Inte på många år…                   (10 maj 2019)

…om ens någonsin - tänkte jag när passerade kortsidan av kyrkogården vid Vingåkers kyrka på väg i min halvtimmeslånga promenad - jag emellanåt ägnar mig åt.
Tanken - om det dystra läget - fanns där för att jag kom att tänka på de svenska skolorna och måhända lite extra vad gäller våra egna här i kommunen.

Alltså - jag tror inte på någon förbättring under min kvarvarande levnadstid - som i bästa fall handlar om 20 år så där - och alldeles speciellt då om skolorna i min närhet. Jag tror att känslan kommer av att jag har läst så många artiklar, inlägg osv som beskrivit (och beskriver) hur försämringen blivit allt svårare. Men också texter som beskriver att ingen vet hur det i så fall skulle kunna gå till.
I Sverige alltså - utomlands finns det goda exempel på skolor som fungerar - men som inte duger som förebilder i Sverige enär de inte lever upp till vår värdegrund:
Speciellt då den inom skolvärlden framtagen av "felprogrammerade pedagoger" - för att skriva det snällt.
"Man får - f-n i mig - inte ställa krav på vare sig eleverna eller deras föräldrar".
I alla fall inte sådana krav som de framgångsrika skolorna (utomlands) har infört och som bevisligen ger goda studieresultat - och välartade elever…

Jobbar du inom den svenska skolan förstår jag om du ryser - av obehag - när du läser sådant…

Hemma igen och åter framför datorn läser jag ett inlägg av Patrik Engellau (en av mina husgudar) som skriver en lättläst text om skillnaden mellan amerikanska lärosäten och svenska.
Engellau är välutbildad - som du förstår om du läser hela han text.

Dock, det finns ju folk som inte vill ta sig för att läsa länkade texter - för er vill jag gärna återge den text som fick mig att börja skriva vad du läser här:

Jag ger ett exempel bara så att du inte ska tycka att jag försöker göra mig märkvärdig. Hur ska man förstå att svenska politiker inte tycks akta för rov att köra nationen i kvav och förstöra ditt och mitt land?
Det är ingen banal och lättbesvarad fråga. Det finns inget säkert svar. Vi måste samtala om det. Din granne, hur förvirrad han än må vara, kanske har någon ledtråd som kan hjälpa ditt eget tänkande.

För att du ska komma någonstans måste du lyssna. En del korkskallar kanske kommer med uppslag som du avfärdar redan från början men du måste lyssna.
Du måste vara ödmjuk inför vad din nästa eventuellt kan komma med. Och din nästa, liksom du själv, måste våga komma med lösa och oprövade funderingar som kanske visar sig ha fundament och därför inte får förkastas så snart de presenteras.

Nå, bäste läsare, tror du att det här en tankemodell du tror skulle nå fram till våra svenska skolpedagoger? Det tror inte jag - och det är nog grunden bakom att jag inte tror på någon förbättring av de svenska skolorna - på mycket länge - om ens någonsin…


Ställ krav…                                                       (27 april 2019)

…på elevernas föräldrar!
Om du tittar högst upp på ingångssidan så ser du raderna:
"nattgöken - med sin egen värdegrund" - vilken jag inte brukar prata så mycket om - utan tror mig ana att den kan ni få viss vetskap om från vad jag skriver.

Så fick jag plötsligt för mig att klargöra åtminstone en sak ur denna min värdegrund. Och det beror på en artikel i Expressen där Ann-Charlotte Marteus framför åsikter som jag helt delar.

Texten börjar med en - självklarhet:

"Svenska barn har skolplikt. Vårdnadshavare ska se till att plikten fullgörs. Så säger lagen. Föräldrar som inte sköter sina skyldigheter kan straffas med vite. Bollen ligger alltså hos föräldrarna när en elev skolkar mycket eller till och med blir hemmasittare?"

Trodde jag då och kanske även du?
Av texten förstår jag att - som vanligt i Sverige
- inte fan kan vi ställa krav på några enstaka personer när det finns ett helt land att överföra skuldfrågan på!

Om det nu kommer sig att en elev inte infinner sig till lektionerna kan inte rektorn - som jag finner vara fullständigt självklart - åka hem till föräldrarna och då förklara för dem att det är deras absoluta skyldighet att se till att ungjäveln (ungefär då) infinner sig till lektionerna. (Och dessutom med hemläxorna gjorda)
Annars kan de få betala vite!
Dessutom förklara för föräldrarna "Jag bryr mig inte om ert barns framtid - men det borde ni väl göra?
För utan gedigna kunskaper blir deras framtid - inte så positiv."

Nej du, så enkelt är det inte.

"Enligt lagen har skolan ett väldigt ansvar. Frånvaro måste utredas, orsak fastställas och konkreta åtgärder sättas in så att eleven kommer tillbaka. Åtgärderna ska följas upp och om de inte funkar ska fler åtgärder vidtas. Skollagen utlovar anpassningar och särskilt stöd."

Vad är det för slags vilsna kornknarrar (pedagoger - antar jag) som fått igenom sådant?

Jag blir svårt irriterad (snyggare än vad jag egentligen ville skriva) när jag läser sådant jämrans trams. Men nöjer mig att som avslutning citera Marteus:

Den svenska skolans ansvar för att barn får en utbildning är alla överens om. Kravet på föräldrar att sparka i väg sina barn till skolan måste vara lika självklart. Det bör finnas svidande sanktioner för vårdnadshavare som sviker.
(min fetmarkering)

Precis så - enligt min - värdegrund!


Högre utbildning                                                   22 april 2019)

Rubriken  är en som står över en text som Patrik Engellau har skrivit och som huvudsakligen handlar om utbildningsnivån hos våra svenska universitet.
Engellau resonerar lite med sig själv kring "vad de svenska högre lärosätena ska åstadkomma?"

Jag blir sittandes i egna funderingar när jag läser:

"Den första är att skolorna ska bibringa studenterna stor, mätbar, användbar lärdom, till exempel hur man lagar tänder eller gör årsredovisningar.
Genom att skaffa sig djupa kunskaper av den sorten förbereds studenterna för ett yrkesliv som förutsätter god bekantskap med hantverket och tänkesätten inom den aktuella sysselsättningen. För att studenterna ska lyckas bra krävs det att de jobbar mycket.
Den jurist som har studerat tio timmar i veckan kan vid examen efter fyra år mycket mindre än den jurist som studerat fyrtio timmar i veckan. En tandläkare som bara lagt ned fem timmar i veckan på studier skulle jag inte bevilja inträde i min munhåla."

Det som får mina funderingar att övergå till någon slags  euforisk "lust att göra vågen" är när jag också läser:

"Men det finns också den motsatta uppfattningen om vad vi har universiteten till, nämligen att skapa bästa andliga förutsättningar för att extremt begåvade människor ska få utveckla sin kompetens under ledning av en äldre generations främsta hjärnor.
Detta är något helt annorlunda än det korvstoppningsprojekt jag just beskrivit som handlar om att producera en stor mängd yrkesskickliga personer.
Här är syftet i stället att hjälpa särskilt talangfulla unga människor att lära sig tänka och ge deras kreativitet luft under vingarna. Avsikten är att
odla fram intellektuellt unika individer och få upp dem på banan."

Ordet korvstoppningsprojekt där får mina funderingar att göra ett litet hopp till dagens svenska skolor - och kanske då med lite övervikt åt våra här i Vingåker.
För - jag har den (kanske) felaktiga åsikten att det är någonting som man inte ser på med blida ögon bland våra lokala rektorer och lärare.
Korvstoppning" Av kunskaper?
Så ser jag hur de stilla skapar på sina huvuden och ser på varandra och säger "Så fullkomligt ute - då kan ju eleverna tvingas få en massa relevanta kunskaper":

Nä - så kan vi väl för fan inte ha det!
Då är det viktigare - tror jag de anser - att eleverna bibringas en rejäl dos av:
"Alla människors lika värde och tillägnas en lika stor dos av genusflum, att få veta hur man deltar i ett pridetåg och hylla allas vår Greta".

(Jag kan inte låta bli att tänka på fenomenet ”Greta”! Vilket genomslag hade en vanlig finnig pojkspoling, utan ”kritik-dödande” diagnoser och med okända föräldrar, fått med en liknande ”aktion”? Han hade förmodligen varit tillbaka i skolbänken redan samma dag.)

Läs gärna kommentarerna till Engellaus text. Där du bl a kan läsa:
"I en skola där ”katederundervisning” är lika fult som ”kadaverdisciplin” och där det senare ordet är den officiella beteckningen på normal arbetsdisciplin, kan man inte förvänta sig annat än att kunskaperna ligger på bottennivå.
Decennier av mardrömslik misshandel av skolan har oundvikligen sänkt även klassen på universiteten."



5 april 2019

Suck - ännu mer om skolan. I AB läser jag rubriken:

Inte elevernas fel att skolan misslyckas
Sveket inleddes på 90-talet

"Aldrig har den unga generationen mått så dåligt.
190 000 barn och ungdomar har psykiska problem.
Andelen barn i högstadiet som känner oro och ont i magen har fördubblats sedan 80-talet."

Eva Franchell ger svenska skolan en rejäl avhyvling…

Anders Danielsson, skolchef i Vingåker, säger i Kuriren angående att det kan komma att införas betyg för ordning och uppförande:
– Är det någon som inte sköter sig får man kontakta vårdnadshavare och prata för att försöka ställa det till rätta. (min fetmarkering)

Borde det inte stå - kontakta vårdnadshavare och ställa det till rätta?

Barn- och utbildningsnämndens ordförande, Ing-Marie Frössevi säger i samma artikel:
"att ett ordningsbetyg skulle kunna vara stressande för en del elever.

Ja, och?

För min egen del blir jag jävligt stressad av alla dessa mesiga människor som styr den svenska skolan. Och vid närmare eftertanke - nog mest av dem som styr i Vingåker…

Försöka? Suck…

Får jag så citera några rader ur en artikel i Dagens Industri om svenska skolorna och deras "Problem" med:
Lärarlönerna berättigar inte längre den plats de fått i svensk skoldebatt. Den extremt låga attraktionen hos läraryrket i Sverige har väsentligen andra orsaker, som bristen på ordning, som försvårar för lärare att utöva sitt yrke, och fokus på sociala uppgifter på bekostnad av kärnuppgiften att förmedla kunskap.

Vad svensk skola nu behöver är ett praktisk-politiskt paradigmskifte i synen på ordning i skolan, det legala stödet för rektorer och lärare när de står upp för normer i skolan samt tydligt formulerade kunskapskrav i kursplanerna, med åtföljande skärpning av de nationella proven. Detta måste förenas med en radikal neddragning av volymen invandring från tredje världen.

Läste ni det - Danielsson och Frössevi?


4 april 2019

Jodå, jag kan förstå om du suckar "inte skolan igen" - för även jag kan känna så. Men kan i alla fall inte låta bli att länka till ett debattinlägg där en lärare beklagar sig över läget i svenska skolor - och förklarar varför hon känner så.
Vilket får henne att skriva:
Från att känna glädje när jag går till mitt arbete så går jag nu med ont i magen.

Och jag vet att samma sak även drabbar lärare i Vingåker…


6 mars 2019

När jag läste min lokala tidning fastnade jag för en artikel om Klimatsmart skolmat och blev genast intresserad då min kommun låg i framkant bland de skolor som utvärderar måltidernas miljöpåverkan.

Kanske Vingåkers uttalade ambition om skolan också omfattar skolmåltidernas miljöpåverkan tänkte jag. Värt att kolla.

Vad är då SkolmatSverige?
Läs här.
Det har utvecklats bl.a av forskare vid Karolinska Institutet i syfte att ge skolor och kommuner ett webbaserat verktyg för att utvärdera och dokumentera kvaliteten på sin måltidsverksamhet - utifrån ett helhetsperspektiv.

Hur fungerar verktyget?
Läs här.
Det består av flera olika webbenkäter, en för varje kvalitetsaspekt .Tillsammans
ger de en komplett bild över skolmåltidens kvalitet. Verktyget är utformat för
alla skolor och olika skolkök. Återkoppling görs för utveckling och förbättring.

Vilka använder verktyget?
Läs här.
Verktyget är relativt nytt och allt fler ansluter sig. Minst 1 skola i 266 kommuner
har skapat ett skolkonto. 152 kommuner har ett övergripande kommunkonto.
Under rubriken Aktuella resultat (till höger) kan man se både tabeller och kartor.

Vilka Kommuner använder SkolmatSverige mest?
Läs här.
Man kan se vilka olika parametrar kommunerna  själva valt att utvärdera..
Utbud, Näringsriktighet, Säker mat, Service & pedagogik, Miljöpåverkan och
Organisation & styrning är alla aspekter av måltidskvalitet som verktyget täcker. 

Så här ser det ut i Vingåker och länet .  (Tolkas som nedan).


Så här skall Vingåkers värden läsas. (Och övrigas).
I Vingåker har 100 % av kommunala grundskolorna ett konto.
Kommunen har ett övergripande konto.
Hittills under 2018/2019  har 0% av skolorna använt verktyget för att utvärdera
hur näringsriktig lunchen är, och 0 % har utvärderat hur de jobbar med service 
och pedagogik kring lunchen. 0% har koll på miljöpåverkan och 0% har mätt
konsumtion och svinn med hjälp av verktyget.

Trosa är ett föredöme i länet. Det borde vara dags att utvärdera i Vingåker!
/Åke


1 mars 2019

Det finns texter jag läser som får mig att vilja resa mig upp och göra vågen!

Här kan du få ta del av en sådan där rubriken säger:
Hur man kanske kan fixa skolan på 100 månader.
Där texten börjar så här:

Den svenska skolan har ju fått utstå mycket kritik för att utbildningsresultaten har sjunkit i de s.k. PISA undersökningarna. Denna artikel är mitt försök att analysera och diskutera vad, som måste göras, för att rätta till situationen. Jag har ju ingen pedagogisk utbildning, utan mina förslag baserar sig på egen erfarenhet dels som extraknäckande lärare under min studietid, dels som förälder till barn i skola i flera länder i USA, Kina, England och förstås Sverige.

Men först måste vi bestämma vad, det främsta syftet med skolutbildningen är. Är det att utbilda barnen till att i framtiden kunna försörja sig på ett yrke eller är det att ge dem en social utbildning och indoktrinera dem att bli lydiga väljare och när de fyllt arton rösta på ett parti och att sedan tro att alla politiker vill oss väl.

Ja, vad tycker du? Om du läser artikeln får du ta del av vad artikelförfattaren:
Anders Thorén, Shanghai, anser om den saken.

För egen del har jag för avsikt att sända ett mejl till ordföranden i Barn- och utbildningsnämnden, Ing-Mari Frössevi, och be henne läsa inlägget och ge mig (och därmed er läsare) sin syn på vad Anders Thorén skriver.
Och berätta - varför det inte skulle kunna gå att införa i Vingåkers skolor…

Jag kommer också att lägga ut vad jag skriver här på www.bustidningen.se - där du kan kommentera vad jag skriver.
Bustidningen hade i februari (2019) 1 966 unika besökare


28 februari 2019

Hm, vem vill egentligen bli lärare idag? Att reducera läraren till en coach för elevernas sökande efter kunskap utan tydliga mål undergräver attraktionen att bli lärare.

Att  man dessutom som lärare riskerar att åka på ett skadestånd för att man utvisar en elev som misskött  sig visar på behovet av samma befogenheter som en ordningsvakthar.

Bitte Assarmo gör här i DGS  en god resumé över utvecklingen av lärarens status i skolan sedan "den gamla goda tiden".
/Åke


22 februari 2019

Klarar skolan omställningen?

Hallå Bjarne,
den pågående digitaliseringen blir alltmer påträngande. Vi blir t.o.m påminda
av myndigheterna att ha tillräckligt med kontanter hemma som reserv utifall 
att tekniken oväntat skulle fallera. 
Fortfarande utbildar sig ungdomarna i de gamla traditionella  yrkena och just
nu håller många på som bäst att grunna på vilka linjer och kurser som skall väljas.

Ser så i tidningen att Trygghetsrådet TRR  har gjort en spaning på den
framtida arbetsmarknaden och genom analyser, studier och  intervjuer tagit
fram tio nya tänkta framtidsyrken där AI förväntas få ett avgörande inflytande.

Dessa har till viss del redan anlänt och präglas då av globalisering, urbanisering,
digitalisering och automatisering, samtidigt som befolkningen med längre
genomsnittslängd och klimatkrisen ställer högre krav på omställning inom
produktion och arbetssätt.

"10 framtidsjobb enligt TRR:s framtidsspaning.

Distansare
Digitaliseringen  gör det möjligt att bryta med traditionella arbetsplatser och
arbeta på distans. Fler typer av jobb blir aktuella som t ex tekniker och montörer.
Egentligen inget yrke utan mer en arbetsform.

Gig-manager
När allt fler arbetar på distans och traditionella arbets- och anställningsformer byts
mot frilans- eller egenföretag ska gig-managers skapa förutsättningar för en 
hållbar verksamhet genom att t ex hjälpa till med bokning av uppdrag.

Robotpersonlighetsdesigner
När robotar tar större plats på arbetsplatserna så måste de kunna passa in socialt
 och representera företagets värdegrund. Denna person skall programmera roboten
för att undvika bråk med omgivningen.

Kulturflätare
En personalvetare i framtidens företagsstruktur.

Vertikalodlare
Framtidens odling är lokal, klimatsmart och lodrät. Nya tekniker och metoder
som hydroponiska odlingar (odla utan jord) när verktyg för framtidens mat-
producenter och möjliggör odling på höjden.

Etikutvecklare
Ska förmedla och se till att efterleva de höga etiska  krav som kommer definiera framtidens företag.

Klimatrevisor
Större krav på hållbarhet och att företag redovisar sin miljöpåverkan kräver ny
kompetens. En klimatrevisor hanterar miljöpåverkan på samma sätt som en
traditionell revisor hanterar pengar.

Molnvakt
Är en it-säkerhetsspecialist inriktad på personuppgifter och känslig data. Ska 
säkerställa att information och data hanteras korrekt i t.ex. molntjänster.

Dna-coach
Ska tolka resultaten av de DNA-prov som skall ligga till grund för framtidens
individuellt anpassade sjukvård.

Oldfluencer
En influerare i äldre format som fokuserar på att belysa ämnen som intresserar
en mognare publik."

Den naturliga frågan blir så hur kommunens ansvariga för skolan förbereder sig
för de nya framtidsyrkena. En nybyggd skola är säkert en bra grund att stå på
men det krävs  också att den fylls med attraktivt innehåll och framåtlutande personal.
/Åke


12 februari 2019

Läser med stigande intresse vad Patrik Engellau i dag skriver på DGS:

"Nyligen åt jag lunch med en liten grupp herrar som bekymrade sig över det som alla bekymrar sig över dessa dagar, nämligen vad norrmännen kallar ”det svenska tillståndet”, till exempel skolans sönderfall.
Då suckar en av herrarna och håller en kort monolog som kunde ha varit inspirerad av Luis Buñuel.
Det är inte klokt, säger han uppgivet, hur svårt kan det vara? Alla vet ju hur man gör för att få ordning och disciplin i en skola. Den som inte vet kan fråga Barbara Bergström på Internationella Engelska Skolan.
Sverige har haft många hundra års erfarenhet av god utbildning varav hundra år av god utbildning för alla. Det här är inte raketkunskap.
Alla vet att lösningen inte är att inleda elevbussning mellan skolorna eller nya lärarmiljarder som politikerna låtsas.
Alla vet att det handlar om att lärarna får sätta sig i respekt och att skolorna får rätten att rensa ut det PK-istiska tramset från läroplanerna."

Du, bäste läsare - visst kan man undra - varför vet de ansvariga för kommunens skolor inte det? OM - de nu vet det - varför har de då inte agerat?

Du har möjlighet att ge din kommentar om det - här.


10 februari 2019

En aning förnöjd konstaterar att vare sig jag eller vännen Åke (ännu) har slutat bry oss om den viktiga saken - de svenska skolorna.
Och jag vågar tro att vi kommer att fortsätta publicera (personliga) texter med åsikter och funderingar.
Den svenska skolan är just inte i det läget att den förtjänar stående ovationer.
Inte ens den i Vingåker…

Nåväl - vännen Åker skriver:

"I Skolinspektionens nya kvalitetsgranskning ger man Visättraskolan
i Huddinge högsta betyg och skolans rektor överöstes med beröm.

År 2012 noterade Skolinspektionen efter en granskning att
den kommunala F-6 skolan Visättraskolan hade brister i ledning,
studiero, undervisning och särskilt stöd. Läsåret därefter fanns 225
elever varav hälften inte klarade godkänt i alla ämnen. Endast 69%
av lärarna var behöriga.

Då klev Semira Vikström  in och började styra upp skolan ur ett
helhetsperspektiv. Inte bara lektionerna utan även rasterna, korridorerna
och matsalen. Allt måste fungera för att det skall bli en bra skola.

Utredaren Kjell Gyllenswärd från Skolinspektionen var nyligen på
skolan i två dagar och deltog i lektioner, iakttog aktiviteter och
intervjuade lärare, elever och skolledning.

Intrycket blev att det var en av de bästa skolor han varit på under de
9 år han varit på Skolinspektionen och kollat över 250 skolor.

Imponerande var särskilt rasterna där man framgångsrikt haft organiserade
och aktiverande raster där man alltid haft något att göra. Till det kom
rektor Semira Vikströms ledarskap med en utmärkt kommunikationsförmåga.
Alla lärarnas energi har tagits till vara och möjliggjort för lärarna att vara bra.
Eleverna öste beröm över sin rektor och skola och det verkar handla om
kommunikation  med eleverna och att både lärare och elever har känslan
av att någon bryr sig om dem.

Skolans goda resultat lyftes fram på Skolinspektionens hemsida som ett
gott exempel på hur god kommunikation kan ge positiv förändring.

Kan det vara svårare än så här att få en framgångsrik skola med bra resultat?
Behöver man verkligen gå årslånga kurser för att hitta en bra metod till förändring?
/Åke

Inte alls - och jag vet inte vad jag (ärligt) ska våga skriva om  vad jag funderar i ämnet. Där de ansvariga för skolorna i Vingåker inte själva förmår vända utvecklingen…
BW


28  jan 2019

Av en händelse börjar jag läsa i förra inläggets BoU-protokoll igen.
Och fastnar då inför dessa rader:

"En stor ekonomisk utmaning är elevtappet till andra kommuner (friskolor i annan
kommun samt kommunala skolor i annan kommun). Antalet elever i andra kommuner är därmed högre än budgeterat och bidrar till att kostnaderna ökat. Ytterligare en ekonomisk svårighet är skolornas personalkostnader för stödresurs som är större än budgeterat.
Skolorna har och kommer att vidta ytterligare åtgärder för att komma tillrätta med budgetavvikelser."

Hm, elever från Vingåker söker sig till skolor i andra kommuner. Funderar lite över om jag (vi) ska tolka det som att där finns engagerade föräldrar som ser till att deras barn får gå i "bättre skolor" än vad hemkommunen anses erbjuda?
Nå, i alla fall är jag lite benägen att tolka det så…

Blir också lite frågande över kommentaren att:
Skolorna har och kommer att vidta ytterligare åtgärder för att komma tillrätta med budgetavvikelser.

Jag har väl svårt att tänka mig att vår kommun kan, eller vill, förbjuda elever från Vingåker att söka sig till skolor i andra kommuner - då för att - det blir en merkostnad för kommunen.
Då kanske det är lättare att "dra in på" stödresurserna?
Tja, vad vet jag. Men jag vet i alla fall att jag är väldigt nyfiken på vilka åtgärder skolorna kommer att ta till (har gjort) för att minska budgetunderskottet.

Jag har inte lyckats att via kommunens hemsida få fram några uppgifter om det.

Men det kanske kommer i ett senare protokoll från BoU-nämnden…


30 dec 2018

Budget 2019

Barn- och utbildningsnämndens beslut  (12/12 2018)
1. Barn- och utbildningsnämnden godkänner budgetförslaget för 2019 utifrån ett
antagande om att Kommunfullmäktige tilldelar utökad budgetram för gymnasiets
kostnader på 2 774 tkr.

2. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att minska grundbeloppet för läromedel
och förbrukningsmaterial inom alla verksamheter med 1500 tkr.

3. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att minska grundbeloppet för
kompetensutveckling med 457 tkr.

4. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att minska grundbeloppet för inventarier av mindre värde med 558 tkr.

5. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att se över möjligheten att upphandla
tjänster och varor för att få ned kostnaderna vilket kräver vidare beredning och
konsekvensbeskrivning.

6. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att se över möjligheten att lägga ned
verksamhet vilket kräver ytterligare utredning samt konsekvensbeskrivning.

7. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att se över möjligheten till att minska
tilläggsbeloppen på sikt för att i stället öka grundbeloppet vilket kräver vidare
beredning och konsekvensbeskrivning.

8. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att uppdra till förvaltningen att återkomma med ytterligare förslag på neddragningar för att komma inom ram inför nämndsammanträde i februari 2019.

Förslag på budget för 2019 är utifrån ett antagande att Kommunfullmäktige tilldelar utökad budgetram för gymnasiets kostnader på 2 774 tkr, vilket är utöver den ram som tilldelats i samband med KF-beslut i juni -18.
Det äskade beloppet uppgår till 5 405 tkr och beror på att differensen mellan 2018 och 2019 lyftes fram.
Differensen i ram uppgår till 4 867 tkr efter antagandet om att kompensation för
kostnadstäckning för gymnasiet tilldelas samt efter föreslagna tre förslag på
neddragningar.

• Byggandet av ny Slottsskolan kommer kosta ungefär 10 miljoner extra. Men
projektet ligger ändå inom budgetramen som Kommunfullmäktige har beslutat.


13 dec 2018

Ibland blir jag lite frågande - om mig själv - när jag kommer på att jag (igen) börjar lägga mig i den svenska skolans agerande.
Eller kanske mera korrekt - skolorna i Vingåker. Och där känner jag mig både frustrerad och uppgiven. Känslolägen som huvudsakligen bygger på att skolorna i Vingåker sjunker allt längre ner i de rankingar över landets kommuners skolor för att senast hamna på sista plats. Men till viss del också vad lärare berättar för mig.

När jag då frågar mig själv varför det är så (att jag bryr mig om skolorna i Vingåker utan att egentligen ha någon personlig anledning) brukar det till slut mest hamna i den personliga tanken att - jag rent allmänt "ogillar klåpare".
Om det nu inte är så att det är jag själv som är klåparen.
Då är jag betydligt mer förstående…

Nåväl - en som också funderar kring Sveriges skolor är Patrik Engellau - vilket du kan ta del av här.
Då de ansvarige för skolorna i vår kommun insett att de själva inte har några lösningar på hur de ska förbättra våra kommunala skolor har de bett skolverket om hjälp med detta.

Vad Engellau funderar kring den saken redovisar han i sin text så här:
"Skolverket eller möjligen skolinspektionen ska alltså ta över bristande skolor och ställa allt till rätta. Är det någon som tror att dessa myndigheter har kapacitet att göra detta? Har de pedagogiska reservkrafter i sina korridorer som kan skickas ut på lyckade specialoperationer ungefär som agent 007 James Bond kunde utsändas på uppdrag som ingen annan klarade av?"

Jag - tror det inte - men på något vis får jag för mig att förståsigpåarna i Vingåker har förhoppningar om det…

Engellau skriver:
Om man studerar de svenska politikernas förslag till hantering av skolans kris så handlar det om fler och större doser av gamla misslyckade åtgärder.


9 dec 2018

Snart är höstterminen 2018 över och elever och lärare (?) kan se fram emot några veckors avkopplande ledighet. Vilket jag är mera tveksam till att jag unnar de som är ansvariga för skolverksamheten i Vingåker. För hur ska jag kunna tänka något annat? När resultaten för avgångseleverna minskar visar ännu sämre siffror än förra året - redan då en katastrof…

Hur som haver - här får de ett tips från mig att läsa - och fundera över under resten av året. Läs vad Sven-Erik Fernaeus skriver under rubriken:

Undvik nya felgrepp inom skolpolitiken

Artikeltexten börjar så här:
"När politiker och andra beslutsfattare genomför förändringar i utbildningssystemet bör de förstås akta sig för att begå felgrepp. Med det menar jag sådant som uppenbart strider mot vetenskapligt vunna principer inom kognitions- och inlärningspsykologi. För att i någon mån undanröja de värsta felgreppen som skett under senare decennier har jag valt ut fem grundläggande psykologiska och filosofiska principer som borde vara vägledande."

Sven-Erik Fernaeus är pensionerad men fortfarande aktiv forskare inom minne, särskilt demensdiagnostik och utveckling av testmetoder, har alltsedan början av 80-talet hållit ett flertal kurser i minnesträning.


22 nov 2018

Många är de som påtalat  problemen i den svenska skolan och försökt anvisa
möjliga lösningar. I GP skriver Patrik Finn, fd lärare och skolledare, att "inom bara några år kommer vi att se en ökande utveckling där välmående tillväxtkommuner kommer att suga upp de allt färre behöriga lärarna från marknaden."

Han menar att "den svenska skolan är ett skepp som läcker och nu sjunker allt snabbare. Det finns allt färre personer som kan genomföra nödvändiga framsteg då lärarbristen i skolan är akut."

Patrik pekar på två åtgärder som skulle kunna bidraga till en avgörande förbättring.
– Staten tar över finansieringen av skolan nu.
"SKL:s ekonomiprognoser flaggar för att många kommuner behöver genomföra kraftiga skattehöjningar för att kunna bibehålla sin kommunala service vilket är rimligt när kostnaderna ökar." En hög skattesats inverkar trist nog på benägenheten att vilja bosätta sig i kommunen så statlig finansiering av skolan skulle vara positivt för många kommuner. Inte minst Vingåker.

– Lärlingsutbildning kan vara räddningen för skolan.
"Enligt statistik från Skolverket minskar antalet behöriga lärare ständigt och är nu nere i ca 70% i riket.
Lärartätheten minskar när färre lärare tar hand om växande elevkullar. Skillnaderna i behörighet är stor mellan kommunerna. Tillväxtkommuner med gynnsam skatteutveckling kommer att suga upp de allt färre behöriga lärarna från marknaden.

Ett sätt att få fram ett snabbt inflöde av lärare vore att ta fram en lärlingsutbildning för blivande lärare.
En utbildning präglad av aktivitetspedagogik där teori, praktik och handling hänger ihop. En väldefinierad sådan för såväl lärling som lärare skulle öka både lärartätheten, minska arbetsbördan för de kvalificerade lärare som finns och utgöra en bas för det kollegiala lärandet som är så viktigt för elevernas utveckling."

Att öka lärartätheten i klassrummen (med olika behörighet), torde lättast kunna lösas av kommunerna själva.
/Åke


21 nov 2018

Jag diktar upp följande saga om ett introduktionstal till 10-åringar:

Välkommen till Real Madrids fotbollsskola. Ni är de mest talangfulla spelarna i er unga åldersgrupp och ni är vårt största sparkapital. Ni är de mest talangfulla i hela Spanien, kanske i hela Europa ja hela världen.
Det är ni som kommer att axla vår fina fotbollstradition, vårt starka varumärke och som är nästa generation som kommer att få publiken, 80 000 på ett utsålt San Bernabeu, att jubla åt er fotbollskonst och se er spela fotboll enligt vår stolta tradition.
Det är ni som kommer att höja pokalen efter finalvinster i Champions League.
Det är ni som kommer att vinna El clasico åt oss  och våra stolta supportrar.
Det är några av er som kommer att konkurrera om Ballon d’or som världens främste fotbollsspelare och tom vinna denna utmärkelse som Alfredo DiStefano, Ronaldo, Cannavaro och Luis Figo gjort och så naturligtvis Christiano Ronaldo 4 gånger. Etc”

Kan ni sen tänka er följande fortsättningen:

Nu får var och en av er fundera över hur ni skall komma dit. Hur ni skall träna, när ni skall träna, vad ni skall träna eller om ni skall träna. Allt är rätt.
Du vet bäst själv vad du behöver lära dig.
Vi har visserligen ca 100 års erfarenhet av klubbfotboll på toppnivå i Europa och hela världen, men vi tycker att ni skall göra det som känns rätt för er.

Signaturen Göran N (hos DGS)

OK - sås tänker vi oss det hela överfört till skolans värld…

 


20 nov 2018

Den pedagogiska utbildningen håller provocerande låg nivå.

Lärarutbildningen bör göras om i grunden för att locka fler att arbeta i skolan.
Den pedagogiska utbildningen i sin nuvarande form är så undermålig och irrelevant att den knappast lockar till sig de starkaste studenterna eller ens gör nytta i klassrummet.

Med fem års studier i bagaget tyckte jag mig vara beredd att göra en insats för skolan, trots alla skräckrubriker i medierna samt negativa utlåtanden från släktingar som först doktorerat och sen tagit sig igenom en pedagogisk utbildning.
Mina förhoppningar grusades. Jag skulle kunna skriva många sidor om hur besviken jag blev på ”pedagogik för ämneslärare”.
Det är högst oklart hur studier i ”utbildningsvetenskap” gör någon till en bättre lärare. Utbildningen bör i stället behandla  undervisningsmetodik med utgångspunkt i modern kognitionsvetenskap och minnesforskning.

Lärare måste få vara kunskapsauktoriteter och verka kompensatoriskt, inte spä på skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever genom att coacha dem till att "söka sin egen kunskap”.

Skolan är i behov av drastiska reformer för att komma på rätt köl och den som vill göra en insats som lärare förtjänar en effektiv och vetenskapligt förankrad utbildning som fokuserar på kunskapsuppdraget.

Höj kraven, höj statusen och gör en satsning för att rekrytera högpresterande studenter.

Kristoffer Holmquist, fil kand i svensk språkvetenskap.

Hm, tänker jag när jag läser detta. Man kan ha många åsikter om hur skolan i Vingåker sköts, och agerar, men man kan inte skylla lärarutbildningen på den.

Däremot är jag en smula förvånad över hur liten lusten verkar vara, för att inte säga obefintlig, hos de lokala lärarna är att delta i (eller starta) skoldebatten.
Jag menar där någon slags "offentlig" debatt som rent av skulle kunna engagera föräldrarna att delta.
Jag kan inte påminna mig (att ens) ha läst någon insändare i Kuriren - eller debattinlägg - från någon lärare i Vingåker.

Jodå, mina fördomar, berättar tydligt för mig - varför det är så…
BW


19 nov 2018

Skrämmande läsning - om dagens studenter…

16.15 - Ännu mer skrämmande läsning - som får mig att känna stor lust att få svära - riktigt ordentligt…
Det händer ibland när jag läser Kuriren - men den här gången är det inte tidningens "fel" - utan känslan vaknar när jag läser vad mesiga skolföreträdare säger när de får höra hur höga kostnaderna är för skadegörelsen på Slottsskolan - tiden januari-oktober - 250 000 kr.
25 000 kr i månaden. Och det kan bli mer.

Helvetes jävlar - tänker jag när jag läser detta:

"Helena Edrenius (S) är ordförande i barn- och utbildningsnämnden och hon låter förvånad när tidningen ringer upp och berättar vad skadegörelsen kostat.

– Oj då. Det är inte bra.

– Jag tänker att även om man inte har något att göra på rasten så ska man inte ha sönder saker. Man behöver prata med ungdomarna om att om de förstör, blir det ännu mindre pengar kvar till roliga saker.
Blir det för mycket förstörelse så kommer det att påverka alla som betalar skatt i Vingåkers kommun, för studiematerial måste eleverna ha, säger Helena Edrenius."

Sådant jämrans trams kan bara en kvinna få ur sig.
Eller en man - gravt angripen av feminism…

Nej - det här är inte bra. Och dessutom tro att det hjälper med att "prata med ungdomarna" är lika fånigt som att tro att man kan påverka en elefants agerande  med en vattenpistol.

Jag - kan inte, vill inte, finna mig i att ens acceptera en skadegörelse på Slottsskolan på ens 10-tusen kronor per år.

Helena Edrenius, och rektor Magnus Karlsson, berätta för mig - hur kan detta hända.
Och dessutom utan att ni på något sätt, för egna pengar, blir ansvariga för kostnaderna?

"Magnus Karlsson har tidigare i Katrineholms-Kuriren förklarat att han inte är förvånad, med tanke på den sociala miljön i de tillfälliga lokalerna."

Nå, rektor Karlsson - varför har du då tillåtit att den sociala miljön blivit sådan? Helena Edrenius kan väl heller inte ha varit ovetande om sakernas tillstånd - men utan att göra någonting åt saken.

Är det inte dags att låta "några huvuden rulla inom kommunens verksamhet" - funderar jag med Tennisparkens upphandlingsoreda i gott minne och när jag i dag läser att kommunens nya återvinningscentral verkar bli kraftigt försenad:
"Då den kontrakterade konsulten inte levererat i tid".
Ytterligare en dålig upphandling - frågar jag mig själv - och mumlar en lång radda osande eder inom mig…

I en artikel i Kuriren svarar Edrenius på reportens fråga:
Vad görs från politisk håll?
– Vi har inte fått signalerna om att det är mycket skadegörelse förrän nu, så vi har inte hunnit göra så mycket. 

Det verkar vara en av Vingåkers kommuns paradgrenar - att inte få information om den verksamhet man är ansvarig för.
Och slutresultatet för denna "fadäs" blir väl förstås som för Tennisparkeneländet - ingen kan utpekas som ansvarig (skyldig) - då ingen information har fåtts - eller efterfrågats…

Det kanske inte var bättre i skolan - förr - men å andra sidan är det f-n så mycket sämre nu…

Vill du ta del av:
Nämndplan för Barn -  och utbildningsnämnden  år 2018 och
planperioden 2019-2020, klicka här (pdf)…


9 november 2018

Den nya strategin för digitalisering av skolan måste stoppas av en ny
regering då den riskerar inte bara att få stora negativa konsekvenser
för elevernas kunskapsresultat utan också för elevernas digitala kompetens 
eftersom det inte finns någon generell digital kompetens. 

Det är läraren Isak Skogstad som anser att forskningen om digitaliseringen
är för okritisk och utvecklar sina farhågor i DN Debatt.

Strategins första mening "Digital kompetens är i grunden en demokratifråga"
innebär inte att vi som inte ställer oss bakom den är anti-demokrater.
Av de många mål som satts upp (en hel del bra) är det två mål som är
problematiska:

"Barn och elever ska i alla delar av skolväsendet ges förutsättningar att
utveckla adekvat digital kompetens.

Barn, elever och personal ska ha god och likvärdig tillgång till digitala
verktyg och resurser i syfte att förbättra utbildningen och effektivisera
verksamheten" 


Skogstad menar att tidlös kunskap och bildning borde dominera skolan
i stället för att "ha förmåga att följa med i den digitala utvecklingen och
dess påverkan i ens liv." 

"Studier visar att vår förmåga att hantera stora mängder information, att
granska källor kritiskt samt att söka upp ytterligare relevant information
huvudsakligen avgörs av våra ämneskunskaper.

Internet är fantastiskt för att det tillgängliggör mycket information. Det
betyder inte att vårt behov av ämneskunskaper har minskat - tvärtom!
Forskning visar att elever blir sämre på källkritik, då många bedömer
en websidas trovärdighet mer från sidans visuella utseende snarare
än källmaterialet.

Det andra målet gäller tillgången på digitala verktyg. Enligt OECD
ligger Sverige i framkanten  när det gäller uppkopplade skolor och
datortäthet. Samtidigt har OECD visat att inte ett enda land som 
har satsat mycket på teknik under de senaste åren har lyckats höja
resultaten i ett enda ämne. Dessutom är tekniken dyr i inköp på
bekostnad av läromedel.

OECD menar också att det finns inga belägg för att digitaliseringen
minskar de orättvisa kunskapsklyftorna. Regeringen anser att inköp
av teknik bidrar till likvärdighet då alla elever inte har tillgång till
teknik i hemmet vilket i sin tur motsägs av en studie som säger att
lågutbildade familjer äger både fler tekniska prylar och ägnar mer
tid med dem framför högutbildade familjer.

Än värre är att fler datorer i skolan leder till att den lärarledda
undervisningen i skolan minskar. Katederundervisningen minskar
och den övriga tiden ägnas åt olika former av eget arbete och
grupparbeten, en typ av pedagogik som är särskilt dålig för
socioekonomiskt missgynnade elever.

Hur har vi hamnat här?

Isak Skogstad tror att det beror på att digitaliseringen av skolan
har drivits av kommersiella aktörer snarare än vetenskapliga
intressen. En lukrativ marknad som satsat på lobbyism.
Satsningarna kommer också oftast ovanifrån och inte från oss lärare själva.

En ny regering måste våga stå emot de starka intressen som driver digitaliseringen framåt."
/Åke


4 november 2018

"Landets rektorer vet mycket väl vad de kan vidta för disciplinåtgärder - men de föredrar att jobba förebyggande, med samtal, dialog, stödinsatser och elevhälsa, enligt rapporten.
Inte undra på att Skolverketdamen var glad.
"Jobba förebyggande" är ju rena förvaltningsporren.
Finare än så blir det inte."

Ann-Charlotte Marteus i Expressen.

Förvaltningsporr?
I Vingåker?


3 november 2018

Oj - en bloggare som(fortfarande) orkar skänka den svenska skolan några tankar.
Ulla Sandeberg heter hon och roar oss svenskar med sin blogg "ulsansblogg" - som jag besöker varje dag…
I dag är Ullas rubrik:
Hur löser man krisen i den svenska skolan?
Och hennes text börjar så här:
Politikerna har en universallösning på allt – mer resurser. Vi har hört tjatet om fler fritidsgårdar, mer resurser till polisen, mer resurser till vården och mer resurser till skolan. Men vad har det utmynnat i? Har alla dessa resurser gett resultat? Varför har det då gått utför för den svenska skolan?

Och slutar så här:
Varför har den svenska skolan blivit en flummig förvaringsplats? Det kan bero på att flumpedagogiken har fått ett fäste i skolan. Det kan också bero på att genuspedagogiken och jämställdheten har blivit viktigare i skolan än kunskapsförmedling. Eller att politiken har fått för stort inflytande över undervisningen. När snällisterna tog över den svenska skolan så började den spåra ur. Nu måste kunskapsförmedlingen sättas i fokus för att rädda de unga och deras framtid!

Någon som har en en annan åsikt?


30 september 2018

Låt mig denna halvt grådisiga söndagsmorgon få fantisera lite - som att några ansvariga för Vingåkers skolor tittar in här och läser vad Patrik Engellau skriver denna dag på sin blogg DGS.
Genom att klicka på den här länkningen skulle de då få läsa de här raderna:

Om jag vore utbildningsminister skulle jag göra skolorna fria vilket betyder avreglera så mycket att världen skulle kippa efter andan. Jag skulle vidare inrätta ett statligt kunskapskontrollsystem för betygssättning och sedan skulle jag varje år offentliggöra alla skolors resultat på internet.
Under en övergångstid skulle det kanske bli lite rörigt. En del skolor skulle bli som BMW och Audi, andra som SAAB.
Ganska snart skulle de bästa pedagogiska metoderna utkristallisera sig och föräldrarna skicka sina barn till skolor som levererade bra undervisning.
De andra skolorna skulle gå under.

Engellau skriver förstås fler kloka saker om skolvärlden där han bl a raljerar i en liknelse mellan hur våra skolor sköts idag och hur det skulle ha sett ut om samma "sätt att tänka" hade använts i ett försök att rädda biltillverkaren Saab.
Mycket underhållande - för sådana med samma sinneslag som jag…

Rubrik i morgonens kkuriren.se:

Averheims kritik mot skolsituationen i Vingåker: "Siffrorna är katastrofala"


24 september 2018

Vinster i välfärden - verkar vara ett stort problem för många människor. Många och många, jag vet inte om det är det rätta uttrycket men i alla fall är det några politiska partier som har svårt för den frågan…

För egen del finner jag det intressant att få ta del av personer som har insikt i ämnet.
Som Inger Enkvist…


23 september 2018

Landet med OECD:S sämsta läroplaner

I dagarna har den årliga statistiken över ”Education at a glance 2018” publicerats.
Inger Enkvist har tagit del av vad professor H Schmidt från Michigan State University kommit fram till beträffande Sverige.

"Sveriges läroplaner är med marginal de sämsta bland OECD-länderna. Gällande läroplaner för grundskolan ger både elever och föräldrar rätt att påverka skolverksamheten. Den avser att vara demokratisk men frågan är om vi då har
en nationell läroplan?

Läroplanen innehåller långa listor på vad lärare och skolledare ska göra, men det står inte att elevernas inlärning är den övergripande uppgiften.

Kursplanerna betonar bara till en del ämneskunskap och att elevernas kunskap tänks växa år från år.

Däremot framhålls diskussion och rätt att uttrycka sin åsikt.  Det saknas med andra ord ett fokus på skolans huvuduppgift som kunskapsförmedlare.

De som tar över ansvaret i den kommande regeringen behöver både energi och uthållighet därför att det arbete som väntar är minst sagt omfattande."
/Åke

Hm - en första spontan känsla är jag blir förbannad när jag läser vad Åke skriver.
Jag förstår ju av vad jag läser på andra ställen att den svenska skolverksamheten inte direkt kan beskrivas som lysande - och även om jag inte är vidare bekant med skolorna i Vingåker så framkallar den lilla information som jag får om dem - smått samma reaktion.

Plus att jag då också  stilla brukar skaka på huvudet och undra:  "Hur fan kan det ha blivit så här - och hur låter de ansvariga det hela fortgå?"
Inte bara de ansvariga - utan ännu mer förvånad över att lärarkåren vill ha det så här. Eller i alla fall låter det fortgå…

Det finns medborgare som drar till med ordet rasister när de ska framhäva sitt nedlåtande av människor de inte gillar.
Jag tillhör inte dem - men använder i stället gärna " tramsiga genuspedagoger" av samma anledning…

(Problemen med genusvetenskap - kan du läsa om här) Läs kommentarerna.

/Åke


carne