmiddagen. Välbehövligt. Vilket man kanske inte direkt kan översätta till att läsa vad Patrik Engellau skriver under den rubrik jag kopierat från hans inlägg på Det Goda Samhället.
Jo förresten - välbehövligt - att få sina funderingar påverkade.
Det tycker jag nog.
Värde eller värdighet - jo, de har olika betydelse.

"Det som skiljer de två grupperna av formuleringar är att den första säger att människor är lika i värdighet medan den andra hävdar att människor är lika i värde. Spelar det någon roll?

Ja, det gör det. När jag söker i synonymordboken efter ”värdighet” kommer följande förslag: stolthet; pondus, takt, stil, nobless, grandezza, rang, titel, ställning

”Värde” genererar dessa alternativ: pris, belopp, betydenhet, förtjänst, betydelse, vikt, kaliber, dignitet, halt, beskaffenhet, bonitet, nytta, gagn, utbyte.

Jag medger att de två orden har släktskap, kusiner liksom, men deras inneboende natur skiljer sig avsevärt. Värdighet handlar om respekt, värde om pengar."

Hm - funderar jag - vilket gemensamt värde - tänkt i pengar då - kan vi då sätta på en människa? Det gemensamma värde som vi alla sägs ha?
Jag vet förstås inte - och är heller så intresserad av det - eftersom jag inte delar uttrycket "Alla människors lika värde". Och har lite svårt att tänka mig att jag kommer att rösta på ett parti som hävdar detta.
Men är möjligen mer benägen att hålla med om att människor är lika i värdighet…

Läs gärna vad Patrik skriver och fundera över vad du tycker…

Redan fredag… (8 sept 2017)

10.35 - Jo, redan fredag, och så tänker jag allt oftare märker jag, fast då oftast beskrivet med andra ord som gärna innehåller "svärord".
Nu ska jag skriva just ett sådant ord, ett svärord - rasist. Och lägga till att just nu läser du ett blogginlägg som skrivs av en fullblodsrasist.
I alla fall vad gäller kräftor.
Det är nämligen så att i går kväll kom Madame och jag på att just denna fredagskväll ska vi "avhålla kräftskiva" - bara för oss två då - och då är det endast svenska kräftor som duger.
Bara så du vet - och vad det gäller rasism i andra fall velar i alla fall jag lite mellan vad jag tycker…

Nåväl - innan kvällens kräftkalas finns där annat att njuta av - som dagens Fokus där jag med intresse tar del av en artikel som har rubriken "Ansiktslyfta skönhetsbutiker" (som är mycket framgångsrika) och där orden "Identiteten ligger förstås alltid i produkterna, men en elegant butik skärper profilen" får mina tankar att i ett snabbt tankehopp hamna i Vingåker.
Och hos de lokala politiska partierna.
Min första ingivelse var att försöka övertyga dem om tanken att de nog skulle vinna mer uppmärksamhet om de "skärpte profilen" och då menade jag här att de skulle se till att ha hemsidor av hög kvalitet. Både i innehåll och utförande.

Du - det är inte ofta min entusiasm för en egen tanke gått från hundra till noll så snabbt som den här gången.
"Identiteten ligger förstås alltid i produkterna.
Ha, sa jag till mig själv "visa mig ett Vingåkersparti som har en produkt (idé/visioner) av något slag som får mig att vilja göra vågen".
Och fortsatte med "och som dessutom begriper att de måste skärpa profilen".
Det är ju ett val i antagande och jag fick tanken att de gärna vill få fler väljare.
Och det får man ju om man kommer med något inspirerande och lockande - antar jag. Jag har ibland lätt för att tro att andra människor tänker (fungerar) som jag…

Efter ett avbrott för fika, där jag kom fram till att:
"Varför i himmelens namn skulle de bry sig om sådant - de lokala väljarna röstar ju som de `alltid har gjort´ och dessutom skulle det nog inte falla någon av dem in att besöka partiernas hemsidor".

Livet kan vara tråkigt nog som det är…

 Just blivit torsdag… (7 sept 2017)

14.30 - Även torsdagar sniglar sig fram som så många andra dagar när den egna kreativiteten, eller lusten att anstränga mig, inte är på topp.
Men tydligen är jag inte ensam om detta - tänker jag när jag ser detta diagram:

Från boken Kunskapssynen och pedagogiken

"Den svenska skolmodellen skapar oroväckande få elever med spetskunskaper i viktiga huvudämnen, fem eller sex procent av hela elevkåren. I Singapore och Taiwan är det närmare femtio procent av eleverna som har spetskunskaper."

Vilket får mig att vilja citera vännen Åke som i annat sammanhang skrivit:
"För mig verkar det Schweiziska systemet vara inriktat på ren elitism vilket jag tror illa passar den svenska traditionen/kynnet som är mer inriktat på att ge så många som möjligt en rimlig utbildning."

Jag får väl skylla på min norskfödda mamma - men den inställningen tycker jag är förfärligt trist. Och får stöd av Clemens som antyder: Det är som om fotbollslandslaget bara siktar på oavgjorda matcher som bästa resultat och att vi svenskar är nöjda med det…

00.10 - Jo, klockan har passerat midnatt och då har ju en ny dag fötts. Vilket då fått mig att kunna sätta mig i favoritfåtöljen med något gott att dricka och tänka - en sådan skön dag det var i går.

En dag då jag inte alls tänkt på - politik eller annat trist - utan bara ägnat mig åt små personliga nöjen. Som att tidigt starta bilen för att hämta upp Madame för vidare färd till Bauhaus i Örebro. Har man hus är det alltid något man vill komplettera utrustningen med.

Därefter ville M få göra det som kvinnor gillar - gå i affärer - vilket det finns många av i Mariebergs köpcentrum - bara en kort färd från Bauhaus. Medan M förnöjde sig med att botanisera i de många modebutikerna satt jag - lika förnöjd - och tittade nyfiket på de köpsugna kunder som passerade. Speciellt då unga damer i korta kjolar - och gladdes emellanåt över att ha sagt till M att "absolut inte göra sig någon brådska"…

Även Ikea fick ett besök - för intagande av lunch och köp av badrumsmatta till Madame. Sedan en stilla bilfärd (en timme) på delvis smala grusvägar genom ett fagert landskap till Ms fina sommarhus beläget vid sjön Björklången en så där tre-fyra kilometer bortifrån Regna.

Efter lite donande där, återfärd till Vingåker och besök på Ica - för nu jädrar skulle här inhandlas saker för att kunna åstadkomma en "extra god kvällsmåltid".

Men innan vi kom igång med det så fick M, som hon sa - en "strålande idé" - som jag först inte alls delade. Det skulle nämligen rengöras bakom spisen, kylen och frysen.
Så löjligt - mumlade jag - det är väl aldrig någon som tittar in där bakom.
Jag måste ha mumlat för tyst, för plötsligt hade vi släpat fram vad som behövdes släpas fram. Och nu sitter jag här i natten med Vingåkers renaste spis-kyl-frys - vars baksidor och golvet under dem - är lika antiseptiskt rena som vilken tandläkarmottagning som helst.

Efter att (sedan) ha återhämtat oss med var sitt glas rött på verandan gick vi till verket - eller i alla fall in till köket - för att åstadkomma höstens första riktigt överdådigt smakliga måltid.
Eller i alla fall något liknande.

M och jag gillar att laga mat tillsammans. Vi fungerar märkligt bra tillsammans, har kul som fan medan vi håller på - och det får gärna ta lite tid.
OCH försynen har ännu så länge varit på vår sida - det bli alltid GOTT.
Vilket (mest) beror på två saker - M som med varsam hand styr över matlagningen och att vi också unnar oss ett gott vin till när vi avnjuter vad vi "skapat".

Så, bästa vänner, så kan en alldeles vanlig onsdag se ut för två levnadsglada pensionärer i Vingåker. Om de själva vill.
Livet kunde verkligen vara värre - man kunde ju t ex ha bott i Stockholm.
Eller ha suttit vid datorn och skrivit ointressanta saker om det politiska livet i Vingåker…

Tänkvärt att läsa… (6 sept 2017)

08.10 - Det förljuvar mitt liv att få läsa vad kloka människor skriver om "saker och ting" - ofta sådant som jag inte känner till eller själv kommit att fundera över. Och det är mycket det…
Eftersom jag är på resande fot mest hela dagen så gör börjar jag dagen med att länka till vad två personer skriver på Det Goda Samhället.
Först Patrik Engellau som under rubriken Frihet och beskydd bl a skriver:

"Frihet betyder att undslippa varje slags förtryck, frihet betyder att få leva på lika villkor, frihet betyder exempelvis att kvinnor, svarta, bögar och andra som tidigare utsatts för något slags negativ särbehandling ska slippa underkasta sig och kanske till och med gömma undan och förneka sin särart. Frihet betyder att alla ska få komma ut ur sin garderob och betraktas som jämlikar.

Detta är onekligen stort. Västvärlden kan vara stolt över sig själv.

Men ser vi nu inte en reaktion mot frihetens (alltså en lite annorlunda social reaktion än den som Sokrates beskrev)? Det finns en baksida, ett slags motreaktion, som för varje dag tycks växa sig allt starkare, ett slags motvilja mot friheten, kanske rentav flykt från den."

Om du så orkar läsa mer så länkar jag här till vad Jan-Olof Sandgren berättar under rubriken Det svenska pepparkakshuset.
Där du bl a kan läsa:

"I sin bok ‘Den banala godheten’ skriver Ann Heberlein om ondska utifrån vilka konsekvenser en handling får. En handling som får onda konsekvenser kan knappast kallas god, även om den utförs i namn av välvilja.
Det behövs ingen elakhet för att skapa ondska.
Egenskaper som okunnighet, egocentricitet, feghet, bekvämlighet, fåfänga, övermod, bristande verklighetskontakt eller dumhet är fullt tillräckliga."

Som jag skulle ha skrivit det själv…  ;-)

Snyggt kommunen…
(5 sept 2017)

Kom jag på här om dagen på att jag tyckt länge - men som det kan bli inte kommit mig för - att berömma kommunen för alla dessa vackra blomsteruppsättningar. Som gjort mig på gott humör när jag sett dem…

Finns det någon som……vill veta lite om skolorna i Schweiz?

I så fall kan du klicka på "skolan" i vänsterspalten…

Finns det någon plan? (4 sept 2017)

09.30 - God måndag på er trevliga människor som tittar in här. En gråmulen dag kanske behöver muntras upp lite, tänker jag, men anar nog att återigen skriva om politik inte är den absolut rätta saken för just det…

Nåväl, vännen Åke, mejlar dessa rader:
Hej Bjarne,
Jag är faktiskt lika förvånad. Den här debattartikeln trampar på våra ömma tår.

Man frågar sig osökt om det finns någon riktig plan för att kunna svälja den mängd invandrare vi har tagit in i landet. Och hur ser planen ut för att kunna repatriera de som inte anses platsa eller av andra skäl inte tillåts stanna? Det verkar också vara förvånansvärt lätt att vid negativt besked bara kunna avvika och hålla sig undan utan särskilda repressalier. 

Såg häromdagen en debatt i tysk TV där myndigheterna brottas med att hantera motsvarande mängd invandrare (många fler). I debatten medgavs att samhället hade svårt att rekrytera och utbilda den mängd byråkrater som behövdes för att hantera alla 
asylärenden. Den stora skillnaden mot oss var ändå att man på alla nivåer hade tydliga planer på hur uppgiften skulle lösas. Mycket krut lades särskilt på att vaska fram all den 
kompetens som fanns och som man hade ambitionen att ta hand om.

Återigen är det våra riks- och lokalpolitiker som står i skottgluggen. De är ju faktiskt ledare som valts  av oss väljare för att i god ordning försöka skapa det samhälle vi alla vill ha.

Skulle faktiskt uppskatta om partierna i sin kommande valpropaganda berättar hur de ser på hanteringen av invandrarnas assimilering i det svenska samhället.
Enligt FN:s flyktingkonvention artikel 34 skall den av de mottagande länderna förenklas och främjas.

Åke

Hm - Återigen är det våra riks- och lokalpolitiker som står i skottgluggen. De är ju faktiskt ledare som valts  av oss väljare för att i god ordning försöka skapa det samhälle vi alla vill ha.

Ja, vad ska vi nu säga om det om vi nu för ner det på Vingåkersnivå? Har våra kommunpolitiker sett till att det är god ordning och skapat det samhälle du och jag vill ha?
Smått fundersam över att jag inte tidigare har tänkt i de banorna ska jag nu göra det.
Men märker också att jag är lite frågande inför att jag vet så lite om vad som gäller när det gäller de "assylanter" som finns i Vingåker.

Jag skulle gärna se en "berättelse" på kommunens hemsida där någon, utförligt och på ett personligt sätt, kunde/ville berätta hur det är med den "saken"…

Medan du funderar kring detta kan du här läsa lite om hur politiken i Schweiz fungerar…

Politiksnack… (1 sept 2017)

19.30 - Hej Bjarne,
När jag läser tidningarnas spekulationer över vilka nya rikspolitiker som behövs undrar jag ibland om vi inte har fått de politiker vi förtjänar. Behöver vi någon som är kunnig eller är det bättre med en som är vältalig och helst också går hem i stugorna. De som väljarna föredrar är gamla uvar som verkar  vara smarta nog att inte lämna sina lukrativa civila jobb mot stressande och mindre lönsamt politiskt engagemang.

Inspirerad av ett inlägg  av P. Engellau är frågan om det är demokrati eller meritokrati som är bäst för oss? Tror du att Clemens har bekymmer inför kommande val?
På Platons tid samlades i Aten fria män, kvinnor, barn och slavar räknades inte, för att någon gång i veckan deltaga i överläggningar. De flesta skolkade, som ofta på stormöten, men hade rätt att ta upp vilka frågor som helst till diskussion. Ordförande lottades men någon ordning blev det inte då staten hade så lite att göra och alltför många dumhuvuden fick för stort inflytande.

Platon dömde ut systemet och tyckte att staten borde styras av särskilt kompetenta människor med utvecklade förståndsgåvor, filosofer och tänkare, som han själv. Det systemet har fungerat fram till våra dagar och FN har i sin rättighetsdeklaration skrivit in att alla människor är ”lika i värdighet”, vilket i den svenska versionen felaktigt översattes till ”lika i värde”.

Idén är alltså att vaska fram de mest lämpade med respekt för allas lika värdighet. Den fattige, som har politiska ambitioner, skulle alltså ha samma värdighet och chans som den värsta hertigen.

Inför stundande rikspolitiskt och kommunalt val sätts ett antal kandidater upp på listor för omröstning. Vilka är de egentligen? De mest lämpliga eller har de satts upp p g a andra kriterier som vi väljare inte rår över? Vi har ju under några år i rikspolitiken kunnat se ett antal stolpskott som vi helst hade velat vara utan.

Hur är det då i en landsortskommun som Vingåker? Du har ju besökt några KF- möten och vandrat därifrån med blandade intryck och säkert glatt dig åt att under många år kunnat ägna dig åt journalistiken i st.f politiken.
Det vi kallar demokrati idag är nog en kompromiss mellan den ursprungliga demokratin och meritokratin. Ren demokrati kanske blir för virrigt och kraftlöst medan meritokrati troligen leder till ett permanent klassvälde.
Eftersom vi inte har något sätt att säkerställa att kandidaterna har tillräckliga meriter kanske personröstning är bättre än de anonyma listor partierna lägger fram.
/Åke

Det blir lätt så att inläggen här hos nattgöken handlar om politik - och det blir väl så enär det vankas ett val om ungefär ett år - vilket jag ser fram emot med stor förväntan men också med visst missmod. Det senare av att - som jag anser - alldeles för många  lägger sin röst på blir "det gamla vanliga" i stället för att på minsta sätt vara emottagliga för nya fakta. Vilket man kanske måste anstränga sig lite för att finna.

Vilket jag en gång i tiden försökte få mig förtjusande mamma att ta till sig. Som dock var helt omöjlig att ta till sig att det fanns andra partier än S att rösta på som skulle gynna henne bättre.

Hon skulle ha rösta på S om det så var en åsna som var partiledare. Vilket betyder att hon i kommande val givetvis skulle ha röstat på S…

Clemens och jag lär återkomma i ämnet - politik - huvudsakligen då den politik som handlar om Vingåker.

En sådan man…
Livet har återvänt - denna morgon fanns höstens första nummer av Fokus i brevlådan. Och jag vet att jag nu varje fredag fram till nästa sommar kan låta mig uppfyllas av intressanta texter som kommer att ge mig nya kunskaper och idéer - som kommer att påverka mitt tänkande.

I en personbeskrivning av Lars Helander, tv-producent, som dog den 29 juli skriver Kurt Mälarstedt:
"Han hade en välutvecklad förmåga att berika sin omgivning, ofta genom att göra vardagen till ett äventyr."

Den meningen kommer jag säkerligen att fundera över - inte bara i dag - när Madame och jag ska fixa lite på verandan för att glasmästaren snart ska kunna "glasa in" den - utan i lång tid framöver.
Puh: Vilken dag är det i dag?
Nasse: Det är i dag.
Puh: I dag? Min favoritdag!

Sjukskriven? (31 aug 2017)

21.55 - Nej då inte jag utan rubriken står där för att jag just läste:
"Jämfört med arbetsmarknaden i stort har kommuner hela 85 procent och landstingen nära 60 procent högre sjukfrånvaro. Bara äldreomsorgen har dubbelt så hög sjukfrånvaro som arbetsmarknaden i övrigt. Det är oacceptabelt."
Den som skriver så är Patrik Engellau.

De ansvariga ministrarna Strandell och Shekarabis säger i DN:
Det är ett stort problem att personalen i offentlig sektor inte trivs på jobbet vilket märks på sjukfrånvaron.

Folk blir sjuka av sina jobb, fastslår ministrarna och skyller allt på New Public Management:

Vi måste erkänna att den stora kontrollapparat som byggdes upp till följd av att styrmodellerna New Public Management infördes i offentlig sektor på 1990-talet har skapat en stor administrativ börda för medarbetarna, men inte nödvändigtvis högre kvalitet i verksamheterna.

Patrik Engellau kommenterar detta med:

"Jag har i hela mitt liv trott på New Public Management även om jag inte visste att det hade ett så fint namn. Som organisations-konsult kallade jag det för decentralisering.
Det gick ut på att högre nivåer i organisationshierarkierna skulle sluta regeldjävlas med lägre nivåer för att i stället mäta vad de lägre nivåerna faktiskt åstadkom när de sluppit sina egna byråkraters byråkrati, till exempel att Skolöverstyrelsen slutade tala om för lärarna hur de skulle undervisa och i stället testade eleverna för att se om de kunde något."

Och Engellau avrundar med:
"Hur ska man göra då om man på allvar vill sluta djävlas med de lägre nivåerna? undrar du. Man ska sparka hälften av personalen på de högre nivåerna. Kanske händer det ingenting. Då sparkar man hälften av dem som är kvar. Sådär håller man på tills det får effekt."

En gång i tiden (1981) var jag redaktör för en tidning som hette "Företagshälsovård" en av mina frilansande medarbetare var läkare i Statshälsan - han berättade att anställda vid Posten (Sthlm) i genomsnitt var sjukskrivna 32 dagar per år.

Jag ska inte dra några illvilliga slutsatser om det - men som jämförelse - jag som varit egenföretagare sedan Hedenhös - har varit sjukskriven en gång i livet - 14 dagar i oktober 1967…

Så tycker jag mig minnas att (ha läst) kommunen har haft bekymmersamma tankar kring det höga sjukskrivningstalet bland vissa grupper av sina anställda.

Regnig morgon

08.50 - Usch - inte bara en regnig morgon, jag vaknade dessutom på ett strålande gott humör. Kan det bero på att jag trivs så bra i Vingåker? Högst sannolikt.
Och lite annat också…

Som att glädjen fick sig en liten extra påfyllning av vännen Åkes morgonmejl:
God morgon!
Det är bara spurten kvar nu!  :-) 
Det känns väl smutt att du ökar och Kuriren minskar!
Åke

Jodå, det känns bra - på så sätt att jag gläds över att allt fler tittar in här - men kan känna en liten sorgsen tanke över Kurirens stilla tillbakagång. För en som varit "tidningsman" i 50 år är sådant ingenting att glädjas över.

Men det kommer jag nog inte att tänka på nu på förmiddagen, för klockan 10 ska Madame och jag bowla i Katrineholm.

Det finns risk att jag därefter återkommer här…

How boredom can lead to your most brilliant ideas
(30 aug 2017)

14.15 - Allt medan räkneverket här uppe till höger - sakta men säkert - närmar sig 50.000 besök har jag tittat på en mycket fascinerande upplevelse på Youtube - som har just den här rubriken:
Hur tristess kan leda till dina mest briljanta idéer.

Ha ha - jag måste befinna mig i ständig tristess - för jag får ständigt märkliga (briljanta) idéer…
Nåja, jag skämtar förstås
men vad sägs om att när jag såg denna otroligt medryckande kvinna föra fram sina tankar kring detta blev jag dels, smått förälskad, och tänkte - flera saker.
Som "Finns det någon svensk politiker som kan matcha denna kvinnas utstrålning och förmåga att fånga sina lyssnares totala uppmärksamhet?"
Nej - det har jag faktiskt svårt att se framför mig.

Medskam…

Anders Leion skriver:
Ordet Medskam finns inte i svenskan. Programledaren tror att det har sin betydelse. Det tror jag också. Sannolikt finns inte ordet, därför att vi inte behöver det. Och med tiden har vi fått allt mindre användning för det.

Medskam förutsätter en allmän känsla av och förståelse för vad som sig bör i samspelet människor emellan. Någon sådan känsla finns inte längre i vårt land.

Läs här en utomordentligt bra text som jag önskar att alla ville ta  del av - speciellt redaktionen på Katrineholms-Kuriren…

Kyrkovalet 2017…

Jag har väl lite förstrött noterat att där skulle bli ett kyrkoval i september. Mitt intresse är inte så stort men blev så påmind om valet genom att det i brevlådan fanns en inbjudan från Centerpartiet att rösta på någon av deras kandidater.
Röstsedlar var bifogade och där kunde jag se att man kunde rösta i val till:
- kyrkofullmäktige (10 namn)
- stiftsfullmäktige (13 namn)
- kyrkomötet (29 namn)


Tittade lite nyfiken på de namn som stod listade på valsedeln till kyrkofullmäktige. Ingen av personerna känner jag till från tidigare.
Men, tänkte jag, de kanske presenteras på centerpartiet i Vingåkers hemsida. Men mindes så att jag för kort tid sedan hade redovisat att de inte har någon egen hemsida. Klickade i alla fall mig in på kommunens lista över "kontakta partierna" igen och klickade på den länk till C som finns där.
Fick igen svaret att ingen hemsida finns.

Av någon outgrundlig anledning fick jag då lust att googla på "centerpartiet i Vingåker" - och se på f-n -  fick jag inte veta att C i Vingåker inte bara har egen hemsida utan också en egen Facebook-sida. (Vilket jag har meddelat kommunen)

Det blev en liten utvikning där - men på ingen plats fanns minsta notis om ett kommande kyrkomöte eller presentation av de förslagna namnen.
Hm - hur ska jag då veta hur jag ska rösta? (Det går nämligen att kryssa för de man själv vill se som ombud)
Menar Centerpartiet att jag bara så där - rakt upp och ned - ska godta de personer de har satt på valsedeln?

Tittade förstrött på folderns framsida med jag funderade - och läste "Centerpartiets värdegrund - en hållbar framtid".
Låter ju fint - men vad menar C egentligen med det?

Eftersom valfoldern handlar om kyrkovalet försökte jag föreställa mig hur en hållbar framtid för kyrkan i Västra Vingåker och Österåkers pastorat skulle kunna beskrivas.

Det kunde jag inte förställa mig alls - och vände därför blad i foldern för att se om där fanns vägledning. Det fanns det inte - i alla fall inte för mig. Men för intresserade - de sedvanliga vackra ordramsorna under rubrikerna:
- Kyrkan, en plats där människor kan växa
- Kyrkan som kulturbärare
- Förvaltare för en hållbar miljö

Det är faktiskt inte centerpartiets fel att jag är ointresserad av vad de skriver utan beror helt på att jag är en gedigen ateist som inte är med i svenska kyrkan och därför inte får rösta.
Men det är alltid kul att få fundera lite över saker och ting.

Se där - nu fick du läsa lite oväsentligheter jag kunde åstadkomma  - i en lust att få roa mig vid datorn en stund i en för övrigt lugn och fridfull, men tämligen sen, tisdagskväll…

En sorglig tidning… (29 aug 2017)

Det sägs att hälften av människorna är dummare än genomsnittet. Vilket förstås stämmer…

Har man läst Katrineholms-Kuriren en tid förstår man att Kuriren med sitt innehåll vänder sig till den nedre halvan av den gruppen.
De som inte förmår tänka själva utan okritiskt suger i sig vad "som står i Kuriren".

Dessutom begriper jag extra tydligt - efter att ha läst ledaren (kanske bakom betalvägg) med rubriken "Avsätt inte Hultqvist" - att de som är ledarskribenter på Kuriren tillhör de 10 lägsta begåvningsprocenten i den gruppen.

Ett sånt oresonligt hat mot SD som tidningen ständigt visar kan inte tydas på annat sätt. Man kan förstås ogilla ett politiskt parti men för att bete sig som ledarskribenterna på Kuriren gör - har man med råge passerat en anständighetens gräns.

Innan jag for för att spela bowling så sände jag ett mejl till Lars-Göran Karlsson på Vingåkers SD-parti och ställde en fråga varför han/de inte reagerar på Kurirens illasinnade skrivande mot SD.
Nå, kanske jag inte skrev i just så vänligt - men har i alla fall ännu inte fått något svar och jag undrar om det kommer något.
Vårt lokala SD verkar helt ha somnat in…

Vännen Åke fick en kopia på mejlet och skriver som svar:

Bra initiativ Bjarne.
Jag har ibland funderat på varför du inte får några som helst reaktioner. Du skriver ju ibland rätt provokativt och trycker på ömma tår. Har svårt att tänka mig att man har somnat in överallt.

Hos Kuriren har jag fattat att man gjort det, vars senaste ledare 
du refererade till är en skandal, och får ta konsekvensen av ett vikande antal prenumeranter, men det finns ju säkert begåvade lärare och en del politiker i kommunen som måste vara vakna
för att få den att fungera.

Tycker också att alerta väljare med tillgång till digital teknik borde vara mer på hugget och tydligt kräva att de lokala partierna försöker marknadsföra sina idéer på ett mer tydligt sätt inför kommande val. 
 /Åke

Efterdyningar… (28 aug 2017)

Rubriken ska väl betyda att jag hunnit grunna lite mer kring det jag läst under helgen - som t ex där vårt stolta lokala politiska parti VtL ger oss sin magnifika beskrivning av sig själva på sin FB-sida:
"VtL är ett lokalt Vingåkersparti som tänker, äter och andas lokala frågor. VtL bryr sig om vad som händer i kommunen och ligger hela tiden före för att skapa ett bättre Vingåker."

Jodå, så ser man säkert på sig själva inom VtL - men - undrade jag vid morgonfikat - vad menar de egentligen med de orden. Och vad kan de peka på som gör att vi gärna vill hålla med dem om detta?
Någon? (En elefant gör ingen cirkus)

Likaså har jag sedan i går velat lite om jag skulle "våga mig på" att ha åsikter kring vad chefredaktören Marie Hillblom (Kuriren) skriver sin krönika med rubriken: "Vi skriver inte alls bara om det som säljer".
Jag har lätt att få elaka tankar för min första reaktion på rubriken var "Varför gör ni inte det mera då - för då kanske prenumerantskaran skulle öka i stället för att stadigt minska".

Nå, man kan visst ha skilda åsikter om uttrycket "vad som säljer" - och jag har sannolikt helt andra åsikter än Kuriren i vad jag uppfattar som "säljande innehåll i en tidning" som gör att den känns betydelsefull och efterlängtad - och därmed också framgångsrik.
Och, jodå man bör kanske också precisera (fundera över) vem det är som uppfattar vad som anses vara så säljande att de vill ta del av Kurirens innehåll. 

Marie Hillblom förklarar:
Men oavsett vad läsaren säger så finns det vissa saker som vi aldrig kan göra avkall på, även om det kanske inte låter så säljande, just för att vi är en grundpelare i demokratin. Om inte vi kollar kommunens diarier eller granskar hur skattepengarna hanteras – vem gör det då?

Där blir jag sittandes lite extra fundersam - för - jag kan inte komma överens med mig själv om vad jag ska "tro" om folk som bor i Flen, Katrineholm och Vingåker. Kan det vara så, funderar jag, att "folk i gemen" inte gör som jag dvs dagligen (nå, att de gör det ofta då) surfar runt på internet för att få ta del av annan information än den som Kuriren förmedlar? Hemska tanke…
För att söka riktig och viktig information - från alternativmedia - där betydligt mer insatta och kunniga personer skriver betydligt mer djupdykande i viktiga frågor - som t ex hur kommunerna sköter sin ekonomi - än Kuriren.

Och jag - som Vingåkersbo - kan inte minnas när Kuriren senast - kritiskt eller (ingående) förklarande - har kommenterat Vingåkers kommuns ekonomiska verksamheter. Inte mycket annat heller…

Så försöker Hillblom i sin krönika höja sin egen positions betydelse genom att berätta att hon deltagit i ett panelsamtal där "kultur- och demokratiminister Alice Bah Kunke" också deltagit.
Lika övertygande som om jag berättade att jag läser - Fantomen…

Nu skiter vi i Kuriren, där Marie Hillblom i alla fall avslutar sin krönika med orden:
"Min önskan är att allt fler ser att den fria journalistiken är den mest säljande och värd varje krona."

Jodå - allt fler gör det - och ger också bidrag till de "fria alternativmedia" på nätet - så att de kan utvecklas.
Så även jag…

PS - Ha ha, som en torr svamp suger jag i mig allt han skriver och försöker lära mig hur - till valåret 2018…

Söndag… (27 aug 2017)
Läget är tämligen lugnt - medan den förtjusande Madame ägnar sig åt att se efter mina trädgårdsblommor "byter jag ord och åsikter" med VtL…
(Vägen till Livskvalitet)
Något trevligt vill man ju ha för sig en stilla söndagseftermiddag - eller hur?

Olika dagar… (25 aug 2017)

Vad jag menar med rubriken är en fundering kring att dagsformen kan förklara att vissa dagar är lite mindre kul än andra. Kom jag att tänka på vid frukostkaffet enär vår bowlinggrupp förlorade matchen (10-mannalag) mot Kumla i går med 58 poäng. Vilket helt berodde på en usel dagsform hos en av våra spelare - en person som ofta finns i trakterna av 600 poäng för fyra serier men som i går hamnade på ofattbart låga 379 poäng. Obegripligt är ordet jag tänkte på.

Och det där med (obegriplig) dagsform poppade upp efter att jag hade läst vad Patrik Ellenius skriver i dagens inlägg på Det Goda Samhället - där texten börjar så här:

"I ett historiskt uttalande som jag inte kan spåra säger en 1800-talsmänniska till någon kung att det inte är monarkin som institution som talaren ogillar, utan hans majestät personligen. Jag skulle kunna säga motsvarande i vår tid, nämligen att jag inte har något emot demokratin, men däremot de personer som satts att administrera den, alltså politikerna.

Jag vet att det finns politiker som är bra människor, riksdagsledamöterna Finn Bengtsson och Staffan Danielsson till exempel, så det är såklart fel att dra alla över en kam, men nu gör jag det i alla fall. I samhällsfrågor går det inte att få hundra procent rätt. Om man närmar sig 75 eller 80 procent får det duga.

När jag ser eller lyssnar på en genomsnittlig riksdagsledamot blir jag normalt först arg och sedan förskräckt. Jag blir arg för att vi har ett system som skickar sådana ogenomtänkta och pladdrande dumhuvuden att styra över min och mitt lands framtid. Sedan blir jag förskräckt när jag betänker vad de är i färd att åstadkomma."

Nå - bäste läsare - har du någonsin tidigare varit med om en usel dagsform som - för så många personer samtidigt - sträcker sig över fyra år?
Nix - inte jag heller.

Läser så vad Johan Hakelius skriver i Fokus - angående att  Kinberg Batra avgår som partiledare:
"Tre, fyra omstarter hjälpte inte, eftersom de alla gjordes utan klarhet och övertygelse. Ingen begrep till slut vad det här partiet egentligen var till för.

Vad ville det? För vem?"

Får mina funderingar att hamna i Vingåker - och våra lokala politiska partier.
Vad vill de? Och för vem?
Behövs alla? Vem skulle sakna om MP, V, C, L, KD, SD och/eller VtL försvann ur kommunfullmäktige? Samtliga - som mest - kan beskrivas som "Ja-sägare" till vad andra driver för frågor.
Tycker jag alltså.

Du vet ju vad fredagskväll betyder?
Vin? Jodå.
Och en förhoppningsvis skön helg som väntar.
Men varför inte offra 10 minuter i helgen till en fundering kring de frågorna. De kan ju måhända spela viss roll inför framtiden…

Vi människor… (24 aug 2017)

08.15 - "Allt är möjligt. När statsministern deklarerar att hans Europa inte bygger några murar så säger han att hur många migranter som helst kan komma till Sverige, det finns rum och pengar till alla, inga begränsningar existerar.

Det tänkandet bygger på magi, schamanism eller kanske bara dagdrömmar av typ Schlaraffenland, ymnighetshorn, galten Särimner som åts upp varenda kväll men redan nästa morgon stod redo för ny slakt, andar i flaskor och sådant. Hur ska man förklara att detta trolleritänkande har fått oss i sina klor?
Det kan endast begripas om man börjar med Aristoteles."
Skriver Patrik Engellau.

Medan du tar del av Aristoteles och det övriga Engellau skriver om så tar jag och Madame oss till Katrineholm för att spela bowlingmatch mot ett lag från Kumla.
Läsning ger (OK - kan ge) underlag för intressanta tankar.
Bowling ger - annat…

Idéer?… (23 aug 2017)

16.20 - Bjarne  - det märks att det är nomineringstider nu - tonläget höjs bland kandidater i en del partier. Expressen har noterat att ”när man ser risken för inkomst och uppdrag minska är de många som blir oroliga för den egna framtiden och knivarna används för att hugga mot den man uppfattar som skyldig till eländet.”
Inom M är flera ute efter att skjuta pianisten (AK Batra) och tillskriver henne allehanda tillkortakommanden som skäl till dåligt opinionsläge.

Eftersom väljarna är smarta vore det bra om politikerna i alla partier fokuserade mer på innehåll och leverans i sak än på form och person.
Eftersom du sitter på åskådarplats i Vingåker och har tillgång till Kuriren kan man undra om där skrivits något intressant och om de lokala partiernas hemsidor i Vingåker börjat fyllas med intressanta förslag?

VtL t.ex. lovade före sommaren att ev. återkomma i aug (snart slut) på FB.
Stora frågor pockar på lösningar både lokalt och på riksplanet. Boendet, jobben, vården och pensionerna.
Ska bli intressant att få ta del av idéer.
/Åke

Oj, tänkte jag snabbt, när jag läste vad Åke skriver. Kanske mest för att jag inte kom på några snabba svar eller funderingar kring vad han skriver. Men sakta började jag få "idéer" kring hans frågor. Får jag återkomma till. Men:

Eftersom du sitter på åskådarplats i Vingåker och har tillgång till Kuriren kan man undra om där skrivits något intressant och om de lokala partiernas hemsidor i Vingåker börjat fyllas med intressanta förslag?

NEJ!

Vad gäller VtL verkar partiet ha hamnat i koma - liksom de andra partierna då…

En viktig dag… (22 aug 2017)

10.50 - Jo, jag skojar lite, men just denna tisdag känns välkommen för i dag kl 13.00 startar den nya bowlingsäsongen för vår grupp av Vingåkerspensionärer.
Så denna förmiddag har jag ingen större lust i att bry mig om ointressanta världsliga saker som politik, skolor osv. Jag laddar koncentrerat för att slå nya poängrekord…

Men - en sak har i alla fall fått mitt intresse - jag läste just en text som handlar om en journalist som fängslats i Spanien.
Så här står det i texten:
"Yalcin är turk men kommer från staden Siva, just vid byn han kommer ifrån slutar den kurdiska närvaron. Yalcin är känd som liberal och vänligt sinnad till kurder. Hans brott är dels detta, dels att han har drivit en oppositionell tidskrift – Odak.
En journalist av den gamla skolan, alltid i opposition.
Alltid granskande
."
(min fetmarkering)

Trist att ingen sådan finns på Kuriren, mumlar jag, medan jag gör några provkastsvängar med högerarmen i köket…

Måndag… (21 aug 2017)

Igen - måndagar är veckans favoritdag - för mig alltså…
Vilket innebär att jag - lite extra glad så där - hoppar ur sängen för att leendes och nyfiken ta hand om den kommande dagen.
Du - där fabulerar (ljuger) jag nästan lika bra som Aftonbladet och Expressen. Men om det till äventyrs skulle hända så räcker den känslan bara fram till just läsningen (på nätet) av sagda tidningar - plus en lokal historia…

I den senare läste jag en artikel som handlar om att "Forssjö fiskevårdsförening arrangerat en metartävling" - klubbmästerskap rent av.

Det är inte ofta som jag reagerar - i alla fall på det här sättet - när jag läser Kuriren "Jag blev nyfiken på vad en fiskevårdsförening är för någonting."
Först fnös jag - fördomsfullt - kring vad jag trodde att det var "En samling människor bakom flötet som tävlar i att fånga (mest) oätlig fisk för att få någon slags trofé i form av utmärkelse av något slag".
Där vill jag peka på att detta är ett typiskt agerande av mina svenska gener - hade det var från min norska halva av kroppen hade jag säkerligen tänkt annorlunda.

För att få mina fördomar bekräftade frågade jag "Mr google" "Vad gör en fiskevårdsförening?" och förväntade mig noll svar.
Ooops - 11.700 resultat - att botanisera i om jag ville.
Men ett valde jag - från Säters fiskevårdsförening - som bra förklarar det hela.

Se på fan - Kuriren har medverkat till att jag i dag vet lite mer än i går…

PS - och jag kan - här - medverka till att du får veta lite mer än i går. Om "Årets Svensk" som blev Pia Sundhage
Ett rejält misstag - anser Rebecca Weidmo Uvell…

Söndagsmorgon… (20 aug 2017)
(uppdaterad 20.45)

08.50 - Morgon och morgon, kanske någon mumlar för klockan börjar nu närma sig 09.00. För egen del är det en skön sovmorgon som blivit så eftersom jag har besök av min yngste son som med sin laotiska fru och deras 9-åriga son - mitt barnbarn alltså - är på besök i Vingåker från Laos där de bor.

Då har det förstås blivit så ett par kvällar, att sonen och jag, blivit sittandes långt in på natten och haft förtroliga samtal. Livgivande och nyttigt att få ta del av erfarenheter från ett land med ett smått annorlunda sätt att se på livet - och hur de klarar/lever sin vardag.
Nåväl - en kort runda på internet unnar jag mig innan det är dags för frukost - och då läser jag vad Lars Öhman skriver i en krönika på Det Goda Samhället.

"Jag läser delar av polisförhöret med generaldirektören för Transportstyrelsen och slås av att hon så envist påtalar att hon inte visste eller ens hade kunnat veta bättre. Och hur hade hon kunnat det? Hon tillsattes knappast på grund av gedigna meriter lämpliga just för Transportstyrelsen utan av andra orsaker. För att det var hennes tur? Lojalitet? För att hon kände rätt personer?
Hon var säkerligen kompetent i vissa avseenden, men uppenbarligen inte med rätt kompetens för just detta arbete.
Tyvärr utgör hon inte något undantag, vi hade nyligen en inrikesminister som endast har en kurs i kriminologi på universitetet, vi har därutöver en utrikesminister och statsminister utan akademisk utbildning. Inte så konstigt kanske att resultatet blir som det blir. Eller att dessa personer - och vi som låter det hända – numera blir utskrattade utomlands.

Det som är mest påtagligt är kanske bristen på kunskap och vetenskaplighet, både beträffande migrationspolitiken och skolan och andra områden. Och hur skulle det kunna vara annorlunda? Många av våra politiker har inte innan sin politiska gärning visat sig ha något större intresse av högre studier. De får toppjobb ändå."

Och så hör jag att besökarna börjar röra på sig och känner att jag måste sluta skriva - men jag hinner i alla fall tänka "Hur är det i Vingåker - då?"

PS - Om du nu läser vad Lars Öhman skriver tycker jag också du ska unna dig en stunds allvarlig underhållning genom att läsa vad Patrik Engellau skriver om oss "vanliga svenskar".
Sådana som du och jag alltså…

PS-2 Och du - varför läser du inte sådana här texter i stället för lägga ner tid på en "kärringtidning" som Kuriren? Lika uppiggande och livgivande som kravodlat alkoholfritt vin.
Och så tar du förstås upp vad du har läst på fikastunden på jobbet i stället för att kommentera de dansandes prestationer på Let´s Dance…
Jo - det kräver både nytänkande och - mod! Och dessutom får du ta del av ett intressant sätt att skaffa dig nya ovänner på…

PS-3 -  Även en skön och trevlig helg har sitt slut - konstaterar Madame och jag på hemvägen från Stockholm dit vi på sena eftermiddagen körde det unga paret Wilmarsgård. Efter att under ett par timmar undfägnats med en kombinerad sen lunch och tidig middag bestående av en laotisk smakupplevelse som sonhustrun lagade till.

En stunds vemod skingrades tämligen snabbt vid tanken att "på tisdag börjar bowlingsäsongen".
Livet kunde alltså vara värre…

En av 22 är behörig (18 aug 2017)

Rubriken handlar om nyanställda lärare i Vingåker där Kuriren berättar att av 22 nyanställda lärare är det bara en som är vad som kallas - behörig.

Hm, jag blir en smula fundersam - och nyfiken på min egen fråga "hur kommer det sig?" Och anar att jag inte kommer att få svar på den frågan via Vingåkerssidan i Kuriren.

Kuriren skriver: Kort sagt är det lärarnas marknad, där den som är utbildad i mångt och mycket kan vraka och välja, och så kommer det att förbli.

Jag kan få för mig att - personer som har skaffat sig hög pedagogisk utbildning är begåvade och kloka personer.

Hur kan en sådan välja bort världens bästa Vingåker? ;-)

Ge mig förslag - mejla: bjarne@wilmarsgard.se

Partier i koma? (17 aug 2017)

Jo det kan man väldigt lätt raljera över när man tittar in deras lokala hemsidor. Kolla själv här

x     x     x

Skolan i Vingåker?

Det kom ett mejl:

Bjarne,
Det märks att vi närmar oss skolstarten. Undrar just om Vingåker ingår i de 18 % av Sveriges kommuner som har tydliga mål för skolan?
http://www.dn.se/debatt/styrningen-brister-i-samhallets-storsta-bransch-skolan/
Vilka mål har kommunen kommunicerat ut till sina väljare?
Hur ser de lokala partierna på läsårets utmaningar, lärarbrist och många nyanlända elever?
/Åke

Hm - blev först sittandes svarslös - för jag hade inte minsta idé om hur jag skulle svara på de två frågorna Åke formulerar.
Sedan kom jag på att kommunen har nog någon slags redovisning som går att finna på kommunens hemsida - för den som orkar gräva ner sig i vad som där erbjuds i informationsväg.
I övrigt - noll - vill jag påstå.
Nå - kanske där någon gång det redovisas små stycken i kommunens egen tidning Vingåker för dig. Att jag skriver kanske där beror på att den tidningen utkommer så glest att man (som bara svagt intresserad av ämnet) inte minns vad man läst ens i förra utgåvan.

Hur ser de lokala partierna på läsårets utmaningar, lärarbrist och många nyanlända elever?
Det är det lättare att svara på: "Det har de nog inte minsta begrepp om" Inte heller några lösningar på - vågar jag nog lägga till.

Jag måste nog även lägga till att det är totalt omöjligt att kunna få ta del av vad de lokala partierna "tycker" eller driver för frågor.
Vilket de förstås enkelt skulle kunna göra t ex via sina hemsidor eller FB-sidor.
Men en sådan tanke har ännu inte föresvävat något parti.
Vilket jag tror beror på att de inte har så mycket att redovisa.  Inget av dem heller verkar ha någon flyhänt skribent i sina kretsar.

Existensberättigande?

(16 aug 2017)

Vi måste vara partiet för alla som gör rätt för sig, annars har vi inget existensberättigande.

Läste just orden (ovan) som fick mig att sätta mig ner av ren förvåning - för vad Benjamin Dousa, ungmoderaterna, säger där fick fram en en tanke som jag förmodligen tänkt tidigare - för den poppade upp blixtrande snabbt.
Hur skulle våra lokala politiska partier svara på frågan:
Vad är det ni gör som ni tycker gör att ni har ett - existensberättigande?

Och - frågar jag mig - vad är det som gör att väljare tycker att partierna (deras parti) har ett existensberättigande?

Och efter en stund blev jag väldigt nyfiken över min nästa tanke - eller om det nu var en fundering - det skulle vara väldigt intressant att få veta anledningen till att Vingåkersbor röstade på MP, V, C, L, KD, SD eller VtL.

Vad var det för oemotståndliga löften de partierna lockade med som fick 365 att rösta på C - 165 på L - 233 på KD - 202 på V -  360 på MP - 1017 på SD - och 319 på VtL

Och, nu börjar jag bli mer intresserad - är det någon av dessa väljare som sitter hemma och tänker: "Det var allt en jämrans tur att jag röstade på mitt parti för…".
Ja, vad då? Vad för viktigt har de åstadkommit?
Speciellt nyfiken är jag på de Vingåkersbor som röstat på de två "ytterlighetspartierna" - V och SD. Vad trodde de som t ex röstade på SD-Vingåker att de skulle kunna åstadkomma? Vad kan man tänka sig låg överst bland deras förväntningar - "Ut med alla migranter från Vingåker?"
Nej - det har jag svårt att tänka mig. Lika svårt har jag att gissa vad det vad de egentligen röstade - för

Nåväl - eftersom de som röstade på något av de här partierna måste ha varit klart medvetna om att deras (partis) påverkan på det politiska livet i Vingåker skulle bli/vara näst intill - obefintligt.

För all del - visst skulle det kunna bli skillnad om t ex de "borgerliga" tillsammans blev större än de rödgröna, det skulle då kunna leda till större möjlighet för påverkan av det egna partiets politik.
Om de nu hade någon sådan - som är bortom moderpartiernas floskler -  och i stället bara inriktade på tydliga löften/visioner att åstadkomma "ett bättre Vingåker".

Det är inte utan att jag längtar efter att få ta del av våra lokala partiers kommande "vallöften" inför nästa års kommunval.
En längtan som påminner om när jag var "sju så där" och det var ett par timmar kvar till att vi barn fick öppna Julklapparna.
Det pirrar lite - förväntansfullt…

Kommentar finnes - här

Bristande kompetens…
(15 aug 2017) (uppdaterat 13.00)

08.30 - Hm, jag vet inte om det är så hälsosamt att börja dagarna med dyster information. Det finns stunder då jag får för mig att det långsamt men säkert tär på - immunförsvaret…
Denna morgon suckar jag en aning djupare än vanligt när jag tar del av vad jag läser på ledarsidorna.se under rubriken:
Försvaret och miljarderna.

I alla fall jag är mån om att Sverige ska ha ett starkt försvar och blir därför en aning dyster när jag läser:
Ett av Försvarets största problem är, förutom resurserna, att det saknas idag kompetenta försvarspolitiker.
Liksom artikeltextens avslutning.
Den svaga ekonomin är inte försvarets största fiende. Inte heller ryssen. Den omedelbara faran finns i riksdagen och består av ett politikerskrå som dels varit delaktiga att provocera fram dagens situation, dels i det närmaste totalt saknar försvarspolitisk systemkompetens. Detta förstärks med interna systemfel i Försvarsmakten där det saknas såväl beställar- som mottagandekompetens i erforderlig omfattning.

Bristande kompetens finns det gott om i vårt land - inte minst hos mig själv tänker jag - som vid senaste valet - där jag är lite medskyldig till att dagens okunniga rikspolitiker kom till makten.
Va? Nä du - inte på något regeringsparti, men på något ungefär lika trist - alliansen…

Apropå just ingenting - läser vad Hanne Kjöller skriver i en krönika i Expressen:
"Som mediekonsument har jag svårt att uthärda enkäter och intervjuer med ”vanligt folk” på Centralen om allt från reporäntan till hur försvarsministern skött sitt uppdrag. Inga följdfrågor ställs eftersom det då skulle bli uppenbart att många inte har en aning om vad de talar om." (Min fetmarkering)

Vilket får en förvånad fråga att poppa upp i huvudet:
Inte visste jag att Hanne Kjöller läser Katrineholms-Kuriren…

Kommentar finns…

x     x     x

Inte alls illa…
Hej Bjarne,
Har många gånger noterat ditt intresse för att se och läsa om Kurirens bidrag till att göra Vingåker känt. Svårt att veta om det tilldelade utrymmet i tidningen beror på Kurirens (o)intresse  för Vingåker eller om det inte händer så mycket i kommunen. 

Tänkte så att kanske Göken kunde bidraga med lite positiva saker om Vingåker som omväxling till allt övrigt skrivande.
Gick så in på kommunens egen beskrivning för att se hur positivt det är att bo i Vingåker.
Klickar man på Meny med underrubriker finner man att det är snyggt uppställt och informativt med möjlighet till kompletteringar.
"Framtiden finns i Vingåker och genom tekniken finns hela världen här.Ett hållbart liv på landet med upplevelser året om i vacker natur och med bra service. Utrymme finns som får människor att må bra och att växa."
För att man inte skall missa något väsentligt finns en film (58 min) med stadsvandring i Vingåker med kunnig guide. Inte alls illa.
/Åke

Överlevande misslyckanden
(14 aug 2017)

09.20 -  God morgon Bjarne,
Återigen en god? nyhet från Aftonbladet. Ser att regeringen vill ha ordning och reda i klassrummen och tänker i en ny lag föreslå att rektorer får möjlighet att stänga ute vissa politiska partier att besöka skolan. Antar att de har MP och KD i åtanke.
/Åke

Hm - låter inte direkt som en god morgonnyhet - för mig då.
Då menar jag nog i första hand att ingen ny lag ska tas fram. Och Åke roar sig nog med att inte skriva SD som (han och jag) tror är vad regeringen egentligen menar…
Och jag anser nog att det finns viktigare saker för en minister att överväga. Som att skolorna helt ska förbjuda politiska partier komma på besök alls i årskurserna 1-9.

19.25 - Om du är lättskrämd ska du kanske inte - innan du går och lägger dig - läsa vad Jens Ganman skriver på FB i dag.

x     x     x

Rubriken har jag kopierat från vad Patrik Engellau skriver i en krönika i går. Texten börjar så här:

I mars 1979 var jag inbjuden att presentera en uppsats inför ett internationellt seminarium som hette just Överlevande misslyckanden. Det var mycket ärofullt. Initiativet till seminariet hade tagits av den kreative docenten Bo Persson. Bo hade kommit på att det faktiskt är viktigt att förstå hur uppenbara och långsiktiga misslyckanden som Sovjetunionen – som vid det laget hade ungefär tio år kvar – och överljudspassagerarplanet Concorde ändå kunde fortsätta.

Det står visserligen 1979 där men om du läser vad Engellau skriver så förstår du att överlevande misslyckanden har fortsatt att födas - och frodas sedan dess - och är lika giltiga att peka på i dag.

Och så blir du kanske lika förbannad som jag - om du börjar tänka som jag att "dagens Sverige är ett pågående misslyckande som är självgående och oerhört svårt att ändra på".
Jag och mina vänner finner det inte alls otänkbart med kraftiga motreaktioner från förstående medborgare…

Du, sa Clemens, som också läst vad Engellau skriver, tänk om det märkliga hände att Alliansen bjöd in SD att bli en del av dem. Vilket skulle innebära att det blev fem partier i alliansen och att de därmed skulle få en klar majoritet i riksdagen efter valet.
Det vågade vi nog tro…
Och så skulle förstås de nuvarande i alliansen bli kraftigt angripna - av S, MP, V och OCH hela jävla PK-media-eliten - för att de gått ihop med - som man, högröda i ansiktet och med lyfta pekfingrar, anklagade dem för samröre med "rasister och högerextrema krafter, fortsatte Clemens.
Jo, det kunde vi säkert tänka oss…

Så började vi fundera över hur det skulle kunna utvecklas om M, L, MP och C hade så tuffa och kloka företrädare som då svarade lugnt: "Jo, det kanske de var för 20 år sedan men nu är de som vilket annat svenskt parti som helst och har inte några åsikter vi inte kan tänka oss förhandla om och då kan vi tillsammans förändra Sverige till det bättre."

Kanske, sa vi oss, är det just en sådan händelse som skulle kunna förändra historien. Annars går landet snart under, mumlade vi.

Helvete, sa Clemens, kan jag få en whisky som stöd för nya funderingar?
Jodå, det fick han och jag tog en själv också i förhoppning att därmed kunna följa hans kommande tankegångar.

Det blev kallt ute på verandan så vi tog oss inomhus och tände en liten brasa i kaminen. Whisky och en eld kaminen lockar lätt fram kreativa funderingar.

Mygelvägen… (13 aug 2017)

14.00 - Godkänn fler studenter! Den ordern har regeringen nyss utfärdat till Sveriges universitet och högskolor. Att detta beslut i regeringen ännu inte har vållat ett ramaskri på Sveriges universitet beror enbart på att informationen smögs ut i juli månad.

Universiteten har skapats för att utveckla och utgöra spetsen av mänskligt vetande och bildning. Den röd­gröna kravlösheten måste bort, skriver Jan Björklund (L) och Christer Nylander (L).

Och de avslutar sin text med:
Sverige kommer att behöva en helt ny politik för högre utbildning. Höga krav och hög akademisk kvalitet ska stå i fokus. Den rödgröna kravlösheten måste bort.
Universiteten har skapats för att utveckla och utgöra spetsen av mänskligt vetande och bildning och att överföra dessa kunskaper till varje ny generation.
Universitet får aldrig bli en AMS-åtgärd.

Du - vi håller väl med om detta - eller hur?

Skolfrågor… (12 aug 2017)

12.15 - Du Bjarne, det finns många problem för politikerna i kommunen att hantera och redovisa möjliga lösningar på inför valet nästa år.

Tidningen Skolvärlden 
visar att det är stor brist på yngre lärare (53 % i länet och hela 63 % i Vingåker.

LR:s ordförande Åsa Fahlén
tycker att läget är akut och är med rätta bekymrad 
"det idag anställs personer för att arbeta som lärare utan att de är behöriga eller ens har en plan för att bli det”.
Hon tror att en väg skulle kunna vara ”att personer med akademisk examen fyller upp vakanser samtidigt som de kompletterar med behörighet.”

Antar att kommunen nu inför höstterminen har nått en hygglig lösning på lärarfrågan och att partierna håller väljarna ajour med frågan.
/Åke

Det finns fler som oroar sig över nedgången av den svenska skolan.
Som Patrik Engellau i sin tänkvärda artikel i Det Goda Samhället.

Det är inte utan att jag emellanåt ställer mig frågan "Hur mycket bryr sig nu dagens föräldrar över de sjunkande studieresultaten?"

Turister? (11 aug 2017)

08.55 - Läser i SvD att man i sydligare länder har tröttnat på den intensiva turismen.

Allt fler européer sura på nedskräpande turister    De smutsar ner, skränar och sliter på kulturarv. Boende på flera platser i bland annat Spanien, Italien och Kroatien har fått nog av turister och protesterar högljutt.

Låt mig få säga så här - "jag förstår de klagande" - och det är många, många år sedan jag bokade mig en charterresa till något av länderna kring Medelhavet.
För den delen: inte någon annan plats heller…

Jag har inte tidigare tänkt så mycket på just den saken - men - när nu SvD skriver mig på näsan om att det finns de, söderöver, som har åsikter om den omfattande charterindustrin - så kommer jag på att "det är av just den anledningen jag inte är charterturist".

Och blir glad över tanken att Vingåker inte är så tilldragande att vi drabbas av horder av spanjorer, greker, italienare osv - som vimlar runt på våra gator - lite halvfulla så där - skränar högljutt på sitt eget språk och ockuperar de flesta borden på våra restauranger,
Jodå - du vet nog säkert vad jag menar med min smått taffliga liknelse.

Men i Sverige märks inga sådana tendenser, enligt besöksorganisationen Visit Stockholm.

Bra - tänker jag - och fyller på lite mer morgonfika…

För första gången någonsin har jag (i går em) satt upp en svensk flagga på något av de hus jag ägt. I ett plötsligt tillstånd av "Det är allt bra härligt att vara svensk".
Denna sköna känsla satt kvar ända till i morse - då jag på nätet - tog del av de svenska tidningarna…

Den lilla gäststugan…


PS - har du just inget särskilt spännande för dig denna fredag så varför inte läsa vad Rebecca Weidmo Uvell skriver under rubriken "Miljöpartiet - Hallå?"

Pockande fundering (10 aug 2017)

09.20 - I en av de artiklar jag länkade till i går läser jag följande rader:

"Emellertid nu när checken är påskriven vill i alla fall jag, och hoppas jag också en del andra skattebetalande svenskar, veta var pengarna kommer att ta vägen?
Hur kommer exempelvis Haiti, Bangladesh, Tanzania eller Namibia att använda klimatpengarna? För att klimatet skall garanteras en modest uppvärmning måste ju dessa länder minska sina nettomässiga växthusgasutsläpp. Hur skall de klara detta när de lider av svår energibrist och dessutom saknar nästan alla former av infrastruktur för att producera energi från icke-fossila källor?
Hur kommer länderna att redovisa hur de använder klimatfondens pengar och hur är det tänkt att bidragsgivarna i Sverige i detta avseende skall hållas informerade?"

(Min fetmarkering)

Vilket skapar funderingar som inte riktigt vill ge mig sinnesro.
Vilket du kan läsa mer om här.

09.45 - "Sverige borde vara mer finskt" - så bra och tänkvärt. Läs och begrunda…

Politik - igen? (9 augusti 2017)
(uppdaterad 16.00)

07.45 - Jo, som en liten uppvärmning så här på morgonen innan jag strax ska göra mig en sväng till Kullbergska sjukhuset för en kontroll.
Eftersom det är val nästa år märker jag att mitt intresse för rikspolitiken stiger. Och när jag läser sånt här så blir jag extra nyfiken och vill att fler ska få ta del av det:

Vi pratar mycket om liberalism, konservatism, socialism och andra sådana ideologier, men de förefaller mig alltmer överspelade och innehållslösa.
Det fanns nog en tid för hundra år sedan när dessa tänkesätt var fulla av mening, till exempel att den som var liberal i många frågor intog en distinkt annorlunda ställning än en person som beskrev sig som konservativ.
Men idag? Går det att identifiera tydliga och särpräglade tänkesätt bakom de olika partiernas teori? Deras praktik behöver vi inte ens tala om ty där finns absolut inget särskiljande annat än möjligen att de så kallade borgerliga, till skillnad från deras motståndare, inte vill ha makt.

Och när jag nu sätter mig i bilen för att åka till Katrineholm kanske jag kommer att fundera lite över:
"Hur fan är det med det då - i Vingåker?"

När - efter att kanske även du har funderat lite över den saken - varför inte läsa vad ledarsidorna.se skriver idag.
I så fall klicka här

16.00 - Det är alltid (för mig alltså) trevligt att åka hemåt efter ett besök på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. Jag är verkligen ingen trogen "kund" där men jag kan lätt locka fram den tanken efter varje besök.
En sådan underbar personal, så vänliga, så proffsiga i sin framtoning, tänkte jag där jag låg på en brits på röntgenavdelningen för att röntga ett knä.
Om jag nu tidigare varit en aning kritisk till läkare på Vårdcentralen i Vingåker är de två senaste överläkare jag mött på Kullbergska så förtroendeingivande att de har en starkt påverkan till mina positiva intryck av besöken.
Livet kunde vara värre…

JO - jag vill också veta vad mina skattepengar används till.

"Enligt den gröna klimatfonden från Paris bidrar nu Sverige (juli 2017) med $587 miljoner vilket motsvarar runt 500 kronor per person och år. Sverige leder inte oväntat bidragsligan räknat i bidrag per person. Andra länders bidrag är mer blygsamma och Schweiz bidrag ligger hittills på $100 miljoner trots att den schweiziska BNP per capita är ungefär 50 procent högre än den svenska. En schweizare betalar därför inte mer än omkring 100 kronor per person eller 12 Franken.

Vad som är orsaken till det väldigt stora svenska bidraget är okänt för mig men måste bero på att regering och myndigheter har sonderat oron för klimatet hos medborgarna och funnit att denna oro är så stor att det höga bidraget är befogat.
Några rapporter i vår klimatmässigt så välinformerade media har jag inte lyckats finna. Inte ens Jenny Stiernstedt har skrivit om detta i SvD."
Lennart Bengtsson

Kommentar - här

Lika men ändå olika…
(8 augusti 2017)

"En stor del av våra liv spenderar vi i grupper tillsammans med andra människor. Vi skapar grupper för att umgås, tjäna pengar, spela musik och studera. Trots att vi bildar grupper av så olika anledningar fungerar många av dem på liknande sätt."

Skriver Ulla Sandberg på sin blogg - men lägger också till ett intressant "men"…

x     x     x

Miljöfrågor? 

11.00 - Hm, vad ska man (jag) ny tycka när man läser:

"Ett fundamentalt trick dessa charlataner använder sig av, är att blanda ihop ‘miljö’ (som alla vettiga värnar om) och ‘klimat’ (som ingen kan påverka ett dyft) till att vara ‘miljöfrågor’. Så är t.ex. skandalen i Teckomatorp en gigantiskt miljöskada men har inte ett dyft med klimat att göra, go figure !
Allt för att bedra populasen."

Eller:
"Trots snart 20 år utan någon global uppvärmning och total brist på överensstämmelse mellan skrivbordsmodellerna och verkligheten har globalisterna genom en intensiv propaganda, i av dem själva kontrollerade MSM, (Main Street Media) lyckats hålla föreställningen om en nära förestående klimatkatastrof vid liv.
Nästan hela västvärldens etablissemang inom politik och akademi har ställt upp. Svenska politiker kan inte öppna munnen utan att nämna klimatet, trots att de aldrig riktigt begripit vad de pratar om.
Men vad värre är, så har den etablerade miljörörelsen även svalt betet och ägnar nästan hela sin opinionsbildning åt skrämselpropaganda om klimatförändringar som inte inträffar."

Jag behöver inte skriva dig någonting på näsan  - men…

"Det var väl någon som påpekade att om man vill ha reda på vem som förtrycker -  så finn ut vem/vad man absolut inte får kritisera."

Vill du läsa mer i ämnet - läs vad Lars Bern skriver i sitt (tämligen långa) inlägg.

Och varför inte läsa en text som har rubriken:
"Drömmen om bidragens Eldorado"
"Journalisten ville se hur det gick för dem och berättade att de var ett antal personer varje månad som gick ihop och skickade pengar till familjen. ”Det är inga stora summor, bara symboliska 500 Euro,” berättade hon.
När jag berättade att en överläkare på universitetssjukhuset tjänade 375 Euro i månaden blev journalisten märkbart tyst."

Tänkvärda rader… (7 augusti 2017)

09.15 - Lite morgonkaffe och en stund framför datorn.
En förväntansfull måndag har börjat. Innehållande ett besök av Clemens

Betydelseblind
Den som kan sin Tage Danielsson kanske minns Holger Typ. En samvetsgrann tjänsteman på Sveriges Radio, med diagnosen ‘betydelseblind’. Jag tänker på honom när jag rekapitulerar två mediahändelser under året. Först ‘Paulo Roberto-affären’
Läs vad Jan-Olof Sandgren skriver om två mediahändelser…

Dö för vadå?
"När jag gjorde lumpen visste man att det kunde bli krig och att det i så fall var min plikt att delta i det kriget och eventuellt mista livet. Det var otäckt att tänka på, men det ifrågasattes inte. Det ansågs rätt att offra sig för den nationella gemenskapen. De som ifrågasatte detta kallades samvetsömma och fick någon sorts straff, lite längre tillbaka fängelse eller straffarbete. Jag tror inte så särskilt många ungdomar idag skulle kunna tänka sig att dö för Sverige. Dö för vadå?"
Patrik Engellau, Det Goda Samhället, ställer frågan…

Vem fan ska man rösta på?
Kan man ju fundera över när man läser vad ledarsidorna.se skriver - en oduglig regering som inte kan eller en oduglig allians som inte vill?

Sedan kan man ju i detta sammanhang nämna valkompassen som flera tidningar körde förra valet, där väljare kunde svara på ett antal frågor, så skulle kompassen säga vilket parti som låg närmast. Svarade man "vet ej" på samtliga frågor, så föreslog kompassen MP.

Clemens på besök (6 augusti 2017)
16.05 - Lite prat om mediokra sevärdheter och kräftor…

Kan du lita på din doktor?
(4 augusti 2017)

00.30 - Att jag ställer frågan i rubriken beror i skrivande stund på två saker:
- en artikel jag just läst som har rubriken "Hur ska vi kunna lita på vår doktor?"
- vilket påverkade mig att vilja berätta varför jag själv vill svara nej på frågan i min rubrik.
Vilket du kan läsa mer om här.

12.25 - Lika misstrogen som jag är mot vissa läkare är jag mot vissa journalister. Här har jag sällskap av många - som Ulf Larsson som på Det goda samhället skriver en krönika om hur det i media skrivs om den "nya innegrejen" - gatubarnen.

Om du nu är av den kalibern att du tar del av krönikan vill jag peka på att det bland "kommentarerna" till (efter) krönikan finns läsvärda funderingar att ta till sig…

En aning vemod… (3 augusti 2017)

00.55 - Jag gillar när jag känner att en liten känsla av vemod kommer smygande. Det gör den emellanåt när jag sent om kvällen sitter där i mörkret i mina egna funderingar. Ordet har många synonymer med den jag tycker bäst om är "Mild sorgsenhet".
Jag tycker väl inte att jag känner mig särskilt sorgsen men anar nog att i den känslan av vemod i alla fall finns med någon slags sorgsenhet i bakgrunden.

Jag har bott det mesta av mitt vuxna liv i Stockholm. Ett liv som till sin allra största del har varit märkligt positivt. Vilket gör att när jag ser den här stockholmsbilden nedan så förstärks min känsla av vemod en hel del.

Samtidigt kan där komma förbi någon slags öm känsla för de som bor i Vingåker. Som bli lite extra stark när jag ser hur de/man försöker påvisa hur vackert och fint här är. Kommunen lockar på sin hemsida med orden "Härliga Vingåkersbygden" och hälsar de som tittar in på hemsidan med "Välkomna till vår gemenskap".
Och vi bjuds in till Säfstaholms slott och att titta på det gamla Säfstaholmsträdet. Och framhåller vår vackra natur…

Nu får du stå ut med lite skryt.
Jag, som besökt så gott som alla de Europeiska länderna, varit i USA med Hawaii ett flertal gånger, besökt Japan, Laos, Australien och Nya Zeeland, Mexiko och Västindiska övärden osv - OCH vill jag avrunda med - säkerligen farit Sverige runt ett 50-tal gånger i jobbet som journalist sedan 1967 - har ju sett "en del" som bräcker vad Vingåker har att erbjuda.

Dunrobin castle i Skottland

Som alla de magnifika slott och vackra trädgårdar jag besökt i England, Wales och Skottland -  under mina säkert nu 30-tal rundresor där med bilen - vilket sannolikt är det som framkallar mina ömma känslor - rent av en slags beundran - för dem i Vingåker som jobbar så idogt för att framhålla "våra tämligen mediokra sevärdheter".

Men inte vill jag säga mer än att orten möjligen kan sägas ha en aning charm - men så vemodsframkallande som Stockholm är (eller rättare sagt - var) lär den väl aldrig bli.
I alla fall inte hos en som - med mild sorgsenhet - minns sitt 60-tal då han körde spårvagn på de (då) folktomma gatorna vid 05-tiden en augustimorgon…

Naiv drömmare? (2 augusti 2017)

11.20 - OK, jag vet också, jag har inte bara förmågan att bli en smula tjatig - jag har också alldeles för lätt att dras med av saker och ting som gör att jag blir någon slags naiv dagdrömmare…
Kom tydligt för mig när jag kollade på det här inslaget på Youtube.
Rubriken till videon säger ungefär "Varför folk tror att de inte kan teckna och hur att bevisa att de kan".
Om du nu tittar på inslaget så kanske du som jag ser hur en person som vill övertyga omgivningen att "den kan" använder sin personlighet - medryckande-humoristiskt - får publiken med sig.

Jag har alltid sagt mig vara värdelös som tecknare - men nu ska jag öva efter vad Graham Shaw bevisar - klart jag kan…

Bortsett från detta så hamnade jag i en smula dagdrömmeri - för tänk sa jag till mig själv - tänk om någon politisk person i Vingåker på det sätt som Shaw gör - medryckande och humoristiskt - kunde övertyga oss väljare om att "Du kan välja rätt" - och med små medel - elegant visa vad de kan göra för Vingåker…
OK - en aning syrligt - men kan du framför dig se någon lokal politiker som lika avväpnande ledigt kan övertyga oss ortsbor om sitt partis förträfflighet?

Nej det kan inte jag heller…
För all del -  det kan ju också bero på att där faktiskt inte finns något - förträffligt att framhålla.

x     x     x

Tjatigt? 

Hm - det är lätt att fastna i sina egna tankegångar - kommer jag på denna sena tisdagsnatt i Vingåker. Och då blir man lätt lite tjatig i vad man (jag) vill skriva om.
Därför var det skönt att ha besök av Madame och i den stilla kvällen få prata om - annat än politik och obegåvade journalister.
Känner jag när har för avsikt att runda av kvällen/natten med en koll på nätet.

Jag håller ju på och fräschar upp mitt hus och då ska du veta att jag har stor hjälp från M som har ovärderliga kunskaper i konsten att "sköta om hus". Både som ägare av en otroligt fin välskött - eget byggd - sommarstuga plus att hon tidigare varit ägare till ett hyreshus med 8 lägenheter som krävde gedigna kunskaper, färdigheter och engagemang för att hålla i gott skick.

Hon inte bara vet hur man (jag) ska måla (underarbetet måste vara fullgott) osv hon har dessutom ordnat det så att jag har den finaste trädgården jag någonsin haft.
Just nu doftar det ljuvligt från dessa…


M är ett fynd för en villaägare med tummen mitt i handen.
Och för övrigt också…

Okunniga journalister?
(1 aug 2017)

10.40 - Det är inte bara, som gårdagens rubrik förmedlar, politiker som är okunniga. Kan jag, och du om du läser krönikan, konstatera där skribenten avslutar sin text med frågan:
"Så vad egentligen kan en journalist?"

Inte så mycket alla gånger…

x     x     x

Okunnig jag?

12.50 - Jodå, och dessutom rejält också på många områden. Men, vill jag påstå, jag har förbättrat mig en hel del sedan jag för 20 år sedan slutade ha DN, SvD, Expressen och Aftonbladet som huvudsakliga informationsgivare - och ännu mer sedan jag slängde ut min tv år 2009.
Jag fick därmed mer tid över för att på annat håll ta del av - intressanta artiklar/videos producerade av de mest kunniga och begåvade människor. Och därmed också lärt mig att vara betydligt mer kritisk till "alla goda råd" vi får ta del av för att? Ja fan vet vad, men lurat mig har de i alla fall.
Du får här ett exempel - som handlar om kolesterol - som vi fått lära oss är synnerligen skadligt och tar oss mot en för tidig död.

Några rader ur den länkade krönikan:

"Det är när man kommer till (professor) Hellenius förhållningssättet till fet mat och blodets kolesterolhalt som det blir fel i hennes budskap. Senare tids forskning har i upprepade mycket tydliga studier visat att det inte är förhöjda kolesterolnivåer i blodet som är orsak till kardiovaskulära sjukdomar. Dessa beror i huvudsak på inflammationer i blodkärlen.

Senare tids forskning visar faktiskt att det är i stort sett tvärt om mot vad Hellenius säger i reklamfilmen. Personer med lite högre kolesterolvärden visar sig ha klart längre livslängd än personer med låga.
Detta med kolesterolen som sjukdomsorsak har varit en helt felaktig hypotes inom skolmedicinen i över 60 år som jag tror överlevt p.g.a. att den underblåsts av starka ekonomiska intressen att sälja kolesterolsänkande piller s.k. statiner. Dessa piller är världens mest sålda och mest lönsamma, det rör sig om hundratals miljarder. Och världsledande inom statiner är det Hellenius närstående Pfizer."

Visst kan man bli förbannad för mindre?

Jodå, som t ex denna krönika som avslutas med orden:
"Värden fick den 20 januari en ny ledare som vågar utmana detta vansinnets diktatur. Låt oss be en bön att han skall lyckas."

En krönika vars innehåll skulle kunna få vilken rättrogen miljöpartist som helst att begå harakiri…

Okunniga och obildade politiker har tappat kontrollen (31 juli 2017)

Är rubriken på ett av de bästa debattinlägg jag läst på åratal.

Lars Bern, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin: "Sverige är inne på en farlig väg där bildning inte längre har hög status och politiska genvägar till karriär och ansvarstunga poster blivit allt mer accepterade."

Läs det och du får bl a läsa:

"Regeringens informationshaveri i Transportstyrelse-skandalen ger mig anledning till ett antal allvarliga reflexioner rörande allt tydligare tillkortakommanden inom vårt politiska liv och statsmaktens upplösning.
Skandalen handlar inte bara om att en naiv generaldirektör valde att bryta mot lagen för att klara av att hantera den informationsmassa myndigheten hade ansvar för. Det handlar inte heller bara om en vilsen regering som försökt dölja sin oförmåga att hantera viktig säkerhetsklassad information.

Nej, den här skandalen handlar om något mycket allvarligare – nämligen frågan om huruvida dagens i stort sett helt oskolade politiska elit har den kompetens som är nödvändig för att kunna ta ansvar för och administrera det samhälle vi är på väg in i."

Va? Jodå - här kommer min fundering:
"Hur är det med det i Vingåker då?"

x     x     x

Återgång till jobbet?

Nja inte för mig då som inte bryr mig särskilt mycket om när jag ska gå upp om morgonen. Inget jobb tvingar en idogt lat pensionär som jag att stiga upp vid en bestämd tidpunkt…

Nu vet jag inte hur det är för de ansvariga inom våra lokala politiska partier - kan denna måndag vara den första arbetsdagen för hösten?
Jag vet kanske inte riktigt varför just den tanken kom upp men kanske det beror på en mening jag läste i Expressen där Malte Persson skriver i en krönika:
"Men kanske måste den professionellt skrivande sidan komma ur sin depression och återfinna glädjen i hantverket, språket, stilen. Allt handlar inte om att sprida information. Samtiden är en fascinerande science fiction-roman, värd att berätta även för berättandets egen skull. Oavsett hur den slutar."

Texten ovan handlar om "professionella skribenter" men jag menar att vad Persson anför gott kan överföras på våra lokala politiker. Som, som jag tyder det, totalt saknar konsten att skriva på annat sätt än att man uppfattar det som överförd torr information.

Var? frågar jag mig, finns "glädjen i hantverket att sprida sina personliga tankar och funderingar" kring - inte bara det politiska livet i Vingåker, utan också glädjen att delge oss väljare synen på livet i Vingåker - för berättandets skull.

Ingen kan. Jag tror inte ens någon - vill.
En smått deprimerande tanke!

När jag besöker ett KF-möte och ser delegaterna så ser jag ju att de inte direkt är purunga.
Gick de inte i skolan, som jag, när den var bättre än dagens? Och lärde sig vad Persson nedan kallar "civilisationens kärna".

Kan därför inte hoppa över att ta med Malte Perssons sista rader:

"Ja, naturligtvis är jag elitist också. Men elitism är inte nödvändigtvis något som har med ”eliten” att göra. Det är också tanken att det är mer värdefullt att göra något så bra som möjligt än att göra det dåligt. Till exempel det som sedan ett par tusen år varit civilisationens kärna: att läsa och skriva.    

Kanhända att den tiden snart är förbi. Men ska vi gå under, så låt oss gå under med stil."

Om nu Vingåker, kommer att gå under, så undrar jag om det kommer att "ske med stil".
Funderar jag alltså.
En smått deprimerande tanke - tänker jag…

Konsekvensanalyser (30 juli 2917)

"För att vara ett så sekulärt samhälle uppvisar många en nästan fanatisk inställning till det här med att hysa rätt tro. Men hur ett samhälle utvecklas handlar väldigt lite om vilken inställning man har sådär i största allmänhet och desto mer om vad man gör i handling. För att veta vad man ska göra måste man klara av att göra konsekvensanalyser. Dessa måste i sin tur baseras på verkligheten sådan den är beskaffad."

När jag läste detta kom jag att tänka på en del av de "motioner & förslag" som KF i Vingåker haft att ta ställning till. Så mycket till konsekvensanalyser kan jag inte minnas att där pratats om - oftare då har funnits bakom förslagen "känslomässiga" skäl som i skrivande stund får mig att tänka på rubriken till den senaste boken jag köpt "Den banala godheten" av Ann Heberlein.

"Till infrastrukturen i ett välfungerande samhälle hör inte bara, och inte framför allt, själva maskinparken, utan alldeles särskilt de professionella kårer som administrerar de tekniska, juridiska, och samhällsorganisatoriska systemen, typ läkare, lärare, brandmän, advokater, revisorer, järnvägare, ingenjörer, universitetsprofessorer och så vidare.

I Sverige har politiken, enligt min obevisade uppfattning, under de senaste tre, fyra eller kanske fem årtiondena målmedvetet motarbetat dessa professioner i syfte att för jämlikhetens skull beröva dem deras sociala status.
Dessa ambitioner har gradvis visat sig alltmer framgångsrika.
Kårerna har förlorat sin prestige, sin självständighet, sin speciella självkänsla och den därmed sammanhängande yrkesetiken.
Skollärare, till exempel, var för femtio år sedan del av en respekterad överhet, men tas numera knappt på allvar av någo
n
."
/Patrik Engellau (Det goda samhället)

Alltid intressant att ta del av vad kunniga (tänkande) människor skriver.
Det har jag gjort under lång tid men faktiskt inte gjort någon egen konsekvensanalys av mig själv för att försöka förstå om det har påverkat mig - och i så fall i vilken riktning.
Ska tänka lite på det på verandan i kväll ;-)

PS - apropå analyser och tänkande människor…
"Hur rädda ska vi vara för en klimatändring?", frågar sig Lennart Bengtsson i en krönika - och ger i texten sin syn på frågan. Läs gärna kommentarerna till krönikan.

Visionärer… (28 juli 2017)

08.58 -Vissa saker jag läser gör att jag lätt blir sittande i - funderingar. Ett exempel:

"Så vi skall kanske vara tacksamma över att vi i det här landet styrs av utpräglade pragmatiker? Vi har ju politiker, som ägnar stor tid att diskutera tämligen obetydliga ändringar i olika budgetposter eller med entusiasm propagerar för att skolan skall ägna sig åt ytterligare något behjärtansvärt ändamål, istället för att undervisa i tråkiga basfärdigheter.

Nej, tyvärr. Dessa våra sympatiska, jordnära politiker lider nämligen svårt av sin vardaglighet. Tänk att inneha – eller eftersträva – den högsta politiska makten och inte kunna göra något minnesvärt, inte ha något för människornas liv avgörande att erbjuda. Tala om att uppleva livet som ett hål, som en evig saknad efter mening!"

Den som skriver så heter Anders Leion - och han skriver förstås mer i sin krönika som du kan du läsa här.

Dessa våra sympatiska, jordnära politiker lider nämligen svårt av sin vardaglighet.
Ja jävlar, mumlar jag för mig själv, och försökte komma på varför ordet Vingåker genast pockade på uppmärksamhet.
Det var nog det i första stycket - det där som handlade om skolan…

OK - i Leions text finns två ord som får raggen att resa sig på mig:
"hjärtnupna känsloprofitörer".
Och så försöker jag förstå hur det kan ha blivit så att dessa har fått så stor makt att påverka livet i Sverige. Som därför blivit allt mer eländigt.
Nå de är inte helt ovanliga i Vingåker heller - vilket oroar mig en del…

12.15 - Orkar du med att ta del av en bra text i Expressen där ingressen säger:
En regeringschef som inte blir informerad av sina statsråd!  ”Detta måste av alla uppfattas som bevis på att statsministern inte fyller sin uppgift som ledare av regeringens politik”.
Skrev Tage Erlander i sin dagbok för 54 år sedan.

Jo, jag tycker nog att - är du intresserad av dagens politik om/kring Transportstyrelsen ska du nog läsa vad Torbjörn Nilsson skriver…

Fake news (27 juli 2017)

08.20 - Efter ett par dagars frånvaro - där annat tagit all min tid - har jag kommit framför datorn igen och blivit påverkad av vad jag läser på ledarsidorna.se som underhållande skriver ett inlägg inför morgonens pressmöte där regering ska meddela "någonting".
Jag läser:

Den slutliga bekräftelsen på hur bisarrt situationen utvecklats är att följa nyheter som Sputnik News. Sputnik News anses vara en av de viktigaste källorna kopplade till den ryska propaganda-apparaten med flertalet trollfabriker associerade till sig. När politiska kriser uppstår i västvärlden är Sputnik News inte sena med att spä på dessa med starkt vinklade nyheter som går ryska regeringens och dess intressens ärenden. Men i detta fall är det knäpp tyst om den svenska politiska krisen.

Redaktionen och strategerna på Sputnik News anser sannolikt, med viss rätt, att de inte behöver elda på den svenska nyhetsrapporteringen nämnvärt. Den svenska politiska verkligheten och svensk media visar sig vara snäppet bättre än de ”Fake news”  som de ryska trollfabrikerna brukar fabricera och publicera riktade mot den svenska marknaden.

Du - läs den sista meningen igen och du möter en person som har samma åsikt som jag om de svenska politikerna och de svenska medierna.


Äntligen måndag (24 juli 2017)

08.45 - Rubriken har jag mest satt där för att göra mig lite märkvärdig. I gemene mans tänkande synes måndagar vara någonting negativt - i form av måndagsexemplar till exempel. Sådant  allmänt tyckande triggar ofta fram hos mig att jag måste tycka/vara "tvärs emot". Men faktiskt är det så att jag gillar måndagar starkt. Varför kan jag kanske berätta någon gång i framtiden…

Nåväl, just denna måndag, är för mig lite extra trevlig - jag ska vid lunchtid ungefär ta bilen och fara till Arlanda för att ta emot sonhustrun Baunmale Silavong som kommer farandes från Luang Prabang i Laos för att ansluta till "man och barn" som befinner sig i Stockholm sedan ett par månader tillbaka.

Yngste sonen med sin familj bor större delen av året i just Luang Prabang där de fördriver livet ungefär så här…


Nåväl - över till annat - och kanske mer intressant. Läser vad Patrik Engellau skriver i sin krönika:
"Den tyske tänkaren Robert Michels skrev i början av 1900-talet en bok där han efter ett studium av det tyska socialdemokratiska partiet konstaterade att alla organisationer, som i början drivs av entusiaster, i den mån de fortlever så småningom kommer att kontrolleras av funktionärer och byråkrater utan grundarnas glöd."

Det kan bero morgonens havregröt med rårörda lingon - men jag kan inte få ur skallen annat än att Engellaus rader klart beskriver dagens svenska politiska partier.

Äh - läs här vad Patrik Engellau skriver så tror jag du förstår vad jag menar med denna min morgonfundering.

Här - vad man kallar - en bra fråga…

PS - Vill du gotta dig lite mer i Transportstyrelse-eländet - kan du här få ta del av mycket intressant och avslöjande information.
Och - även här
…där Rebecca Weidmo Uvell inleder sin text med:

"Att vi har den mest inkompetenta regering i manna minne är känt sedan gammalt och någonstans har i alla fall jag bara gått och väntat på en ordentlig praktskandal. För det har varit en tidsfråga givet förutsättningarna.
Nu kom den."

Och när du har gjort det kanske du, som jag, mumlar "Det är en jävla tur att det finns alternativa media". För den här informationen skulle du aldrig få ta del av i någon av de "seriösa tidningarna"…

OCH - frågar jag mig - har inte Kuriren nu fått vetskap om ett betydligt mer "politiskt hett material" att "dreva om" än järnrör och ringa misshandel?
Tror jag först när jag ser det…

Mer här…

PS-2 Seriösa debatter? Läser ett intressant blogginlägg som får mina funderingar att hamna i "Hur är det då i Vingåker då?"

Ulla Sandberg skriver bl a:
"För mig är det självklart att politiker ska tåla att dennes idéer ifrågasätts och kan klara av att föra en sakdiskussion. Politiker måste se det som en förmån att vanliga människor vill diskutera med dem. Då får de ju feedback. Det är också självklart för mig att varje diskussion är seriös utan personangrepp. Det är också självklart att allting kan diskuteras – inget ämne ska vara för lätt eller för svårt."

En som inte fattat det gäller även ansvariga tjänstemän inom kommunen är, Lars-Åke Mård, förskolechefen, som vägrar att svara på mina frågor…

Intressanta siffror…(23 juli 2017)

Nja, det beror väl det - men nog kan jag i alla fall tänka mig att det för många kan vara en smula intressant att få ta del av en opinionsmätning - där den medföljande texten börjar så här:
"Sverigedemokraterna noteras än en gång som största parti i en mätning från Nyheter Idag / Sentio.
Men det stannar inte där, SD är mer än dubbelt så stora som Moderaterna som noteras till absoluta katastrofsiffror om 12,7 procent."

Här får du veta mera

x     x     x

Katastrofalt uselt 

00.20 - Jag kommer inte på någon bättre rubrik som ska förmedla att jag sitter här i den sena natten och är urförbannad.
Efter att just ha läst - detta.

Helena Edlund skriver om något någonting som aldrig borde ha kunnat hända. Rubriken till hennes text säger "Sätt Sverige underförmyndare".

Edlunds text börjar så här:
"Spionen Stig Bergling kopierade i början av 1970-talet en pärm med hemlighetsstämplade uppgifter på sin arbetsplats på Försvarsstabens säkerhetsavdelning. Pärmen, som innehöll en förteckning över Sveriges försvarsanläggningar, kustartilleribefästningar och mobiliseringsförråd, lämnades så småningom över till ryssarna. För detta dömdes Bergling 1979 till livstids fängelse för grovt spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift.
Att lämna uppgifterna i Berglings pärm till främmande makt var självfallet till skada för Sverige, men de var en piss i Mississippi jämfört med konsekvenserna av att lämna ut Transportstyrelsens register."

Lite längre ner i sin text skriver Edlund:
Trafikstyrelsens förra generaldirektör, Maria Ågren, har fått agera bondeoffer. Hon fick sparken i januari och har nu godtagit (!) ett bötesstraff (!!) om 70 000 kronor (!!!).
Det motsvarar en halv månads löneavdrag.
Jag upprepar: Stig Bergling dömdes till livstids fängelse.

Om du läser vad Helena Edlund skriver så är jag tämligen säker på att du håller med mig i valet av bådas våra  rubriker…
Och kanske också när jag påstår att Sverige har blivit ett jämrans skitland under den nuvarande regeringen - och till en del också på grund av den förra…

Kommentar har inkommit…

Om du till äventyrs är intresserad av vad/hur Kuriren behandlar denna katastrofala händelse kan du (eventuellt) här läsa den senaste ledaren de skriver i ämnet.
Du behöver inte alls hålla med mig när jag skriver - en sån jämrans skittidning! Vi har kanske olika syn på tidningar men min syn grundar sig på att jag varit chefredaktör och tidningsägare åren 1967 till 2013.

PS - Min syn på den svenska skolan är inte lika välgrundad men här får du i alla fall veta lite om hur det är att vara lärare i USA.

Solelstopp? (22 juli 2017)

Katrineholm kvar i solelstoppen - kan jag läsa som rubrik på kkuriren. Eftersom jag som villaägare gärna vill sänka mina fasta månadskostnader har jag förstås kollat lite på det här med solceller.
För min egen del - inget som lockar - eftersom den ekonomiska vinsten ligger så avlägset långt borta. Och har man som jag - ett hus (122 kvm) som för år 2016 totalt förbrukade 6982 kWh och där det inte ser ut att bli mer i år - så känns det inte så angeläget att bry sig om det där med solceller. Om du nu undrar - mitt hus är helt eluppvärmt - då enbart med (en) luftvärmepump.

Det kan bero på att Madame är upptagen av annat den här helgen att jag därför fått tid över att tänka på "små vardagliga frågor" - och därmed kanske den märkliga lusten - att läsa en artikel i kkuriren om solceller…
Nåja - Något ska man ju ha för sig en lördag.
Kan du läsa mer om här

Det går utför… (21 juli 2017)

Rubriken finns där för att den beskriver en tanke som passerade medan jag gjorde min sedvanliga runda på nätet.

OK - det kommer att bli långt - vågar jag tro att du tycker om följande (mycket långa) krönika du kan läsa på avpixlat.info.
I krönikan kan du bl a läsa:
"En fungerande demokrati förutsätter informerade väljare. I det moderna samhället har media en framskjuten roll som informationsbärare och ett stort ansvar för att inte missköta och missbruka den uppgiften. Om folket väljer partier och politiker utifrån ett från media levererat bristfälligt eller felaktigt informationsunderlag, får vi ett samhälle med inkompetenta beslutsfattare och politiskt vanstyre.
Om media sedan lierar sig med den politiska makten och är den behjälplig med att dölja sin inkompetens, då kan det ta lång tid innan tillräckligt många medborgare förstår vad som pågår och kan välja bort de inkompetenta politikerna. Samhällsskadan kan vid det laget vara omfattande."

Vilket, när jag läste de raderna, fick mina tankar att gå till Katrineholms-Kuriren…
Varför kan du läsa r. (uppdaterad 14.00)

Om ledarskap… (20 juli 2017)

Hallå,
Såg att både Du och Patrik Engellau häromdagen tyckte att "Sverige och kanske också Vingåker behöver en annan sorts politiskt ledarskap än det som Liberalerna och de andra partierna ställer i utsikt.” 
Utan tvekan behöver vi flera politiker som kan säga ifrån och även med hela handen peka ut en ny färdriktning.
Ser i DN att Frankrikes nye unge president verkar vara ett mycket gott föredöme när han häromdagen läxade upp både sin försvarsminister (general) och den församlade försvarsledningen.

Då Macron vill pressa ned Frankrikes budgetunderskott till under 3 % tänker han skära bort 850 miljoner Euro i försvarsbud-geten. ”Jag tänker inte låta mig hunsas på det här viset sa då general De Villiers" i en utfrågning om besparingarna varpå Macron kontrade med ”Jag är er chef och har inget behov av påtryckningar och kommentarer kring mina beslut.” 

I en följande intervju förklarade Macron ”att om det finns åsiktsskillnader är det försvarschefens uppgift att ändra sin åsikt”.  Det blev för mycket för Generalen som ”inte längre kunde garantera säkerheten för Frankrike” och tog sin stav och avgick. 

För att kunna vara så tydlig krävs att man har tillräcklig politisk uppbackning. Då duger det inte med de svaga allianser vi numera dras med i både vår riks- och lokala politik. Bäst vore om ett eller fler partier fick respass nästa år så att det blev en tydligare politisk färg med ledare som inte hela tiden somnar om på sina poster.
/Åke

Om du… (19 juli 2017)

…känner en gryende lust att bli förbannad så kan jag rekommendera att du läser en text som som har rubriken:

Regeringspropositionen 200/01:136. Äldreförsörjningsstödet   

Om det inte räcker kan du ta del av vad Lars Adaktusson (KD) tidigare skrev om vår nuvarande utrikesminister…

Eller kanske ta del av en text som har rubriken:
"Kravlöshet leder till fördumning".

Det kan bero på att jag f n lägger ner min mesta tid på huset - men jag finner inte så mycket intressant att skriva om - som mer specifikt handlar om Vingåker med omnejd.
Ser dock att - återigen - Läppefolket rasar över att trafiken genom Läppe har för hög hastighet. Nå, bäste läsare vad ska vi "tycka" om det då när vi ser att Kuriren skriver:
"2015 genomfördes dock en mätning på vägen under en sexdagarsperiod. Då visade det sig att av de 6 486 fordon som passerade höll drygt 300 hastighetsbegränsningen."

För egen del funderar jag på om inte de 300 laglydiga var av slaget - högt moraliska Miljöpartister - och de övriga 6-tusen var nog mer av den där svåra sorten - levnadsglada och odygdiga Sverigedemokrater. ;-)
Dem finns det ju numera betydligt fler av i Vingåker än MP-anhängare…

Vill du le lite?
Nå, jag vet ju inte om du har samma syn på livet som jag men nog log jag en smula när jag läste Kurirens text med rubriken "Julitabo dömd för sexköp på hotell" där vi får veta hur mycket han betalade för sitt nöje. Som tydligen inte var så mycket till nöje - han blev mycket missnöjd över vad han fick för pengarna.

Medan jag smålog så dök formuleringen "alla lika värde" upp och tänkte - här ett praktexempel på det. Kvinnan fick 2000 kr för att ge en timmes service - mannen fick betala 12.000 kr i böter.
Vad jag förstår slapp kvinnan någon som helst påföljd…

Här får du veta mer om - sexköpslagen

Sovande politiker?… (18 juli 2017)

Hm - vem orkar bry sig om politik när solen skiner? Inte så många kan man få för sig - men jag är i alla fall en av dem.

Består vi inte bara av ett "sovande folk" utan i ännu högre grad av - sovande politiker? Frågar jag mig stillsamt och en aning uppgivet när jag läser vad Patrik Engellau skriver - här
Där du bl a annat kan läsa:

"Sverige behöver en annan sorts politiskt ledarskap än det som Liberalerna och de andra partierna ställer i utsikt. Vi behöver ett ledarskap som förmår artikulera värderingar, riktiga värderingar och inte bara obegripligt trams om värdegrunder som på något märkvärdigt sätt alltid handlar om procentsatser när det ska omsättas i praktisk politik."

När jag läser sådant blir jag smått uppiggad, vilket ofta får den märkliga fortsättningen att jag försöker omvandla vad jag läser till "livet i Vingåker".
Och så sjunker min entusiasm några steg.
För, frågar jag mig
, Behöver vi i Vingåker ett ledarskap som förmår artikulera värderingar, riktiga värderingar och inte bara obegripligt trams som t ex värdegrunder?

Jag vet f-n i mig inte vad jag ska svara mig själv. Vilket kan tydas så att jag allt bättre inser det svåra, ibland ser det smått meningslösa, med kommunpolitik.
I alla vissa delar av den…

Sverige behöver en ny förkunnelse, skriver Engellau som rubrik till sin text. Hur är det då med Vingåker, kanske jag kommer att fundera över - medan jag målar lite på huset idag…

Är vi ett sovande folk?
(17 juli 2017)

11.20 - Det kunde ha varit jag som skrivit den frågande rubriken, men den finns där för att jag just läst vad Ulla Sandberg skriver i sin blogg "ulsansblogg" - en plats jag besöker varje morgon för att få ta del av vad för klokheter hon skriver denna dag.
Det hela handlar denna gång om tittande - på tv-serier - som jag personligen inte har minsta intresse av - precis som Ulla Sandberg.
"Är vi ett sovande folk? Är svensken i allmänhet mer intresserade av att följa intriger på tv:n än i verkliga livet?"

Frågar Ulla Sandberg - och även jag. Läs vad ulsan skriver och kolla vad du själv tycker…

En bra fråga… (16 juli 2017)

Ibland har jag flyt, tänker mitt lata jag med ett smått leende inombords medan M och jag dricker förmiddagsfika. Det regnar utanför fönstren vilket betyder att jag inte kan (behöver) måla på huset och i stället sätta mig vid datorn…
Vilket i sin tur ger mig glädjen att läsa detta inlägg hos Det Goda Samhället. Som bl a innehåller:

"I en anekdot av Francis Bacon, berättas hur en grupp lärda munkar på 1400-talet ägnade två veckor åt att utreda frågan om hur många tänder en häst har. Eftersom de inte hittade några klara besked, varken i heliga skrifter eller i Aristoteles naturlära, ansågs problemet olösligt. En ung oerfaren munk föreslog att man helt enkelt skulle gå ut i stallet och titta efter, varpå samtliga lärda munkar blev djupt kränkta. Att låta en simpel observation – som vilken stalldräng som helst kunde göra – väga upp all den visdom och insikt de själva representerade, var helt enkelt inte seriöst. Den unge munken blev brutalt utkastad."

En artikeltext som slutar så här - med en bra fråga:

"Frågan blir i slutändan filosofisk. Gäller fortfarande Aristoteles koncept – att problem löses bäst, genom att gå in i stallet och räkna tänderna i hästens mun? Eller har världen blivit så kaotisk och svår att överblicka, att vi – för att få någon typ av sammanhang – orienterar oss mot en ny form av ‘mystik’?
Någon modern motsvarighet till de dogmer som gällde under 1400-talet, och höll samman världen, innan rationalitet och förnuft klampade in på scenen.
Vilken kraft i samhället kommer i så fall att fylla det metafysiska tomrummet? Blir det feminismen? Blir det identitetsvänstern… eller blir det kanske Islam?"

"Också" - en bra fråga…

En lat dag… (14 juli 2017)

10.25 - Det känns i alla fall så just nu. Lusten att gå ut och göra något nyttigt på huset är noll och för att rättfärdiga denna min lathet övertalar jag mig att det är "viktigt att vara uppdaterad om det politiska läget i Sverige".
Och blir allt så sittande kvar framför datorn…
Och läser en krönika som börjar så här:
"Svensk politik är svårbegriplig och flera av dess huvudaktörer agerar på ett sätt som om det skulle ske i ett sammanhang, exempelvis på den ordinarie arbetsmarknaden, hade vederbörande fått sparken eller rekommenderas att söka vård."

Och slutar så här:
"Slit av skygglapparna och visa lite `guts´! I annat fall kan vi en en gång för alla avskriva den svenska traditionella borgerligheten. Deras trovärdighet i regeringsfrågan är noll!"

Vilket får mig att fundera medan jag brygger lite förmiddagsfika och förser mig med en bit av Ms goda sockerkaka:
"Finns det något riksdagsparti över huvud taget som har någon högre trovärdighet att yvas över?

Nix - kommer jag på att jag vill svara mig själv.
Men ifrågasätter lite senare mitt svar då jag tvekar om jag inte ska undandra SD där.
I alla fall på riksnivå…

Varför inte? (13 juli 2017)

17.30 - Ja - varför läser du inte vad jag skriver nu? Klart du gör och den frågan skriver jag fast den (rubriken) inte alls har med vad jag egentligen funderar över…
Vilket jag gjorde medan jag under en timme strävade med Madame´s gräsklippare vid hennes sommarhus.
Jag mindes plötsligt den här artikeln hos Det goda samhället - som jag länkat till tidigare - en jämförelse  mellan Brasilien och Sverige i konsten att förmedla kunskap - men det som fick mig att fundera denna soliga dag var nog mest att jag kom att tänka på dessa rader - som du  kan ta del av här…

23.50 - Rubriken - kan jag tycka - passar in även på denna min fundering från slutet av juni. Den 29 juni skrev jag ett mejl till förskolechefen Lars-Åke Hård med anledning att han sett till att Vingåker låtit sig luras av Naturskyddsföreningen att medverka till deras anmodan till Sveriges kommuner att "giftsanera" t ex förskolornas plastleksaker. Se vad jag skriver här under "pladderdags" den 29 juni…

Jag har inte fått något svar eller minsta annan reaktion på mina mejl. Jag har skrivit påminnelse. Och det är där jag tycker rubriken passar in - jag undrar - varför inte?

Nu är det ju så att det finns ingen lag som säger att en tjänsteman måste svara på frågor från "insinuanta frågvisa privatpersoner".

Men jag undrar i alla fall - varför inte?

Förskolechef herr Mård varför har kommunen slösat bort pengar på s k "plastsanering" där barnens leksaker och plastservis inte på minsta sätt är giftig. Naturskyddsföreningen ljuger i den frågan…

Morgonrunda… (12 juli 2017)

08.35 - Nix - rubriken har inget med motion att göra utan står där för att peka på min "morgonrunda på internet". En (första) runda bland bloggar och annat jag mjukar upp det egna tänkandet med genom att snabbt bläddra igenom. Ledarsidorna, Det goda samhället, ulsansblogg, nyatider, nyheteridag, avpixlat och några till - får besök av mig innan jag hunnit ur morgonrocken…
Efter frukosten blir det en runda bland de mer etablerade media AB, Expressen, Facebook osv…

Hos avpixlat fann jag två saker jag fann värda en fundering kring vid morgongröten:
"Mycket i vår tid sker inte efter val som utgår från en reflektion, utan de politiska makthavarna kan främja sina intressen utan att prestera några relevanta argument, bara några moralistiska plattityder.
En del väljare blir arga och engagerade, men många nöjer sig med lite känsloskvalp som argument.
Det kortsiktiga egenintresset lockas av att komma undan besväret med att tänka själv och litar därför passivt på den förda politiken."

Nå - hur reagerar du på sista meningen där?

Jag skäms inte alls (varför jag nu skulle göra det för något som är rent begåvat) för att jag besöker "hatmedia". Ett ord som de mer "osakliga" media gärna använder för att med sina näsor i vädret försöka övertyga både sig själva och sina läsare att de minsann är "sakliga och seriösa".
Jodå - även vår högt älskade Katrineholms-Kuriren tillhör de uppnästa…
Vilket gör att jag gärna citerar avpixlat ännu en gång:
"Den populära termen ”hatmedia” beskrivs väl av åklagaren Rolf Hillegren: ”Hatmedia är media som journalisterna hatar”.

Eller varför inte några rader från Det goda samhället:
Människans förstånd är ganska klent. Framför allt är utrymmet begränsat. Om vi har en viss uppfattning om hur världen är beskaffad så får det inte plats någon annan tolkning. Det medför att en liten sanning kan göra det omöjligt för oss att ta till oss en större sanning.
Läs hela texten - här…

Var så god och skölj…

helt fel… (11 juli 2017)

13.35 - "Största hindret för nya idéer är som bekant lojaliteten med de gamla, och man måste befinna sig ganska långt från maktens centrum, innan ett alternativ ens förefaller tänkbart."

Satt jag och funderade lite över medan jag väntade på att Madame skulle komma ut från akuten på Kullbergska sjukhuset.
(Nix - inget allvarligt)

Man blir faktiskt lite lyckligare i Danmark… (11 juli 2017)

00.30 - Jo du har säkerligen rätt - jag kan nog vara lite tjatig - men det beror på att jag är så innerligt glad och nöjd över min veranda. En plats där jag - vår-sommar-höst - så ofta avslutar dagens "vedermödor" i sällskap med ett glas vin. Som väldigt sällan är några vedermödor utan i stället dagar fyllda av trevligheter - som jag funderar lite över i det tilltagande mörkret.

Nattens rubrik har jag kopierat från Expressens digitala tidning där Susanna Birgersson i en kolumn beskriver varför det gör en lycklig av att bo i Danmark. Birgerssons argument låter övertygande i mina öron…

Så faller jag i små funderingar över tanken - blir man lite lyckligare av att bo i Vingåker?
Inte vet jag hur Vingåkersborna - generellt - skulle svara på den frågan men mitt intryck är att de ser - om inte direkt lyckliga - så i alla fall nöjda och tillfreds ut.
För min personliga del - som levt den mesta tiden av mitt vuxna liv i Stockholm - är svaret ett klart "Jo, jag känner mig faktiskt lyckligare efter att ha flyttat till Vingåker."

Tänker jag där jag i mörkret, i den totala tystnaden, med bara två värmeljuslyktor tända, känner mig synnerligen nöjd över tillvaron.
Vingåkersborna bidrar mycket till den känslan
Skål för det då Madame - och alla ni övriga…

Men va f… (10 juli 2017)

10.00 - Den ofullständigt utskrivna rubriken förstår du säkert - men det var just vad jag förvånat tänkte när jag i en krönika på avpixlat läser:
"Man vill i realiteten avskaffa politikerna och överlåta merparten av styret till tjänstemän i förvaltning. Ingen ska på godtyckliga grunder kunna väljas till ett offentligt uppdrag som denne objektivt sett inte är kvalificerad för. Den som aspirerar på ett sådant uppdrag måste i stället söka det utifrån formella meriter som vilket jobb som helst."

Ordet "man" i ovanstående ska läsas som "Nordiska motståndsrörelsen" det nazistiska partiet som deltog under Almedalsveckan och därmed skapade så stora rubriker i tidningarna.

OK, jag går vidare, mitt lilla utrop kom sig nog av att jag frågade mig själv "Va f-n har jag blivit nazist?" - detta eftersom jag finner deras "tanke" om politikerna kittla lite lockande.
Nå, kommer jag på efter en stund - det är nog högst tillfälligt jag känner så - så länge nuvarande regering finns kvar…

Gråmulna tankar? (9 juli 2017)

Nja, även om det är tämligen gråmulet utanför fönstret så påverkar just sådant mig inte så mycket. Om jag får säga det själv så finner jag mig vara synnerligen "väderoberoende". Det finns annat som påverkar mig mer - som att läsa vad mer kloka personer än mig själv skriver i intressanta texter.
Dessbättre blir jag mer upprymd av sådant än att solen skiner från blå sommarhimmel.
Får jag ge ett exempel på sådan text - här - där Patrik Engellau skriver under rubriken: "Demokratins framtid".

Jag vet inte hur du är som människa men jag blir "upprymd" i tankarna när jag läser vad han bl a skriver:
Den andra saken jag är rimligt säker på är att nästan allting med tiden förstelnar och korrumperas av broskbildning, röta, och farliga svulster som suger energi från en minskande andel friska celler.
Då menar jag inte alls bara människokroppen, utan även samhällssystemen. Att saker och ting föråldras och så småningom förgås är en livets lag och samhället är en del av livet.

OK - det är över ett år till nästa val men jag har redan börjat intressera mig för "hur det politiska spelet allt mer börjar få liv" och därför också allt mer uppmärksam på vad det bjuder.

Det är därför jag så gärna läser texter som bjuder andra formuleringar och tankar än de som ryms inom den s k åsiktskorridoren. Som detta från Jens Ganman…


13.15 - Skulle det händelse visa vara så att du är en smula intresserad av islam - vilket väl inte kan vara så konstigt eftersom islam och muslimer ofta förekommer i media - kan jag rekommendera att du läser vad Erik van der Hegg skriver under rubriken "Jakten på de försvunna koranerna" - bland annat:
"
Men vad är det för märkvärdigt med det då, kanske någon undrar? Jo, arkivet utgör ett grundskott mot den centralaste av alla dogmer inom islam, nämligen att koranen är Guds oförfalskade, eviga och oföränderliga ord.
Avbildade finns nämligen texter som visar på att det har funnits alternativa varianter av muslimernas heliga skrift innan den nuvarande ”varianten” kodifierades under den tredje kalifen Othman på 600-talet.
Det här är illavarslande nyheter för alla fromma muslimer."

Den kreativa förstörelsen…
(7 juli 2017)

09.10 - Ordet kreativ har för mig en positiv klang, något/någonting har utvecklats ytterligare, eller så har något helt nytt sett dagens ljus.

"Den österrikiske ekonomen Joseph Schumpeter formulerade uttrycket ”creative destruction” för att beteckna de dynamiska processer i samhällsekonomin som främst är en följd av helt nya möjligheter inom den teknologiska utvecklingen.
En ny teknologi som snabbt anammas förstör med nödvändighet en äldre teknologi som inte längre är rationell eller lönsam.
Det är i ett sådant sammanhang som begreppet hållbarhet inte är särskilt meningsfullt för att uttrycka det milt."

Så börjar en artikeltext i Det Goda Samhället du kan läsa här.

Jag finner det mycket synnerligen intressant (underhållande) att läsa vad begåvade människor skriver. OCH - som du förstår - roligt som f-n när denna begåvade person framför samma åsikter och synpunkter som jag själv tycker mig ha.
Om du nu klickar in dig på länken ovan så kan du läsa vad Lennart Bengtsson skriver om - tidningar.
Om du läser det så förstår du förmodligen bättre varför jag så gärna skriver "syrliga kommentarer" om vår "lokala stolthet" - Katrineholms-Kuriren…

…som jag aldrig kan få för mig skulle skriva en (kritisk) rad om att Finansminister  Magdalena Andersson i en partiledarutfrågning med Aftonbladet sagt att hon hellre skulle låta Sverige gå under än samarbeta med SD vid en nationell kris eller katastrof.
(Ett parti som varit statsbärande längre än något annat i modern svensk historia visar sig ha regredierat till lägsta sandlådenivå där de mest infantila emotionella reaktionerna ges företräde framför att ta politiskt ansvar för landet - skriver avpixlat.info)

DET - borde Kuriren ta upp - t ex genom att frejdigt och bums fråga de lokala S-partiernas talespersoner om deras åsikt om detta märkliga uttalande. Står de bakom vad Andersson säger?
Men det lär du inte få ta del av.
Kuriren saknar nämligen totalt förmågan att omvandla riksdagspolitik/frågor till "spännande och intressant" läsning som lokal sådan.
I det här fallet antagligen då, för att det då kan finnas en liten risk att det skulle kunna gynna SD på något sätt.

Får jag fråga - varför läser du en sådan tidning?
Är det dödsannonserna du inte kan leva utan?

Kommentar finns - här

En skön kväll… (6 juli 2017)

Sitter på verandan och språkar med Clemens.
Dagen har varit lagom arbetsam enär jag hjälpt Madame att klippa hennes "enorma" gräsmatta vid hennes fina sommarhus. Ungefär den fysiska aktivitet min lata kropp numera klarar av - under en dag…
M har varit upptagen hela sena eftermiddagen och även så i kväll varför det passade fint att Clemens tittade in för en pratstund och ett glas vin…

– Jag har noterat att du igen har börjat prenumerera på Kuriren, sa Clemens, och såg en aning frågande ut då han han är klart medveten om min syn på "vår lokala tidning".

Jo, svarade jag förstås, för jag har ju faktiskt betalt en krona för att få en månadsprenumeration för att kunna läsa kkuriren på datorn. Som jag kanske sedan förnyar ytterligare några månader för 99 kr i månaden. Jag tror att jag behöver få ta del av tidningens innehåll fram till valet.

Så kom vi att prata lite om det Gotländska jippot - Almedalen - och utbytte lite åsikter om vad vi ansåg om det som sägs av våra (?) politiska företrädare.
– Det mesta skulle platsa under din rubrik "pladderdags", sa Clemens och slöt ögonen medan han inom sig njöt av det goda vita vinet… (Battfeld Spanier Frauenberg - Nr 90100)  

Kommentar har inkommit…                                                                                               

x     x     x

Fundersam…

09.10 - Min tilltro till landets politiker är i avtagande och har varit sådan en längre tid nu. Och Clemens och jag har emellanåt sagt oss "dagens politiker är nog de sämsta Sverige haft".
Kanske jag ska förtydliga att vi då menar dagens rikspolitiker…

gårdagens rikspolitiker var inte så mycket "bättre" tänker jag en smula fundersamt efter att ha läst hur de näst intill "tillintetgjort" det svenska försvaret med sin (felaktiga) syn på "tillståndet i omvärlden".
Här kan du läsa vad Stefan Hedlund anser om den saken.

Om du läser nedanstående rader- vad anser DU då?

"De som uppträder som människoälskare och altruister men i verkligheten är egoister uppträder i olika skepnader. Den mest rörande men samtidigt farligaste sorten är de oskyldigt och naivt troende.

Arketypen är Jessica, 14 år, som älskar isbjörnar och tigrar och hatar bilar och vill att vi ska vara snälla mot och älska alla som inte bor i en medelklassvilla i Täby.
Att Jessica är farlig beror på att hennes föräldrar, hennes lärare och hennes omvärld i allmänhet inte vänligt törs skratta åt henne och säga ”visst lilla gumman, men gå och lägg dig nu” utan i stället tror att de måste respektera hennes omogna och ogenomtänkta idéer och ta henne på allvar."

Finns att läsa under rubriken  "Jag sket väl i arbetarklassen" skrivet av Patrik Engellau.

Jo det finns dagligen saker som gör att man kan bli synnerligen - fundersam…

Gör mig glad… (5 juli 2017)

Vad jag tycker mig förstå är att det är skilda saker som gör människor - upprymda och glada. Nu ska du få veta vad som denna onsdagsmorgon gjorde mig glad. Det var när jag läste vad chefredaktören för Fokus skriver till mig:

"Uppriktighet, oberoende, fritt tänkande. Det är vad Fokus står för. Vi tror inte på omskrivningar. Mitt jobb är att se till att du får Sveriges bästa analyser och samtidsberättelser i ett hav av osorterad information, ängslighet och flockmentalitet. Dessutom får du läsa ett och annat som gör dig häpen, full i skratt eller till och med förbannad."

En så där 500 mil bort från hur man tänker på Kurirens redaktion, anar jag.
Å andra sidan kan det ju bero på att man ser på sina tänkta läsare på annat sätt än Fokus. Avslöja det inte för någon - men jag har just i smyg beställt en prenumeration på kkuriren (att läsa i min dator då) för en månad framåt.
En krona kostade det. Prisvärt tycker jag.
Men nyfiken är jag över hur deras svar skulle se ut på frågan - Vårt jobb är att se till att du får…
Det var det jag ville få reda på genom min prenumeration. Vad ger mig "Vingåkerssidan" i Kuriren för innehåll som till - i alla fall någon liten, liten del - motsvarar vad Fokus vill ge mig.
Återkommer kanske om det.

Annat som gör mig glad (i alla fall roar mig) är när jag får läsa "retsamma" (ironiska)  artiklar.
Som den här

Mossigt - och annat…
(4 juli 2014)

09.05 - Allt medan jag funderar över vad jag kan få för "funderingar" att skriva om denna tisdag, kan jag ju mjuka upp fingrarna med att berätta att gårdagen började med köp av gräsklippare och diverse kemikalier och verktyg för att om någon dag tvätta träfasaden på huset - sedan -  lade Madame och jag ner stor energi på att rensa taket på mitt hus från mossa. Jobbigt som f-n eftersom det fanns (finns) en del att åtgärda - men trots det - kommer att ägna oss en del åt även denna dag. Halva återstår…
En s k "roof cleaner" (googla) är till glädje en sådan stund.

Till morgongröten läser jag:

"Förr i tiden var ofta eliten mer upplyst än den breda massan, men numer, när man exempelvis kan bli en ledande politiker utan vare sig en kvalificerad utbildning eller yrkeserfarenhet utanför politiken, samtidigt som många medborgare är högutbildade och dessutom har tillgång till en outsinlig mängd kunskap, är det annorlunda.

Nu tycks det elitistiska föraktet gentemot åtminstone delar av folket finnas kvar, ofta kombinerat av okunskap. Hur ska folket motiveras att följa ledare som tycks förakta folket och inte sällan kan mindre än vad de själva kan?"

Jaha, du begåvade besökare (som tittar in här), vad ska vi våga tycka om den salvan då?
Jag själv är klart villig att hålla med Lars Öhman som skriver detta hos Det Goda Samhället…

Och så virvlar tanken förbi: "Det är väl tur för vissa politiska partier - att det ännu finns (kvar) tillräckligt många outbildade personer som gör att partierna finns kvar".

Samma som i går… (3 juli 2017)

Då menar jag - samma rubrik som i går passar även idag - och då av den anledningen att Coop farit med osanning i sina reklamfilmer vad gäller sin marknadsföring att deras "ekologiska produkter" - inte innehåller "giftiga" bekämpningsmedel.

Rebecca Weidmo Uvell - skriver:
"Men varför jag skrivit om det här är inte bara för att det är kul för de som vann. Utan för att det är så viktigt att syna sådana här bluffar.
Miljörörelsen är nämligen fräck och tyvärr vana att kunna påstå lite vad som helst utan belägg för att de drivs av ”den goda saken”.
De vill ju bara rädda planeten.

Och godtrogna personer kan aldrig föreställa sig att ett så "seriöst företag" som Coop skulle kunna luras - liksom att de aldrig skulle få för sig att vara kritisk till någonting som innehåller ordet - ekologiskt…

Uvell avslutar med:

Så dagens vinst är inte bara en vinst för de som stämde utan framför en vinst för alla mediekonsumenter som nu förhoppningsvis i något mindre utsträckning kommer kunna skedmatas med påhittade fakta från olika miljöorganisationer och företag som vill kapitalisera på samma frågor. 

Grattis till oss alla. 

x     x     x

20.25 -
Bjarne,
Bäck skriver (i Kuriren) att ansvaret för försörjningsstödet övergår till kommunerna efter en tvåårig etableringsperiod. Eftersom det måste ha varit känt i kommunen kan man fråga sig varför man inte under tiden planerat för det som Bäck skriver nedan. Dessutom finns ju ett lysande tillfälle för Kuriren till följdfrågor till gagn för läsarna.

– Vi måste fokusera på att snabbt sätta in svenskundervisning för att man ska komma ut på arbetsmarknaden, säger Skoglund.

I möjligheten att erbjuda arbetstillfälle får kommunen också ett stort ansvar. En tanke som Skoglund tar upp är det faktum att inom vård och omsorg har yrkesrollen vårdbiträde återinträtt.
För att arbeta med sådant krävs det inte mer omfattande utbildning för."

Vill åter erinra om vad Lena Sahrblom skrev i kommunens budgetplan för 2017.
"För Barn- och utbildningsnämnden ser man att det budgeterade underskottet för nämnden under 2017 skulle bli minst 6 miljoner  och det krävs flera åtgärder för att komma i balans."
Åke

Så dåligt… (2 juli 2017)

10.15 - Just det "så dåligt" mumlade jag till mig själv när jag i Kuriren läste artikeln som i tidningen fick rubriken "Jag och min dotter fick arbeta utan lön" - dessutom lade jag till "en sån usel journalistik"…
En artikel som dryper av vad Ann Heberlein har som rubrik som nyutgivna bok "Den banala godheten".
Med viss risk för att bli åtalad för "textstöld" citerar jag ur artikeln - som börjar så här - mer här…

(Copyright © Katrineholms-Kuriren All kopiering av texter, bilder och grafik är enligt upphovsrätten förbjuden)

Nå, så farligt är det nog inte - det finns dessbättre också något som heter "citaträtt".

x     x     x

Bjarne,
Almedalsveckan börjar ju och  man kan fundera på om det blir en vecka fullt med gäspningar eller om PK-journalisterna försöker överträffa varandra i att hitta något man skulle kunna reta upp sig på.
I alla fall  blev jag ordentligt sne´på CSN nu på morgonen när jag i DN läser att CSN de senaste 5 åren har betalat 2,5 miljoner till universitetet i Medina, Saudiarabien för att utbilda svenska predikanter.
Efter utbildningen har de återvänt till Sverige för att som religiösa missionärer sprida den strikta saudiska varianten av islamwahbismen - i Sverige.
Inte undra på att det finns så många radikaliserade i Sverige. Möjliga partier att rösta på nästa år kommer att minska
.
/Åke

 Suck - jag konstaterar att antalet "fantasilösa byråkrater" som Ann Hebernlein använder (beskriver) i sin bok "Den banala godheten" - högst sannolikt är betydligt fler än jag kunnat förstå…
Tvekade en aning men bestämmer mig sedan för skriva ut den snabbt uppkomna tanken "byt gärna ut ordet byråkrater där till svenskar"…

 Så bra… (1 juli 2017)

Folke Lidén · Stockholms universitet:
"Sverige, den humanitära stormakten, har under många år deltagit i VM i solidaritet och godhet.
Mycket riktigt vann man också med hästlängder.
Stående på prispallen upptäcker man nu, yrvaket, att det aldrig fanns andra tävlande
."


21.35
"Men jag tror inte vi lär oss. Vi tror att politiken lagts om 180 grader efter debaclet 2015 – ett slags Poltava, kanske -, vi inbillar oss att Sveriges gränser stängts för fortsatt asylimmigration, vi föreställer oss att bara Dan Eliasson får sparken så börjar Sverige vända, vi hoppas att valet 2018 ska medföra en återgång till någon sorts sunt förnuft. Hellre än att lära av historien så föredrar vi att önsketänka.

Jag hoppas såklart att jag har fel, men jag tror att Sveriges enda chans att ta sig ur dagens röra är ett radikalt vaktombyte på kommandobryggan. En helt annan typ av människor med erfarenhet från det verkliga, icke skattefinansierade, livet och med normala, rättskaffens medelklassiga gråsossevärderingar behöver ta över.

I praktiken betyder det att PK-ismen måste bekämpas och nedgöras. Sverige behöver mental förnyelse. Det är därför jag jobbar med den här bloggen."
Patrik Engellau, Det Goda Samhället

Hm - vad kan det då vara som jag tycker att Vingåker behöver?
Som skulle få mig att som PE förklara:
"Det är därför jag jobbar ned den här bloggen".
Det ska jag försöka förtydliga för mig själv - denna ljumma kväll - sittandes på verandan i sällskap med ett glas rött…

Fredag igen… (30 juni 2017)
Inget ont i det antar jag att du (också) tycker trots att just denna fredag blev som en slags "fredagen den 13:de" enär min smått ålderstigna gräsklippare tappade livslusten och tackade för sig…
Eftersom lusten att i dag rusa iväg och investera i en ny är obefintlig så finner jag frid i tanken "Försynen såg till att jag slapp göra det jobbet i dag" och har i stället kunnat uppdatera mina "intellektuella sidor" - dvs suttit framför datorn…

Där läste jag (här) dessa rader:
Fram till internets uppkomst kunde det knappast bli mer än ett småskaligt hantverk. Men nu har det blivit industri. Det är inte bara det att professorernas föreställningar hamnar på YouTube där de kan avnjutas gratis av vem som helst.
Dessutom har det uppstått företag som förpackar och säljer föreläsningar, till exempel Casa do Saber (Kunskapens hus) som på sin hemsida förklarar att ”verksamheten bildades år 2004 när en grupp vänner samlats hemma runt en filosofiprofessor och några flaskor vin”.

Om du läser sista meningen där och sedan vad Patrik Engellau också skriver:
Det finns ingen lag i Brasilien som tvingar ens de statliga universiteten att lyckliggöra omvärlden med sina rika kunskaper. Ändå är de lika överlägsna Sverige på det här området som om det gällt fotboll.

Så kanske dina funderingar, som mina, hamnar i:
"Någon filosofiprofessor finns mig veterligen inte i Vingåker som därmed skulle kunna samla en grupp vänner - som förmodligen är lika välutbildade som professorn - som skulle kunna fundera fram något nytt som skulle göra att Vingåker betecknas som födelseplatsen för ett rejält framgångsrikt företag".

Och så vill jag berätta att detta verkligen har inspirerat mig att försöka vara den som klarar av det. Så jag satte i bums i gång - genom att inhandla ett (som jag tror) lämpligt antal vinflaskor.
Nu återstår bara att locka hit en professor av något slag och hans välutbildade vänner…

Du, sa  Clemens, vilket väl är lika osannolikt att tänka sig som att Vingåkers fotbollsklubb på sin hemmaplan skulle spöa Brasilien…

PS - unna dig själv glädjen att även läsa kommentarerna till den artikel jag länkar till ovan.

Läsvärda saker… (29 juni 2017)

Sveriges roligaste person heter Jens Ganman:
- en satirens mästare - som mer än något annat jag just kan komma på - gör att jag får känslan "Det är härligt att leva".
Varför inte läsa hans senaste inlägg på Facebook - här…
(läs gärna kommentarerna)
Ganman har en egen mycket läsvärd blogg - kan du se - här.

En annan skribent jag uppskattar starkt är Patrik Engellau som driver "Det Goda Samhället". En klok person med kloka "funderingar". Här kan du läsa hans senaste…

Du har väl läst om den förskräcklige SD-politikern som örfilat en oskyldig ung svensk i en krogkö och sedan blivit dömd för ringa misshandel och därför rejält hudflängts i de stora tidningarna?

Något så jävligt skulle aldrig en Socialdemokrat ägna sig åt - men del annat "kul" har de i alla fall haft för sig

Förtroendet minskar……
(29 juni 2017) (uppdaterat)

Låt mig säga det direkt så har vi det avklarat - mitt förtroende för politiker är starkt i avtagande. De har helt enkelt för grunda kunskaper för att ha det stora ansvaret att bestämma över våra liv som svenskar.

Vill jag påstå - inte minst efter att ha läst vad Rebecca Weidmo Uvell skriver i sitt inlägg (uppdaterat) om Naturskyddsföreningen. En lobbyorganisation som lurat skjortan av - inte minst - kommunpolitiker/byråkrater. Hur det är med den saken i Vingåker vet jag inte - men ska försöka ta reda på det…
Katrineholm då? Läs här…

Vingåker? Vad sägs om detta? Eller detta.
Tvärlurade okunniga byråkrater…

(Aj f-n, man måste tydligen vara prenumerant på Kuriren för att kunna öppna de här länkarna - nåväl Vingåker har i alla fall låtit "plastsanera" förskolorna enligt intervju med förskolechefen Lars-Åke Mård)
Läs vad jag skriver under "pladderdags"

Ämnet det handlar om är "giftfria leksaker på dagis och i skolor"…

"En massa skattemiljoner läggs på helt onödig "plastsanering" i landets kommuner. Tyvärr en hel del borgerligt styrda. Man hade ju hoppats att åtminstone folk som är borgerliga hade sin bullshit-detektor på men de har svalt detta med hull och hår. För att det numera är ett regeringsuppdrag, såklart.
Stämplas lobbyism med denna logga är det lätt att ryckas med och de okritiska glasögonen faller av.
(min fetmarkering)

Så nu rullar skattebetalarnas pengar iväg på något helt onödigt istället för att läggas på vård, skola och omsorg. Ni kanske känner att "plastsanera" förskolor och skolor ingår i det men det är som sagt helt onödiga pengar att lägga efter det inte finns några farligheter i dammet, långt ifrån.
Och ska du bli sjuk av att suga på leksaker som är mycket hårt reglerade med mycket strikta gränsvärden, där ftalater är förbjudna sedan 1999, ska du i princip äta leksaken.

Det finns inga belägg för att dagis och skolor är farliga för barn. Alls."

Ju mer jag läser av Ann Heberleins bok "Den banala godheten" desto mer förvånad blir jag över att Sverige har den unika förmågan att producera så många "fantasilösa byråkrater" - som Heberlein använder som beskrivning - som anledning till landets många "problem".

Underbart herr Engellau…
(28 juni 2017)

09.55 - Rubriken står där för att jag just läst ett förnämligt inlägg om den svenska skolan skrivet av Patrik Engellau på "Det Goda Samhället".
Om jag nu inte har helt fel så är väl skolan en "kommunal angelägenhet"? En angelägenhet kommunerna inte sköter helt bra (vilket du nog kan läsa som - tämligen uselt).

Ta nu och läs vad Engellau skriver och så jämför du med vad du vet om den svenska skolan - kanske också snegla lite på Vingåker.
Hans artikel borde vara tvingande obligatorisk läsning för de skolansvariga i vår kommun - tycker jag då.

Inte minst då - också - för de ansvariga i våra lokala partier som "alla" säger sig värna om skolan. När jag läser vad Engellau skriver - vill jag skriva - det är väl fint att man vill värna om saker och ting. Men det räcker inte - man måste ha kunskaper i ämnet också…
Och kanske också äga den förnämliga egenskapen - mod - för  att förändra/förnya det "det gamla vanliga" - som är dåligt.

Som Engellau avslutar sin text med: om de friska äpplena inte får en egen korg kommer de ruttna att förstöra hela skörden.

Kommentar har inkommit…

Sverige och jag… (27 juni 2017)
22.25 - Sitter här och småler lite åt mig själv - att jag inte kan sluta bry mig…
OK - Sverige och jag - är två sidor av samma mynt.
Det bästa först. Sverige är underbart - sommartid - har jag känt extra tydligt de senaste dagarna. På Midsommardagen for Madame och jag - bilandes på njutbara småvägar - från Vingåker till Vadstena - bara så där "för att vi hade lust".
Vadstena var på sitt allra som finaste humör och vi strövade runt och njöt av tillvaron. Med en fint avbrott för (sen) lunch på uteserveringen på Rådhuskällaren. Trevligt att kunna sitta utomhus en varm dag, äta gott och studera folklivet.

I dag en tripp till Ms fina sommarhus för att klippa gräsmattan och därefter ta en "lång fika", småprata om livet, och titta ut över sjön Björklången och höra hur fåglarna kvittrar i den för övrigt tysta omgivningen.

I kväll har jag läst i Ann Heberleins bok "Den banala godheten".
En synnerligen intressant bok, som väcker två starka känslor hos mig. Ett inpass:
Ett djur som bli attackerat reagerar oftast på två sätt - antingen flyr det eller också går det till motangrepp. Det är just de två känslorna som finns i mina funderingar "ska jag fly eller gå till motangrepp?"
Jo - jag känner mig attackerad av dagens politiker. De två senaste regeringarna främst. De har på två valperioder lyckats omvandla "mitt Sverige" till någonting som gör att jag trivs allt sämre. Den nuvarande regeringen ser jag som mest skyldig.

Eftersom jag är halvnorsk tittar  "tanken" fram att jag ska göra som den "norske galningen Breivik" dvs skaffa mig vapen (är tämligen lätt) och rensa lite i regeringen.
Tja, om inte annat så blir jag ju berömd och omskriven. Behöver heller inte bekymra mig - ekonomiskt - om de sista åren av mitt liv…
Nja, kommer jag på - det är nog inte tillåtet att njuta av goda viner om man sitter i fängelse. Skit också…

Nå - ska jag då välja det andra alternativet - fly landet?
Varför inte - frågar jag mig - och kan se mig själv sittandes i ett cottage i en liten by på norra skotska västkusten - med utsikt över havet med en brasa i kaminen som sällskap.
Och om kvällen stilla dra mig ner till den lokala puben och…
Jag har säkerligen gjort fler än 30 besök i Skottland de senaste 20 åren. Alla utom ett med den egna bilen. Jag trivs bra där.
Du - jag funderar vidare.
Det gör nog M också om hon läser det här. :-)

Tänk nytt, även om det smärtar… (26 juni 2017)

09.00 - Hm - måndag och det regnar. Och jag gillar bådadera. Måndagar gillar jag rent allmänt, regnet för att det behövs…

Rubriken finns där för att jag läst vad Helena Edlund skriver.
Det borde du också läsa…
(missa inte de läsvärda kommentarerna till artikeln)

När jag läser vad Patrik Engellau skriver tänker jag av någon anledning:
Hm, det är kommunfullmäktigemöte i dag.

"Jag tror att det ligger djupt inbäddat i det mänskliga tänkandet att vi bara kan föreställa oss otrevliga framtider. Våra hjärnor kan bara konstruera onda scenarios.
Det beror på att vi inte kan göra oss begrepp om sådant som inte finns, till exempel internet för femtio år sedan. Det innebär att de framtidsscenarier vi förmår framställa bara kan bestå av olika kombinationer av sådant som redan finns.
Därmed är det nog dömt eftersom alla rörelser i tangentens riktning till slut måste leda till undergång typ att det med fortsatt evig befolkningstillväxt bara kommer att finnas ståplatser på jorden."

Jag anar att det som styrde mina tankar till dagens KF-möte är:
Det innebär att de framtidsscenarier vi förmår framställa bara kan bestå av olika kombinationer av sådant som redan finns.

PS - denna länkning tar jag med av två orsaker:
- för att visa hur S (Stefan Löfven) försöker påverka den Svenska kyrkan.
”Kyrkan kommer att vara en intressant arena för socialdemokratin inom oöverskådlig tid, jag kan inte se slutet på det engagemanget.”
"Det säger statsminister Stefan Löfven i en stort uppslagen intervju i Kyrkans tidning lagom till midsommar (22/6). Socialdemokraternas kyrkovalskampanj har dragit igång.
Men i statsministerns svar på de välvilliga frågorna från reportern lyser anomalierna och motsägelsefullheterna igenom.
I den här lite längre texten ska jag resonera om det och om varför S kidnappar Svenska kyrkan."
Skriver Annika Borg

- för att visa Kuriren hur man kan/ska ställa följdfrågor till personer som intervjuas.

Söndagspredikan… (25 juni 2017)

Minsann - man har överlevt ytterligare en Midsommar utan att vare sig varit full eller elak.
Men en trevlig Midsommar - i alla fall…
Men elak - i tanken då - händer det att jag blir. Som när jag läser vad begåvade och insatta personer delger mig (och andra) sin kunskaper och uppfattningar. Nå emellanåt också - sina åsikter.

Min första - lite elaka och insinuanta tanke - poppade upp när jag läste denna text som har rubriken "Klimatfrågan" där ställde mig den - OK - låt mig då kalla den "insinuanta frågan" - "Undrar om någon av dem i Vingåker om röstade på Miljöpartiet läst detta blogginlägg (med sina bra kommentarer)?"
Och svarar mig själv med ett bestämt NEJ.
Jag tror inte heller att någon i styrelsen i det lokala MP har läst detta. Och lika säker på att inte någon - över huvud taget i Vingåkers KF har läst - eller kommer att läsa inlägget.
Eller - detta - och se om det får dem att "i alla fall" fundera kring vad de "tycker".

Nå - medan du funderar (?) kring ovanstående kan du förströ dig med att läsa ett annat inlägg som har rubriken "Hållbarhetens många ansikten".

Den elaka tanken nr 2 handlar om religion. Vilket jag är klart medveten om att den funderingen är totalt "dödfödd".
Religiösa människor är inte påverkbara - vad det gäller deras syn på religion då.
OCH - jag har mycket svårt att tänka mig att någon i Vingåker som röstade på KD i senaste kommunvalet läser kritiska inlägg om religion. Som det här…
Där rubriken säger "Gud är död".

Jo då - jag kan mera. Som att erbjuda detta:
"Det finns ett problem med att peka ut SD som nazister och beskriva Jimmy Åkesson som en nutida, försåtlig reinkarnation av Hitler på det sätt som Emerich Roth gör i ett flertal artiklar. Nu senast i Expressen.
Faran ligger bland annat i att dagens ungdomar vet betydligt mer om Jimmy Åkesson än de vet om Hitler (helt enkelt för att Hitler är en historisk person).
Om någon till exempel säger: ‘Jimmy Åkesson är som Hitler’ så ligger det ju nära till hands att tro att ‘Hitler är som Jimmy Åkesson’, det vill säga en trevlig kille från Sölvesborg, med nationalistiska ideal, låt vara med en kritisk inställning till oreglerad invandring.
Den typen av argumentation (om någon nu tar den på allvar) leder snarare till att sänka tröskeln till nazismen än att motverka den."

Det finns de som avskyr, rent av hatar Sverigedemokraterna. Och det är det ju rätt många som säger sig göra - kanske alla ni skulle ta del av vad Jan-Olof Sandgren skriver under rubriken: "Hitler - en trevlig kille från Sölvesborg".

Jag antar att du nu inte orkar ta del av mer av min "söndagspredikan" men skulle - om jag vore religiös - gärna ha avslutat dagens inlägg med:
"Gode Gud - gör så att Marie Hillblom på Kuriren läser vad Sandgren skriver".
Och hoppas hon i sin tidning svarar på frågan:
"Nästa gång någon använder floskeln allas lika värde, – fråga varför denne inte menar sig mera värd än det värsta kräk som kan tänkas och på vilka grunder."

För er tappra som orkar lite till:
Omoralisk utrikes politik…

Midsommarafton… (23 juni 2017)

Ett fint ord tycker jag - men som alltid lyckas framkalla något slags vemod i mitt funderande.  Ta bort ordet "men" där, för jag tycker inte alls att det på något sätt är till obehag - snarare tvärtom. Jag gillar att känna mig en smula vemodig eftersom det alltid plockar fram något fint ur "källan" alla mina fina minnen. Och sådant försätter mig alltid i ett tillstånd av - välbehag…

Vad denna nedanstående text åstadkommer för "sinnestillstånd"  är jag lite mer fundersam över. Patric Engellau skriver:

"Nietzsche påpekar en sak (enligt Clóvis, alltså) som jag inte hade tänkt så särskilt på, nämligen att det Höga och Sanna och Ädla, till exempel Platons idévärld eller Jesu paradis eller Den Gudomliga Konsten, egentligen inte finns. De är mänskliga konstruktioner.
Samma sak med ”det klasslösa samhället”. Påhitt. När människan tillber och hyllar sådana anordningar så uppvaktar hon bara sina egna fantasifoster, vilket Nietzsche tyckte var ovärdigt och larvigt."

Jo, det tycker nog jag också…

Men det hindrar mig inte alls från att önska mänskligheten en underbar Midsommar.

 

OK - det var det mesigt PK-aktiga det.
Här skulle jag "egentligen" ha varit med…

En aning gråmulet… (22 juni 2017)
Rubriken får stå för vädret utanför fönstret där jag har min dator. Jag själv är inte det minsta gråmulen - i humöret menar jag då…
Tvärtom - jag spinner av förväntning att få sätta mig ner och läsa hela veckans Fokus.
För vem (?) kan undgå att bli nyfiken på en artikel som inleds så här:

"Could this man get a fair trial?
Skjortan spänner över den generösa magen. Han skrattar bullrande, tar en klunk öl till och kompisarna vid baren i bierstuben i nordtyska Lingen stämmer in i munterheten.

Nein, nein! Min granne tömmer sitt ölstop i ett svep och går över till tyska. Han tycker det är helt logiskt att Donald Trump tänker på Amerika först och att det mesta man läser i dagstidningarna och ser på tv är vad han kallar journalistpladder. Eller hets, säger hans dryckesbröder.
Något måste han väl ändå ha gjort rätt…?"

Nå - inte jag i alla fall. Som redan kunnat läsa hela den underbart underhållande och tänkvärda artikeln. Och suckar lite så där begrundande och säger till mig själv "Tänk om alla ville/kunde läsa detta…

Du såg ordet "journalistpladder" där va? Och ordet fick mina tankar att vimla iväg till Katrineholm.
Som - tycker jag mig förstå - hellre skulle lägga ner sin tidning än att publicera en text som denna
(Du - missa inte att läsa kommentarerna till artikeln)

Skadeglädje? Jodå, en liten nypa i alla fall - när jag läser:
"Pinsamt att det finns människor som på allvar läser Aftonbladet, och till råga på allt också anser sig få behållning."

Du förstår varför om du läser - detta…

OCH - vad kan du tänkas "förstå" när du läser - detta?

23 juni - töntig tänkare bjuder ohederlig ledartext

Läsning för alla… (21 juni 2017)

Det har just släpps en bok jag tycker alla - då menar jag verkligen alla - borde läsa. Den heter "Den banala godheten" och är skriver av Ann Heberlein.
Boken recenseras av hos Det Goda Samhället av Helena Edlund, som bl a skriver:

"Under läsningen av Heberleins bok tvingas jag brottas med tanken på om Sverige idag är ett land där tusentals tjänstemän och politiker tävlar om att vara lika plikttrogna mot den svenska värdegrunden som Eichmann någonsin var mot den nazistiska – och att det är denna lojalitet mot systemet som skapat det svenska samhälle som möter oss idag: Föreningsfriheten gör det lagligt att tillhöra en terrororganisation som exempelvis IS, asyllagstiftningen gör det ofta omöjligt att utvisa asylsökande terrorister och den svenska skattefinansierade välfärden finansierar dessutom svenska terrorister genom att bevilja dem olika former av bidrag när de begår krigsbrott i andra länder."

Och avslutar med:

"Intrycket av Den banala godheten är att det handlar mindre om läsupplevelse och mer om att utsätta sig. Det går helt enkelt inte att med öppet sinne ta till sig bokens innehåll och sedan oberörd lägga den ifrån sig. Det blir omöjligt att påstå att man inget visste och med vetskapen följer ansvaret att agera.

En återkommande punkt hos Heberlein är att varje myndig individ måste betraktas som ansvarig för sina egna handlingar och beslut och få bära de fulla konsekvenserna av sitt eget agerande.
En bortförklaring som länge har använts av politiker och tjänstemän i (nästan) alla läger för att ursäkta även irreparabla misstag är att man anser sig ”ha varit naiv”.
För den som läst Heberleins bok är det inte längre möjligt att vara naiv. Just därför borde Den banala godheten vara obligatorisk läsning, för samhällsengagerade medborgare i allmänhet och förtroendevalda och tjänstemän i synnerhet."

Precis så - och jag förväntar mig att samtliga KF-ledamöter införskaffar boken liksom att Vingåkers kommun ger den som sommarläsning till alla sina anställda inför höstens arbeten.
600 exemplar har kommunen råd med. Kostar 84-tusen plus moms.
En klart bättre investering än den skitnödiga Mångfaldsfestivalen…

Jag? Boken kommer i min brevlåda i morgon…

Andras tankar… (20 juni 2017)
Jag håller på och målar på mitt hus och det gör att jag just inte hinner tänka på så mycket annat.
Men det finns ju andra som tänker.
Som Rebecca Weidmo Uvell - som i ett inlägg ställer frågan "Har medierna förtigit problemen med invandringen?"
Jo, anser hon och här kan du läsa varför…

En annan flitig "tänkare" är Patrik Engellau som funderar kring tanken "Kastar polisen in handduken?".
Ja det kan man ju fråga sig - även om problemet ännu inte har nått Vingåker med full kraft. Tror jag…

Tankar vid gröten… (19 juni 2017)

Jo, vid frukostgröten i morse satt jag och mindes gårdagskvällen och njöt av tanken "Finns det något härligare än att en ljummen söndagskväll få sitta på verandan med ett glas vin och fundera över - den lokala politiken?"
Va? Jaså du tycker inte det…

Jaha - nåväl - så hände det i alla fall mig där jag satt och funderade lite över rubrikerna i de stora media och försökte överföra vad jag läst till den Vingåkerska horizonten.
Inte helt lätt alla gånger…
Vilket du kan läsa lite om här

Sverige behöver en överklass kultur.
Varför - kan du läsa om här…

Just så… (18 juni 2017)

…tycker jag också. Här…

Liksom vad Ann Heberlein skriver:
"I den kantianska etiken är sanningen överordnad godheten – helt enkelt för att sanningen är verifierbar, det vill säga antingen så är något sant eller så är det falskt. Godheten, däremot, är godtycklig och snarare en fråga om tycke och smak.

Jag tror att min kollegas resonemang är representativt för den typ av människor som ivrigt ägnar sig åt att jaga ”fascister” och som vrålar "rasister” i tid och otid. För de här självutnämnda försvararna av godhet är alla medel tillåtna. I sitt nitiska försvar av det goda odlar de sitt hat. Det är en märklig paradox: Att de som anser sig kämpa för godheten är de mest hatiska.
”Vem tycker du är mest hatisk av oss två?”, frågade jag min kollega. ”Du, som skriver att du spyr bara du ser mitt namn, eller jag som anstränger mig för att hålla en anständig ton?”.
Märkbart besvärad tillstod han att han inte kunde försvara sina verbala spyor. Sen lommade han iväg till sin bil.
Jag drack upp mitt kaffe och tänkte att sanningen alltid vinner över lögnen, också de lögner som formuleras i godhetens namn."

Lördagskväll… (17 juni 2017)

20.50 - Hm, hade en kort stunds fundering om jag "faktiskt" skulle sätta mig vi datorn. Jag menar det är ju lördagskväll och du vet lika väl som jag hur förväntningarna på en sådan ser ut och det är ju bara en ensam galning som en sådan stund känner för att förmedla lite egna funderingar…
Jo, det är så att "denne galning" är en smula trött i kroppen (inte knoppen) efter att ha klippt gräset på Madams 3000 kvm stora sommarstugetomt och därefter på min egen (1000 kvm) och - måste jag medge - sådant är min kropp inte van vid.
Men sådant tär inte på min hjärna som pockar på annat slags arbete dvs att få sitta här och strö åsikter kring sig.

OK - eftersom jag själv inte har något begåvat att bidra med tänker jag länka till texter jag finner synnerligen läs- och tänkvärda.

Den första börjar så här:
"I Sverige tenderar vi att se världen som den ”borde” vara, och inte som den ”är”. Det ställer till det för oss. Det gör det svårt för oss att förstå och relatera till andra kulturer. Vi ser på omvärlden utifrån vår självbild, en guldinramad tavla av förträfflighet baserad på en samling nationella, sociala, ekonomiska och sportsliga framgångar. Vi ser på världen utifrån en övertygelse att världen ”borde” tycka, tänka och agera som Sverige. Först då kan världen förbättras."
Hur skribenten Jakob Modéer ser på den saken kan du läsa - här…

Nästa artikel börjar så här:
"Jag har sagt det här förut, men likaväl som Fader vår behöver upprepas i kyrkan i århundrade efter århundrade så kan detta budskap inte nog ofta inhamras i församlingens medvetande. Politikerväldet och dess intellektuella stormtrupper i media har under de senaste månaderna fått upptäcka att deras normala skrämsel- och brunsmetartaktik gentemot medborgare som vill diskutera migrationsfrågan på allvar inte längre fungerar.
Folk bryr sig allt mindre om ifall de blir kallade rasister och brunråttor."
Det är Patrik Engellau som skriver så - och fortsätter med - här…

Mer orkar du säkert inte ta in på en gång - gissar jag…

Va? Jaså du orkar en till. OK - vad sägs då om att få ta del av vad den begåvade Alice Teodorescu på GP skriver - här…