Nattgöken - med sin egen värdegrund
(organ för Vingåker med omnejd)

Vitsen är en lek med ord,
kvickheten
är en lek med folk och fakta,
humorn är en lek med livet.

E-post: mitt förnamn@wilmarsgard.se


Inte alls bra…                               (7 aug 2020)

Det finns mer att i GP läsa om skolan. Konstaterar jag när jag läser vad Mats Alvesson, professor vid Lunds Universitet skriver under rubriken:
Den svenska skolan kan bli ett sänke för oss alla.

 Ingressen till debattartikeln berättar:
"Sveriges unga studerar allt mer men lär sig allt mindre. Mycket av utbildningsväsendet är drabbat av en olycklig blandning av fusk från studenternas tentor till betygen på både gymnasium och högskolor, skriver professor Mats Alvesson."

Och ur den långa artikeltexten kan du läsa:

"På välfungerande högskoleutbildningar borde de som antagits på grund av glädjebetyg eller högskoleprovsfusk ej klara studierna, men på många håll har man låga krav.

En del program håller hög nivå men på många högskoleutbildningar ligger studiearbetsinsatserna endast på 15-20 timmar i veckan, vilket medför svagt lärande.
Institutioner är rädda att förlora studenter om de fordrar mer nedlagd studietid. Ofta prioriteras hög genomströmning, studenternas rättigheter (som närmast oändliga antal omexaminationer) och ”kundtillfredsställelse”.
Detta gör att man lägger kravnivån lågt.
I någon mening tjänar många på detta: (min fetmarkering)
studenterna blir nöjda om studierna inte är för svåra, undgår stress och kan lönearbeta vid sidan av.
Högskoleledningar värnar om volym och ekonomi, lärarna slipper konflikter med missnöjda studenter och slipper lägga tid på att rätta omtentor.
Landets politiker kan hålla arbetslöshet nere, ståta med fin utbildningsstatistik och göra väljargrupper som studerande och deras föräldrar nöjda."

Hur nöjda är vi då i Vingåker över utbildningsnivån i våra skolor?

PS - Man hänvisar ofta till att någon "professor" uttalar sig. Vilket då - antar jag - förväntas ska ge ökad tyngd åt det som framförs. Nog vill jag för egen del vilja anse/tro att den som innehar professorstitel "vet vad han pratar om".
Tänkte jag när jag läste vad professor Mats Alveson skriver - och en lite fundering pockade på uppmärksamhet "Vad krävs för att få kalla sig professor?"
Jag hade nämligen just ingen vidare kunskap om den saken - så jag frågade herr Google.
Som bl a visade mig - detta.


Skolstart…                                    (6 aug 2020)

Nå, den är väl tillräckligt nära förestående för att både eleverna och deras föräldrar låter en och annan tanke gå åt det hållet. Men tänker de rätt?
Mmm - kanske inte alla, funderar jag efter att ha läst vad Alice Teodoresco Måwe skriver i en ledare om den saken i Göteborgs-Posten.

Ledartexten börjar så här:
”I år kommer mina elever få en jullovsläxa. Nej, ingen lustfylld ”läsbingo” eller myselipys ”Läs något du gillar”. De ska få i läxa att läsa en klassiker. Jag väljer. De har över två lovveckor på sig, Herre Gud! Sen blir det förhör och diskussioner. Resultatet räknas in i betyget”, twittrade den engagerade läraren Filippa Mannerheim nyligen.  

Reaktionerna, inte minst från en del föräldrar, lämpar sig bäst som installation på Konstfack. Indignationen över att en lärare uppvisade det dåliga omdömet, ursäkta ironin, att ställa krav på sina elever är faktiskt bisarr och är en central förklaring till den svenska skolans förfall."

Det skulle vara synnerligen intressant att få veta vad de ansvariga för våra skolor säger om vad Teodorescu skriver.. OCH - få drösar av kommentarer från lärarna…

Reaktioner? - ungefär lika troligt som att det snöar vid skolstarten.

För de modiga - sänd ett mejl - bjarne@wilmarsgard.se



Att vilja utveckla…                         (5 aug 2020)

Får jag berätta lite senare om eftersom jag har problem med programmet jag använder för uppdateringar.
Eller, varför inte, kommer jag på - läsa om det under Högst Personligt i högerspalten…


Självtest…                                     (4 aug 2020)

Jag - kan korta stunder - vara en smula nyfiken på vad som sägs i corona-virus-frågan.
För dig som har lätt att uppleva en viss pandemi-oro kan jag delge vad vännen Leif G V Persson ger som tips (från Australien) för hur man återfinner lugnet genom ett självtest:

COVID-19 TEST

A new and easy test for Covid-19 is doing the rounds and it's simple, quick and positive (or negative if you see what I mean).

Take  a glass and pour a decent dram of your favourite whisky (gin or rum)  into it; then see if you can smell it, if you can then you are halfway  there; then drink it and if you can taste it then it is reasonable to  assume you are currently free of the virus.

I tested myself 9 times last night and was virus free every time thank goodness.

I will have to test myself again today though, as I have developed a headache which can also be one of the symptoms.

I'm negative. Not even a headache.

It's quite understanding why bottle shops can still operate.

Dags för en tur till affären bredvid Coop…



P-skiva i Vingåker…                   (29 juli 2020)

Av en händelse tittade jag nyss in på kommunens hemsida och läste - med viss förvåning:

På vissa sträckor eller avsnitt i tätorten är det tidsbegränsad parkering där P-skiva ska användas. Om P-skiva gäller står det på skyltarna vid parkeringen.

Får också veta att P-skivor finns att hämta vid:
Turistinformationen slottet, Kommunhuset, Biblioteket, Vingåkershem, Ica, Coop, OKQ8 och Marielunds Hem och antikt.

Varje gång - jag kommer på att det finns saker jag inte begriper - blir jag en aning konfunderad - vilket jag blev när jag för en tid sedan fick veta att P-skivor skulle införas i Vingåker. Hade jag inte kunnat föreställa mig men kunde läsa att det berodde på att där fanns kommuninvånare som klagat över att det stod bilar parkerade långt över den tillåtna p-tiden på 2 timmar som var påbjuden på vissa platser.

Bestämmer mig för att inte mer bearbeta ämnet jag inte begriper/förstår - enär - jag själv aldrig kommer att drabbas av p-skive-tvånget…

Efter en stund blir jag i alla fall nyfiken på:
Vem ska nu se till att parkeringstiderna hålls? Finns där lokala p-vakter?
Och - vad blir då påföljden för den som inte följer parkeringsbestämmelserna?


Kommunen har i alla fall låtit ta fram egna "P-skivor" med kommunlogga och allt.

De gillade nog inte mitt förslag…




Du får betala…                            (27 juli 2020)

Du i rubriken ska nog mera tolkas som "vi skattebetalare" vilket du förstår om du läser hela det inlägg som Patrik Engellau i dag presenterar på DGS. Där han funderar kring det här med "sanningskommissioner" och där hans text börjar så här:

"Sanningskommissioner är bra när man inte kan straffa den skyldige utan måste straffa någon annan. Antag till exempel att du är upprörd över den transatlantiska slavhandeln som tog slut för hundrafemtio år sedan. Det är osannolikt att du hittar någon som medverkade men fortfarande har så mycket liv i sig att det går att straffa honom.
Det gör dig frustrerad. Förbrytelser får väl inte gå obestraffade bara för den lilla försmädliga detaljen att det inte finns någon skyldig i livet!
Det är i sådana lägen det är praktiskt med sanningskommissioner."

Patrik Engellau skriver längre ner i sin text (som förklarar att du får betala):

"En sanningskommission likaväl som en domstol måste vara ett av staten inrättat organ även om det låtsas vara något annat. Av detta skulle du dra slutsatsen att en sanningskommission i slutändan måste vara en helt statlig angelägenhet. Om det ska ut någon gottgörelse är det staten som får betala. På så vis tar staten på sig skulden.
Att staten betalar betyder att pengarna hämtas från skattebetalarna som därmed utses till de slutgiltigt ansvariga för de förseelser för vilka gottgörelse utgår.

Om materiell gottgörelse betalas till de förfördelade kan det vara exempelvis i form av avlönade befattningar till de förfördelades främsta ledare i olika muséer, tidningar, stipendienämnder och andra inrättningar som skapas för att minnet av den ursprungliga förbrytelsen aldrig ska glömmas av eftervärlden.
Grytan ska hållas kokande för att säkra de nyinrättade jobben och framför allt den statliga apparat som naturligt bildats för att administrera hela den betydelsefulla ruljangsen som bevis för att allting är till det bästa."

Sådant läser jag med en blandning av förtjusning och avsmak - förtjusning för att någon kan skriva om sådan skit på ett så underhållande sätt, som får mig att regagera - med avsmak för att det tillåts pågå.
Läs hela!…


Loja dagar…                                              (23 juli 2020)

Eller ska jag kalla den senaste veckans dagar - oinspirerade - funderade jag vid kvällskaffet - jag mest drack för att fördriva lite tid. Eller hur ska jag annat kalla en dag som idag - där det roligaste som hände var att klippa gräsmattan?

För all del - en smula uppiggade blev jag faktiskt när jag idag kunde rädda en kvinnlig bekant från att fastna i ett lurt mobilabonnemang som pratglada och luriga säljare lyckats pracka på henne utanför Cityhallen. Säljarna hade utlovat en månadskostnad på 149 kr i månaden - utan bindningstid - men när det dagen efteråt kom ett brev från företaget med en blankettbegäran om "påskrift"-  kunde hon se att där - bland det finstilta - påskriften innebar att hon därmed skulle godkänna ett 2-årigt avtal som innebar en betydligt högre månadskostnad.
Eftersom det finns "ångertid" för sådana avtal, som sker på sådant sätt som vid Cityhallen, skrev jag (åt henne) ett syrligt mejl till företaget som snabbt svarade att "avtalet avslutas omgående".

Jag har kommit på mig själv att allt låta alla dessa "Corona-artiklar" som media erbjuder mig i överflöd - att passera olästa. Inte heller dessa EU-artiklar förmår att få mer uppmärksamhet från mig än en - trött suck…

Några nyare krisande klimatartiklar kan jag inte påminna mig ha läst - i alla inga fler än en, här om dagen, som antydde av denna årets juli-månad kan bli den "kallaste på 52 år" - vilket på något sätt piggade upp mitt humör.
Anar att det kan ha något med Greta att göra…



Så förnämligt…                            (14 juli 2020)

Just de två orden tänkte jag när jag i morse lämnade Viks återvinningscentral - då med tillägget "…det fungerar" - efter att ännu en gång nyttjat denna förträffliga tillgång som kommunen erbjuder mig.
Så lätt att där bli av med "sina sopor" och annat skräp - och så väl bemött av den trevliga personalen när jag ber dem om råd.

Viks återvinningscentral - en pärla för oss som bor i Vingåker…


Emellanåt kan vi (nog) alla vara en smula gnälliga i våra funderingar över hur kommunen sköter vissa saker, tänkte jag på återvägen hem, och jag konstaterade för mig själv att det finns många fler "kommunala angelägenheter" att ge samma omdöme om.
Som - Vingåkers vatten - där jag fått förträffligt god service de gånger jag har varit i kontakt med dem. Snabba och glasklara besked - precis som när jag var i kontakt med "byggnadsnämnden" i ett ärende - svar direkt.
Och så gott som varje gång jag sätter mig i bilen för en tur till centrum gläds jag över de välskötta gräsmattorna längs med Storgatan.
För att nämna några få saker jag kom att tänka på.

Du - inte skänker vi särskilt ofta så många snälla tankar kring allt de "självklara" vi förväntar oss ska fungera - de många olika ämnesområden kommunen har ansvar för. Där - bakom allt det där självklara - finns duktiga människor som sköter allt detta.
Hann jag också tänka under återfärden hem till huset.
Mindes jag senare under eftermiddagen och kände att jag på det här sättet ville visa dem min uppskattning.


En sådan glad morgon…              (13 juli 2020)

… tänkte jag plötsligt och mindes Povel Ramels underhållande melodi "Det är måndags morgon" där han sjungandes berättade om hur han - därmed - drabbades av olika vedermödor. Sådant händer aldrig mig enär försynen försett mig ett glatt och nyfiket morgon humör…

Nu ska du få veta varför jag berättar om just det - jo - jag har just läste ett inlägg av Patrik Engellau hos DGS som försatte mig i ett tillstånd - av någonting - men i alla fall kan beskrivas som "lite extra njutningsfull måndagsmorgon".

Jag citerar några rader som - hoppas jag - ska göra dig så pass nyfiken att du klickar dig in till Engellaus text och läser hela.

"För politiker ser incitamenten lite annorlunda ut. De vill vara goda och hittar på alla möjliga favoritprojekt som de menar gör världen bättre för att de själva ska framstå i ett förklarat ljus.
Den som eventuellt inte har lust att betala för de humanitära stormaktsambitionerna blir hållen för rasist eller fascist eller bara allmän brunråtta så att han ska skämmas och betala utan knot.
När jag under årtiondena har betraktat denna ruljangs har jag suckat och skakat på huvudet över hur lite skattebetalarna får för pengarna, både på grund av ineffektiviteten och för att projekten ofta är stolliga eller feltänkta."

När jag läste de rader drog - mycket kort - en smula dysterhet över sinnet enär jag suckar så ofta över min förvåning att "inga svenskar inte bryr sig ett jävla dugg om den saken".
Där menar jag de - allt för många - svenskar som inte bryr sig ett dugg över hur landet styrs. Och med en förhoppning över att de ska bättra sig citerar Engallaus slutrader:

"För alla som trots skogsbränderna och migrationsfiaskot levt i fast tro på politikernas kompetens måste ändå resultaten av coronapolitiken – om det nu funnits någon coronapolitik vilket går att diskutera – så ett frö av tvivel.
Lager på lager av politisk tafatthet och oskicklighet avslöjas för medborgarna. Måste det inte vara uppenbart för envar att coronapandemin är illa hanterad av våra ledare?

Min förhoppning är att detta ska fungera som ett allmänt uppvaknande. När politikerna skäller sådana som vi för brunråttor så kan vi stolt räta på ryggen och svara att kom gärna med fräcka tillvitelser men en sak är alldeles klar och det är att vi skulle kunna sköta landet mycket bättre än ni!"

Jag - instämmer helt!

För övrigt får jag för mig att morgonens glädje till viss del bygger på att jag - sen i går kväll - unnade mig att lyssna på en intervju med professor emeritus Karl Olof Arnstberg - med ett innehåll som - vill jag anse - är en svidande vidräkning med både våra politiker och "svenska folket"…

Och klarar du av att ta del av det Youtube-inlägget får du bl a veta att:

"Att Sverige inte har någon sorts författningsdomstol som kan gripa in när politiker fattar orimliga beslut och grovt åsidosätter deras egentliga uppdrag, att tjäna medborgarna, anser Arnstberg är ett stort problem.
I dag kan statsminister Löfven skänka bort ett stort antal miljarder till överstatlig verksamhet som EU eller FN, utan att juridiskt kunna ställas till svars, inte ens om det bryter mot grundlagen.

Ett annat allvarligt problem enligt Arnstberg är riksdagsmännens osjälvständighet gentemot partierna. De är hårt bundna, i vissa fall med skriftliga avtal, till partierna och måste följa dessas dagordning.
Väljarna är mindre viktiga i jämförelse med partierna.
Valresultatet styrs till största delen av medierna som formar opinionen."

Trist för några kanske (vänstermänniskor)  - men jag kunde inte avhålla mig från att länka till Helena Edlund och hennes tänkvärda text som har rubriken:
Vilket Sverige vill ni ha?


Jag undrar…                                   (10 juli 2020)

…allt oftare över "saker och ting" har jag märkt. Kanske mest då - typ - "Hur kan det här komma sig?". Och det gjorde jag förstås också när jag läste de här raderna hos Samhällsnytt:

"Den avlidne hittades först efter att en anhörig kontaktat hemtjänsten som inte lyckats få kontakt med sin släkting. Det visade sig då att ingen från hemtjänsten hade varit hos personen på nästan två veckor, trots att denne skulle ha hembesök varje dag. När man efter påstötningar till sist gjorde ett besök låg personen död i bostaden.

Socialförvaltningen i kommunen uppger att man ”ser mycket allvarligt på det som hänt” och att man anmält saken till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) enligt lex Sarah.
Någon förklaring till varför man brustit så allvarligt i sitt hemtjänstansvar kan Anna Fors, som är verksamhetschef för vård omsorg i Luleå kommun, inte ge."

Minsann - "kommunen ser mycket allvarligt på det som hänt".
Jaha, funderar jag, men sedan då?

Får verksamhetschefen sparken nu?
Eller någon annan?
Får kommunen betala böter av något slag?
Kan anhöriga till den avlidne stämma kommunen?

Vad händer då efter en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg kan man ju nyfiket fråga sig. Det hände i alla fall mig varför jag googlade och kom fram till - deras hemsida.

Efter en del sökande på deras hemsida - jag ville få veta om myndigheten hade några befogenheter att "utfärda några beslut som kunde kosta felande kommuner något som svider" - men kan bara hitta detta:

"IVO har ingen skyldighet att utreda det som anmäls utan avgör självständigt om det finns skäl att göra tillsyn. Alla uppgifter om verksamheter som lämnas till IVO registreras och kan användas när IVO planerar vilka tillsyner som ska genomföras.
Den som anmäler något till IVO får inom tre veckor ett besked om hur IVO kommer att hantera de uppgifterna som lämnats.

Metod
Om IVO inleder tillsyn kan vi t.ex. begära in handlingar och redogörelse från den som bedriver en verksamhet för att klargöra vad som har hänt. Vi kan också inspektera verksamheten, såväl föranmält som oanmält.  

Konsekvenser
Efter en genomförd tillsyn fattar IVO ett beslut, som ställs till den som ansvarar för en verksamhet, t.ex. en kommunal nämnd.
IVO kan t.ex. ställa krav på att brister ska åtgärdas till ett angivet datum.
(min fetmarkering)

Jamendetvarjubra - tänker jag lite ironiskt. Då kan ju IVO ställa krav på Luleå kommun (t ex) att de inom tre veckor ska återuppliva den avlidne…

I övrigt händer väl inte ett skit - antar jag.

Precis som vid vår egen lokala "lilla fadäs" - Tennisparken…

PS - ser (idag) att det finns flera likartade "fall" i den svenska äldrevården.
Vilket gör många "svenskar" upprörda.
Tillåter mig citera några kommentarer:

"Med andra ord har vi aktiv kommunal dödshjälp i Sverige. Det kallas nu för tiden för äldreboende!"

"Världens bästa välfärd kan aldrig fela. Det måste ha varit vårdtagarens misstag att bli livlös"

"Verkar nästan som patienter blir sjuka på rent pin kiv, bara för att svärta ner Sverigebilden"


Byråkratiskt sinnelag…                          (7 juli 2020)

Patrik Engellau skriver:

"Hade det varit svårt att skydda de ”äldreäldre”? Jag vill påstå att det hade varit ganska enkelt och att det inte alls krävts särskild medicinsk kompetens utan bara sunt förnuft och handlingskraft.

Det är där Sverige brister eftersom vi är ett folk med ett byråkratiskt sinnelag som inte kan ta ens de enklaste praktiska initiativ utan räknar med att någon annan ska ha planerat allt och vidtagit adekvata förberedelser."
(min fetmarkering)

Att jag fetmarkerat det sista stycke beror på att jag vill peka på att jag helt håller med i vad Engellau skriver - i sitt inlägg - där du kan läsa vad han menar är "sunt förnuft och handlingskraft".

Där han avslutar med de här raderna:
"En ansvarslös attityd som växer ur myndigheters patriarkala maktlystnad och bysantiskt tillkrånglade regelverk samt medborgarnas lättjefulla anpasslighet är vad som hotar Sverige."

Vill du läsa ett annat exempel på just den saken så klicka dig in på "media-snack" i vänster spalten…


Modiga, kunniga personer…        (6 juli 2020)

…kunde det gott finnas fler av, inte minst jag själv, tänkte jag nyss, när jag läste vad Johan Westerholm skriver på sin blogg - ledarsidorna.se.
Inlägget börjar så här:
Liberalerna för in ett nytt begrepp, integrationsskuld, i den svenska debatten.
Men de missar att det är de själva som är uppkomsten till denna påstådda skuld och bortser helt från individens ansvar.
Liberalerna i allmänhet och partiledaren i synnerhet har de senaste decennierna varit delaktiga i att bygga upp ett bidragsindustriellt komplex som varje år göds med miljardbelopp av andras pengar.
Ett komplex som kapslar in och inte integrerar nya medborgare
.

Och njuter av att läsa en skribent som vågar vara så direkt i vad han skriver:

"Sverige har inte en integrationsskuld
på det sätt som Liberalerna vill göra gällande. Inte svenska medborgare. Möjligtvis har de riksdagsledamöter och andra förtroendevalda på regional och kommunal nivå en sådan skuld om de befunnit sig i den majoritet som skapat dagens situation. (min markering)

Den svenska integrationspolitiken har bortsett från individens ansvar att bli en del av dennes nya majoritetssamhälle och har tvärtom gjort allt den kunnat för att förhindra detta genom att bygga upp ett bidragsindustriellt komplex för detta.

Nyamko Sabuni är en del
av detta komplex som en av medgrundarna till Afrosvenskarnas riksförbund, ASR, tillsammans med sin bror Kitimbwa Sabuni."

Mod i kombination med kunskap ger läsvärda rader - så läs vad Westerholm skriver…


En bild kan säga mer än…           (5 juli 2020)

…tusen ord  - brukar det sägas. Vad kan då inte två bilder få en att tänka?

Bild från Facebook…


Tänk om…                                                    (4 juli 2020)

…jag kunde (det gick att) få läsa en krönika av det här slaget i Kuriren - tänkte jag nyss när jag läser vad Patrik Engellau skriver hos DGS.
Texten börjar så här_

"Mina chanser att bli medlem av den av regeringen tillsatta coronakommissionen är obefintliga. Om du orkar läsa resten av den här texten förstår du varför.
En undersökning av coronapolitiken är ett stycke vetenskap. När man forskar undersöker man hypoteser om hur saker och ting hänger ihop. En coronakommission måste därför ha en hypotes.
Så dumt! protesterar du kanske, om hypotesen inte håller är man i så fall tillbaka på ruta ett! Det är sant.
Därför borde regeringen tillsätta fem olika konkurrerande kommissioner som tävlade om att presentera de mest övertygande och användbara rönen."

Och slutklämmen lyder:

"PS Det är inte bara Sverige som lider av denna sjuka. Så här skriver ledarskribenten Ivan Rioufol på franska Le Figaro:

Vid källan av den franska olyckan finns franska förrädare som bär franska förnamn. Under ett fyrtiotal år har de missbrukat väljarnas förtroende, ljugit om tillståndet i samhället och plundrat den försvagade nationen."


Ett lätt val…                                  (3 juli 2020)

Fick denna fredagsmorgon i e-posten ett erbjudande från min internetleverantör - Bahnhof - och såg lite senare på Facebook en bild.
Bilden fick mig att försjunka ner i en vacker dagdröm - erbjudandet åstadkom något helt annat.
En slags förtvivlan över mänskligheten…

Som lättade lite när jag läste Richard Sörmans fina text som har rubriken:
Det hände något när vi bara blev några stillsamma svenskar kvar



Om tidningar…                           (1 juli 2020)

Jag kan inte påminna mig att jag tidigare har publicerat två inlägg under samma dag - men denna onsdag kan jag inte avhålla mig. Kanske mest för att jag själv drabbats av en mycket stark känsla av - en slags  berusning - är ordet jag väljer - som förstås kommer från att jag varit "tidningsman" i över 50 år.

Jag har just på Youtube tittat på en video där två "gamla tidningsmän" lyckats ge mig något av en slags "mental orgasm" genom vad de pratar om.
En sådan njutning…

Om du inte har samma starka engagemang för tidningar som jag - kanske rent av bara är ljumt intresserad av tidningar - kan den här videon möjligen vara lika ointressant för dig som för en vegan - där två mästerkockar beskriver hur man lagar till den smakfullaste köttbiten.

Nåväl - jag hoppas i alla fall att redaktionen på Kuriren tittar på - och lyssnar till - vad de här kloka personerna har att säga.
Framfört i en så lugn och behaglig ton…

https://www.youtube.com/watch?v=ebz_xyGR1IA

En senare tanke…                      (1 juli 2020)

Så här skrev jag - den 18 juni - hos Bustidningen:

”Evolutionsteorin lär oss att människosläktet har utvecklats genom ett naturligt urval. Det betyder att det mänskliga livet under årtusenden har varit tufft och otacksamt. Svaga och sjuka har dukat under. De som inte kunnat anpassa sig till nya förhållanden har också dukat under.”

Du kan kalla mig rasist – men jag kan inte låta bli att tänka tanken ”Hur kommer det sig att vi är så framgångsrika i (norra) Europa i jämförelse med t ex länderna i Afrika eller Mellanöstern (arabiska staterna)?”

Vilket följdes av ett tankehopp om oss i Vingåker ”Är det det naturliga urvalet som gör att vår kommun, sedan länge, traskar bland bottengänget i tidningen Fokus årliga redovisning över de svenska kommunerna under rubriken – ”Här är bäst att leva”?

Jag vet inte, men ska se om jag kan hitta några ”undersökningar” om gruppevolution på internet."

Någon sådan undersökning har jag inte funnit men har just (på Youtube) lyssnat på ett samtal som handlade lite kring frågan om "det framtida Sverige" och som fick mina vinglande funderingar att så småningom samsas i ett gemensamt uttalande - det vill säga ett - Ja, så är det nog - kring påståendet du finner i rubriken under bilden på de samtalande herrarna:

PS - nix jag är inte rasist - av det enkla skälet att - vad det än handlar om så avskyr jag att vara - sist…


Vi?                                            (29 juni 2020)

Det finns - tydligen - dagar då jag vaknar på ett (extra) petigt/retligt humör. Konstaterade jag för mig själv när i dag läste ett inlägg hos kkuriren.se där C-politiker beklagar sig över att skolorna i Katrineholm nödgas spara lite över 13 miljoner kronor i en snar framtid.

Skolresultaten har blivit sämre konstaterar C-skribenterna och anser därför att det är "totalt fel" att i ett sådant läge försämra läget för skolorna med en summa jämförbar med 22 behöriga lärare. Jag läser:
Det här är inget annat än ett stort svek mot våra barn och unga. Vi behöver sätta tydligare mål och vi behöver ge förutsättningarna för att nå dem.
(min fetmarkering)

Detta användande av ordet Vi stör mig - allt mer vill jag påstå - eftersom det används så flitigt av politiker, talespersoner för intresseområden, och flåshurtiga insändarskribenter. För att nämna några…

Jag kan minnas fel - men jag kan faktiskt inte påminna mig att detta pekfingerpekande VI någonsin har förklarat för mig hur deras Vi-krav ska åstadkommas. Och betalas.
Och - jag känner mig aldrig ingå i dessa Vi…

Men det finns andra och mer godhjärtade människor än jag.
Som hos  C i Katrineholm - konstaterar jag när jag läser vad de anför i sin text:

"För oss i Centerpartiet är det självklart att vi inte kan fortsätta svika vart tredje barn eller var fjärde ungdom."

Så generöst av dem - tänkte "Vi" på nattgöken.se - att Sveriges rikaste riksdagsparti (med över en miljard i kassan) väl nu (?) med sitt Vi avser att kompensera kommunen med ett litet skolbidrag…

Stort tack - Centerpartiet…



När prinsessan blev tyrannen      (25 juni 2020)

De unga kvinnorna är det stora hotet mot samhället.
De saknar arbetserfarenhet, de förstår inte världen och de fylls av sin egen narcissism. När de ska bestämma över andra går det åt helvete, i avsaknad av matriarker som kan leda dem.
Ungefär så argumenterar Alexander Bard och Viktor Widblom i en lång och resonerande debattartikel.

Du kan läsa den tufft hållna texten -  här


Lek vid tanken att…                  (25 juni 2020)

"Sverige styrts av en regering vars statsminister hetat Jimmie Åkesson (SD) i stället för Stefan Löfven (S). Hur hade opinionen i ett sådant läge ställt sig till Sveriges drygt 5000 döda, alltså fyra gånger fler än i övriga Norden tillsammans? Hur hade resonemanget förts gällande det faktum att många av de döda haft utrikes bakgrund?

Hade en sverigedemokratisk utrikesminister kommit undan med en intervju som den som sittande statsråd Ann Linde (S) gjorde i tyska DW News förra veckan, full av felaktiga påståenden och en nästintill parodisk arrogans gentemot den utfrågande journalisten?
Hade en sådan regering och statsminister kunnat upprepa mantrat om att den pågående hanteringen inte kan utvärderas förrän efteråt?
Hade den nationella stoltheten över den svenska särarten överskuggat ilskan över den strategi som resulterat i att svenskar inte varit välkomna i stora delar av Europa, inte ens i grannländerna?"

Den som "leker vid en tanke" är Alice Teodorescu i en ledare i GP.

Värmen får mig att inte vilja lägga ner ytterligare 403 rader i en beskrivning över vad jag tror (anser) om den saken - men citerar gärna vad jag läst i en kommentar i ett annat inlägg:

Det ÄR provocerande att få sin inställning ifrågasatt och ibland att man inte riktigt tänkt färdigt. Det kallas för att man utvecklas!
Alla som bara tar avstånd och inte ifrågasätter eller ens vill diskutera är fega och står helt stilla i sin utveckling.


Den svenska PR-katastrofen…   (23 juni 2020)

Rubriken är densamma som Jens Ganman använder i sitt inlägg idag på Facebook.
Om du tittar in där så kan du bl a läsa: (du hittar hans länk här i högerspalten)

"Sverige har på kort tid blivit synonymt med något som bäst kan beskrivas som strukturell aningslöshet – kombinerat med den obehagliga ”öststat noveau”-mentalitet utrikesminister Linde visade upp i tysk teve häromdagen.

Sverige är prinsessan Tuvstarr som sitter och speglar sitt blonda hår i den mörka skogstjärnen, helt uppslukad av sin egen skönhet.

Regeringen förstår allt detta – de förstår att deras tumvantade adminsitration blivit en visa i resten av världen.

Men de spelar dummare än vad de är.
Ett konststycke i sig."

Om du av detta blivit en smula "väckt" i en lusta att ta del av vad andra (än Kuriren) skriver så rekommenderar jag ett inlägg hos DGS som har rubriken:

Gör en S-EXIT! Lämna Socialdemokraterna!

Artikeltexten börjar så här:
Vi behöver en S-EXIT i Sverige. Människor behöver lämna Socialdemokraterna. S har blivit ett maktparti som inte längre står på svenska folkets sida. Vi har exempelvis sett de senaste månaderna hur onödigt många äldre svenskar fått dö på äldreboenden på grund av den socialdemokratiska regeringens handfallenhet och ansvarslöshet. De måste få betala för det. Det är allas uppgift i en demokrati att rösta bort de politiker som inte gör sitt jobb. Vi ska vara solidariska med vårt land, med vårt folk; inte med ett parti. Gör en S-EXIT!

Eller - också - vad Patrik Engellau skriver under rubriken:

Den nyttigaste läxan

Som börjar så här:
"På valdagen 1976 reste jag till Guinea-Bissau för att tillträda min befattning som chargé-d´affaires vid den ännu inte byggda svenska ambassaden tillika min egen biståndsattaché. Jag visst inte att jag stod inför ett av mitt livs mest danande och gagneliga erfarenheter.

Erfarenheten var att saker och ting inte fungerade som man hade räknat med. Till en början trodde jag det var olyckliga tillfälligheter när det i veckor inte fanns toalettpapper att köpa i staden, när folk kom två timmar för sent till möten eller inte alls, när resväskan som skulle med planet till Lissabon i stället skickades någon annan stans och aldrig återfanns."

Läser du  hela texten kan du även se de här orden: "Men det var inte olyckliga tillfälligheter utan det var det som med en teknisk beskrivning kallas underutveckling."

OCH - skriver Engellau - det är precis vad som är på gång i Sverige…


Glädje och förvåning…                (16 juni 2020)

Börjar med det första - känner jag eftersom jag sitter här och gläds över att det regnar utanför fönstren enär min gräsmatta var i behov av att få lite vatten över sig. Lite åskväder förnöjde tillvaron ytterligare.
Liksom att jag gläds över att ha hittat en ny krönikör att följa. Anna Björklund heter hon och hon skriver i Göteborgs-Posten.
Du kan läsa en liten snutt om det om du klickar på "Högst personligt" i högerspalten.

Blir lite mer fundersam hur jag ska agera inom mig och min förvåning över hur man reagerar i Baggetorp över att kommunen beslutat sig för att lägga ner Baggetorps fritids.

Borde jag inte känna en "glädjande förvåning" över att på Facebook se att så många kommenterar den saken.
Jo - men kommer inte över att förvåningen tar över i form av: "Hur f-n kommer det sig nu att så pass många engagerar sig i denna sak när det under så lång tid funnits betydligt större/värre saker  (inom kommunen) att ge sig på med sina bittra åsikter?"

För all del, det är lättare att engagera sig i en fråga där man drabbas personligen - och så bildar de utsatta en grupp…

Blir en smula fundersam över två saker:
– Hur känner man sig som kommunpolitiker när man får/kan läsa en kommentar som säger:
Historiens sämsta kommun och kommunpolitiker, skäms över att bo i Vingåkers kommun. Dom bryr sig inte ett jäkla skit om oss i Baggetorp. Årets landsbygdsort och smarta landsbygden, skrattretande.

Och vidare funderar jag lite nyfiket över om någon kommunpolitiker kommer att gå i svaromål.

Eller varför inte - någon kommuninvånare som har en "egen åsikt" i saken…



En skrämmande historia?             (14 juni 2020)

I september började det gå rykten om oroväckande temperaturfall i norra Ryssland. Meteorologiska världsorganisationen WMO meddelade emellertid att kylan troligen inte skulle sprida sig till andra länder eftersom ryssarna gjort ett unikt skickligt arbete med att förhindra kölden att breda ut sig utanför den drabbade provinsen Sibirien.
WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas förklarade att den framgångsrika ryska metoden var att ”mäta, mäta, mäta” temperaturen varje dag på så många ställen som möjligt för att hålla köldspridningen under kontroll.

Trots detta spred sig kylan obevekligt. Statsmeteorologen vid SMHI lugnade Sveriges befolkning med att han och hans stab av vetenskapligt skolad expertis bedömt att kylan inte skulle drabba Sverige. Men i oktober erkände ryssarna att de inte hade haft tillräcklig styrning på vädret.
Statsmeteorologen försäkrade emellertid svenska folket att vår beredskap var god och att man knappast kunde förvänta sig att temperaturen skulle gå under nollstrecket.

I november spred sig paniken i världen."

Läs mer här… (glöm inte kommentarerna)


Förbjudna tankar?                       (12 juni 2020)

De orden funderade jag över en kort stund innan jag bestämde mig för att hänvisa till vad Richard Sörman skriver i ett inlägg hos DGS - där bl a de här raderna finns med - under rubriken - Vad hindrar de svarta i USA från att själva lyfta sig ur sin misär?

"Människor påverkas av omständigheter de själva inte valt. Ingen väljer sitt kön, sin hudfärg, sin begåvningsgrad, sina föräldrar.
Men – och det är huvudpoängen i denna text – de val vi gör i livet kommer också påverka de omständigheter vi sedermera kommer få leva under.
Det gäller individer, men det gäller också kollektivt för grupper av individer. Omständigheter formar människor, men människor formar också omständigheter. Därför är det orimligt att alltid framställa en viss grupp av människor som offer.
I längden skapar de nämligen själva de omständigheter de lever under.
I alla fall i länder där vi alla äger friheten att själva påverka våra livsvillkor."

De raderna kan jag ana att många svenskar kan förstå - men, viskar jag till mig själv - klarar de av att ta del av Sörmans slutrader?

"Jag menar alltså att vi svenskar själva har skapat de omständigheter vi nu har att hantera. På samma sätt har även svarta amerikaner till stor del skapat de omständighet de har att hantera. Och vi kan alla applicera det här tänkandet på våra egna liv.
Om jag själv som drygt 50-årig och välutbildad man vid mina sinnens fulla bruk (nåja) och i åtnjutande av full frihet i ett land fullt av möjligheter skulle skylla mina eventuella problem (och de finns och har funnits) rörande pengar, bostad, relationer, barn, arbete, missbruk, övervikt eller vad som helst på någon än mig själv vore det bara patetiskt.
Jag har haft 30 år på mig som vuxen att ta hand om mitt liv och befinner mig exakt där jag förtjänar att vara.
Och det är lika patetiskt när vi svenskar skyller våra tillkortakommanden på globalister eller när svarta i USA skyller sina tillkortakommanden på vita.
Om vi lever i fria samhällen och har haft tid och möjligheter att skapa våra egna livsvillkor befinner vi oss exakt där vi förtjänar att vara.

I mitt fall - som en nöjd person i Vingåker…


Trista ord om Vingåker…           (11 juni 2020)
Kommentar finns

Kanske lite elakt i rubriken men jag roar mig med att med en ironisk glimt peka lite på den förra. Och rubriken finns där för att jag just läst tidningen Fokus lista över "Här är det bäst att bo" - eller "Bäst att leva" som Fokus själv säger det - där våra 290 kommuner rankas i form av betyg på många olika områden.
Listan rankar de 270 "bästa" och avslutar sedan genom att ange en "bottenliga" där de "sämsta" tjugo placeras utan inbördes placering.
I den gruppen finner vi (igen) "Sveriges smartaste landsbygd" i sällskap med Flen.
Katrineholm - för att nämna ännu en kommun i vår närhet - finns på plats - 263.

OK - du får Vingåkers placering i respektive ämne (av 290)

286 - arbetsmarknad och inkomster
218 - bostäder
267 - demografisk utveckling
092 - Demokrati och jämställdhet
264 - kommunal ekonomi
145 - trygghet
213 - fritid och kultur
129 - miljö
273 - sociala förhållanden och hälsa
285 - utbildning

Högst upp på listan ståtar - Lomma - som förmår uppnå "256 i totalpoäng". Vingåkersgruppen - får lägre än de 64 poäng som Bromölla skrapar ihop på sin plats 270.


Jaha, funderar jag, i ett försök att komma på någon slags tanke på hur man nu i de här nämnda kommunerna kommer att reagera på sina placeringar.
Om nu någon ansvarig då finner det "nödvändigt" att försöka förklara "Hur det kom sig att det blev så här".

Ur - Årsredovisningen 2019

 
Kanske, säger jag till mig själv, kanske kommunen borde byta värdegrund till en som mer riktar sig till kommuninvånarna? Men kan inte sluta fundera över mig själv - som trivs så förträffligt bra i "min kommun"…

Kommentar:

Dyster information som redovisas för Vingåker. Verksamhetsåret 2019 var inget glädjens år vilket Anneli Bengtsson skriver om i årsredovisningen vilket ekonomichefen tydliggjorde i sitt inlägg.
Det kommer att ta flera år att rätta till den uppkomna situationen.
Trots det konstaterar Anneli Bengtsson
med stolthet att "för en kommun i vår storlek levererar vi med råge vad gäller god kvalitet i verksamheterna för våra invånare. Med en service på topp och medarbetare som är guld värda."

Att nämnder inte alltid håller sin budget kan förklaras och med tiden rättas till men om kostnaderna över tid är högre än intäkterna blir det kärvt. 

När invånarantalet i flera år minskar uppstår obalanser i planeringen av åtaganden då skatteintäkter från invånare och näringsliv är basen för både samhällsservice och utveckling. Att leva på bidrag  från staten och lån från kreditgivare måste vara en temporär löning.

Trist nog dumpar staten gärna över kostnader på kommunerna och det oväntade viruset kommer kraftigt att påverka både kommunens och invånarnas ekonomier. Där finns bara statens sedeltryckeri att hoppas på för alla.

När man tittar på Vingåkers ranking i olika ämnen slås man av att de år efter år hela tiden håller sig i bottenskiktet av kommunlistan. Varför är det så?
Allt har inte med den dåliga ekonomin att göra.
Visst har kommuner vid våra kuster en viss fördel men Vingåker kanske saknar något som sticker ut för att dra till sig nya invånare vilket är nödvändigt för att få till en expansion.


Det skall bli intressant att se vad Vingåkers olika partier kommer att locka väljarna med för löften till förbättringar under kommande mandatperioder.
/Åke


Intressanta ord om Vingåker…    (10 juni 2020)

Allt för ofta - konstaterar jag för mig själv - hyser jag dubier om Vingåkersborna.
Och jag tänkte det nyss - där jag satt och gick igenom kommunens årsredovisning för 2019.  Denna min "dubie" bygger den här gången på min "tro" - att inte så många ortsbor laddar ner årsredovisningen för att där få kunskap och information om vad som varit - men också kloka ord om kommunens framtid. Har t ex svårt att föreställa mig att kommunens (datorlösa) "äldre" tar del av siffrorna.
För all del - de kanske har läst det lilla som står i kommuntidningen…
Årsberättelsen i form av PDF - hittar du på kommunens hemsida - här

Därför har jag tagit mig friheten att kopiera - en del av - vad kommunens ekonomichef skriver i årsberättelsen - håll till godo…



Ekonomichefen om kommunens ekonomiska framtidsutsikter

För Vingåker ser situationen ut som i de flesta andra kommuner. Antalet barn och äldre ökar. Samtidigt väntas andelen personer i yrkesverksam ålder minska, vilket gör att färre personer ska försörja fler. Det senaste året minskade befolkningen i Vingåker med 25 personer och året dessförinnan med 44 personer.
Det faktum att Migrationsverket avvecklar sin asylverksamhet i kommunen får konsekvenser som kommunen måste hantera. Det gäller både för de kommunala verksamheterna inom skola och omsorg och det kommunala fastighetsbolaget. Den här typen av beslut är svåra att förutse och är en viktig faktor när kommunen tar fram sina befolkningsprognoser.

I kommunkoncernen har bolagen genomfört flera större investeringsprojekt. Bland annat nybyggnation av högstadieskolan Slottsskolan och av den nya förskolan Äppellunden. En större upprustning pågår också av Säfstaholms slott, som slutförs första halvåret 2020. Under 2020 byggs också en ny fritidsgård i anslutning till nya Slottsskolan. Kommunkoncernens likviditet påverkas av investeringarna, även om merparten av dem finansieras med lån där kommunfullmäktige tidigare beslutat om kommunal borgen.
Kommunens ekonomiska läge är ansträngt.

De budgetavvikelser som socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden redovisat är oroväckande utifrån fullmäktiges mål om en ekonomi i balans.
Social- nämndens budgetavvikelse blev närmare 16 miljoner kr 2019.
Kommunens resultat 2019, före de justeringar som fullmäktige beslutar om, uppgick till –11,8 miljoner kr.
För planperioden 2020–2022 har kommunfullmäktige beslutat utöka socialnämndens budgetram med 9 mkr, främst för att kompensera för ökade kostnader för försörjningsstöd.
Övriga nämnders budgetramar kvarstår på 2019 års nivå. Det innebär att nämnderna inte fått någon kompensation för löneökningar, ökade hyreskostnader, andra kostnadsökningar eller kostnadsförändringar på grund av befolkningsförändringar.
Alla nämnder behöver göra effektiviseringar och neddragningar eller besparingar. Kommunfullmäktige har även beslutat att resultatmålet på 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag ska nås under planperioden och inte varje enskilt år. Nämnderna har fått i uppdrag att under våren 2020 redovisa åtgärdsplaner så att kommunen kan ha en ekonomi i balans vid planperiodens slut.

Vingåkers kommun har haft en god ekonomisk utveckling under 2000-talet. De kommande åren ser det dock inte lika ljust ut. För 2020 har staten lovat mer pengar till välfärdssektorn, totalt 7,5 miljarder.
För Vingåkers del medför detta 4,6 mkr i ökade statsbidrag 2020, vilket är ett välkommet tillskott. Kommunen behöver dock mer långsiktighet i de besked som kommer från staten.
Sena besked från staten och kortsiktiga planeringsförutsättningar gör inte saken bättre i det utsatta läge som kommunen befinner sig i.

Våren 2020 ska kommunen ta fram och besluta om planeringsförutsättningar för 2021 och framåt. I nuläget ser det lite dystert ut. Befolkningen minskar och är mindre än beräknat i fullmäktiges flerårsplan. Samtidigt ger de skatteunderlagsprognoser som Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, presenterar, marginella ökningar av skatteintäkter och generella statsbidrag framöver.

Kommunens kostnadsutveckling är högre än intäktsökningarna från skatter och statsbidrag. 2019 uppgick kommunens nettokostnader till 102 procent av skatteintäkter och statsbidrag, det vill säga kostnaderna var 2 procent högre än intäkterna. Det är inte en hållbar utveckling. Det tär på kommunens kassa och det är en långsiktigt ohållbar ekonomisk situation där det inte finns utrymme för oförutsedda händelser, investeringar och framtida åtaganden.

Främst socialnämnden har svårt att klara verksamheten inom individ- och familjeomsorgen samt hemtjänsten inom de ekonomiska ramar som full-mäktige beslutat. Det ger stora ekonomiska utmaningar 2020 och framåt. Socialnämnden har vid flera tillfällen flaggat för att de inte klarar hela sitt underskott på egen hand trots det omfattande åtgärdsprogram nämnden beslutat om.

Sammanfattningsvis står kommunen inför stora utmaningar framöver, när det gäller att matcha verksamhet och ekonomi. Något eller några år med negativa resultat klarar kommunen att hantera. Den fortfarande goda likviditeten som byggts upp under de goda åren, kombinerat med att kommunen genomför planerade investeringar utan att låna pengar, skapar förutsättningar för att lyckas med de ekonomiska utmaningarna.
Helhetsperspektiv och långsiktiga lösningar för att hantera det ekonomiska läget är nödvändigt. Även kompetensförsörjnings- problematiken är en avgörande fråga för kommunen, det vill säga att vara en attraktiv arbetsgivare som behåller och rekryterar rätt kompetens. Staten behöver hjälpa till. Kommunen behöver fortsätta leverera så mycket kvalitativ verksamhet som möjligt utifrån befintliga resurser. Det är en förmåga som bidrar till att kommunen kan uppnå en ekonomi i balans.
Elin Höghielm
Ekonomichef




Ett rött Sverige…                          (7 juni 2020)

Då menar jag i första hand det eländiga tillståndet i vårt land huvudsakligen styrs av det röda - Socialdemokraterna - utan det röda i kartan du kan se här under - ett rödfärgat Sverige som visar att vi är på dekis vad gäller möjligheterna att få vara med när EU släpper lite på restriktionerna efter coronaviruset.

I DN kräver Jimmie Åkesson att

Åkesson vill att Tegnell avgår: Symbol för missbedömningarna

kan du ta del av här

Som väntat får Åkesson mothugg av medlöparna till regeringen. - som:

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson säger att Anders Tegnell har hans fulla förtroende, i ett svar på Jimmie Åkessons (SD) krav på statsepidemiologens avgång.
– Det är närmast patetiskt, säger Johan Carlsson om kravet.

Det förstås fler som ser möjligheten att ge en känga till Åkesson, men det får du leta fram själv på internet. I stället ger jag dig möjlighet att ta del av lite fakta - genom att läsa vad Johan Westerholm skriver hos ledarsidorna.se.
Där finns också kartan att titta på- och  att begrunda lite över…

Och är det eventuellt så att du är mer intresserad av "spelet kring corona" och orkar läsa mer om vad andra för ut - rekommenderar jag att du läser vad professor Thomas Hedner skriver - här .

Thomas Hedner är professor i klinisk farmakologi vid Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg och har tillika en doktorsexamen i ekonomi.




Döende eller redan död?               (5 juni 2020)

Borde uppfattas som en smått oroande rubrik. Och det blir den också om du tar del av vad Karl-Olov Arnstberg skriver - om det svenska samhället.
Hans text börjar så här:

"En av de ödesfrågor som jag ställt vänner och närstående inför har varit om de tycker det är rätt att till sina barn överlämna ett betydligt sämre samhälle än det som de själva fick växa upp och leva i. Frågan är högst legitim, eftersom de tillhör det dominerande och opinionsbildande samhällsskikt som bär ansvaret för det samhälle vi fick. De har varit med och bestämt över samhällets kulturella utveckling.
Jag har aldrig fått något svar utan det är en fråga som de smiter ifrån.

Även om de inte begriper hur det gick till, så ser ju också de att Sverige inte alls har berikats av mångkulturen. Istället har det blivit ett av Europas farligaste länder med skjutningar, sprängningar, bilbränder, skolbränder och våldtäkter.
Enligt BRÅ utsätts en fjärdedel av landets befolkning årligen för brott."

De sista orden i inlägget är:

Musik, arkitektur och konst — vi har övergivit tidigare epokers byggande av högkultur, till förmån för rent ut sagt lågkulturellt strunt och skit, skräpkultur.
Vi har ingenting autentiskt kvar att tro på. Det är därför vi blir olyckliga.
Går det att hamna på rätt spår igen?
Jag hoppas innerligt att jag har fel när jag skriver att loppet är kört.

För egen del tror jag att "det redan är kört"


Lite om det där med risk…        (2 juni 2020)

Kom jag att tänka på där jag satt på verandan och tar mig för tredje eller möjligen fjärde gången igenom boken "Tänka snabbt och långsamt" och hamnade i kapitlet som har rubriken:
Tillgänglighet, känsla och risk - som behandlar hur människor ser på det här med risk. Det skiljer sig - och ofta "tror" man fel.
Och nu får du några citat jag tar ur boken:

"Forskarna bad deltagare i en enkät att rangordna dödsorsaker som var uppställda parvis: diabetes och astma samt stroke och olyckor. För vart och ett av paren angav personerna vilken de trodde var den vanligaste orsaken och skattade förhållandet mellan mellan de båda orsakernas frekvens.Bedömningarna jämfördes sedan med aktuell hälsostatistik. Här ett urval av deras (forskarnas) upptäckter:

- Stroke orsakar nästan dubbelt så många dödsfall som alla olyckor tillsammans, men 80 procent av deltagarna trodde att olyckor var en vanligare orsak.
- Tromber antogs orsaka fler dödsfall än astma, trots att det senare döda 20 gånger fler människor.
- Dödsfall till följd av blixtnedslag ansågs vålla färre dödsfall än botulism (Botulism är en ovanlig och potentiellt livshotande sjukdom som orsakas av det toxin som produceras av bakterien Clostridium botulinum) trots att blixten i själva verket tar livet av 52 gånger fler människor.
- Död i sjukdomar är 18 gånger vanligare än dödsfall genom olyckor, men försökspersonerna ansåg att det var ungefär lika.
- Olyckor bedömdes vara 300 gånger vanligare som dödsorsak än diabetes, trots att det verkliga förhållandet är 1:4."

Minsann - hur kan det bli så fel" i hur människor uppfattar saker och ting.
Nu vill jag hänvisa till t ex hur "vi svenskar" (?) resonerar kring det här med en uttalad rädsla för - klimatet.

Författaren skriver:
"Av detta kan man dra en uppenbar lärdom: uppskattningar av dödsorsaker påverkas av hur mycket de uppmärksammas i media. Medierapporteringen är inriktad på sensationer och snyftreportage. Medierna inte bara formar publikens intresse, de formas i sin tur av publikens önskemål.
Utgivarna kan inte strunta i publikens efterfrågan och vissa vinklingar ges mycket utrymme.

Ovanliga händelser (som botulism) får oproportionerligt mycket plats och uppfattas därför som mindre sällsynta än vad de egentligen är.
Världen i våra huvuden är inte en exakt kopia av verkligheten.
Våra förväntningar på händelsers frekvens påverkas av hur ofta och hur emotionellt de förs fram i medierna."

Det är nog så att jag personligen inte är någon större beundrare av våra tongivande medier. Och för all del - inte heller alla läsare.
Och avrundar då den här "funderingen" genom att citera ytterligare ett stycke ur boken - som handlar om ett ord som stavas - tillgänglighetskaskad

"En tillgänglighetskaskad är en självförstärkande händelsekedja som kan starta när medierna rapporterar om en ganska oväsentlig händelse som efter hand eskalerar så att det uppstår allmän panik som framtvingar massiva statliga ingripanden.
Vid en del tillfällen kan mediernas rapportering om risk få fäste hos en del av befolkningen, som drar öronen åt sig och blir orolig.
Den känslomässiga reaktionen blir en berättelse i sig som får ny medietäckning, som i sin tur ökar oron och engagemanget.
Cykeln drivs ibland på medvetet av "tillgänglighetsentreprenörer", personer och organisationer som ser till att det hela tiden fylls på med skrämmande nyheter.
Faran överdrivs alltmer när medierna strävar efter att överträffa varandra med braskande löpsedlar.
Forskare och andra som försöker dämpa den stigande rädslan och avskyn får föga uppmärksamhet, och om de får komma till tals ifrågasätts de för det mesta: "den som påstår att faran är överdriven misstänks för att delta i en ondskefull mörkläggning".

Mmm - inte så konstigt - väl - när jag läser sådant - skriven av en
Nobelpristagare - att mina tankar först hamnar hos Miljöpartiet för att senare gå vidare och hamna på Greta-nivå - och en del andra märkliga ställen - som regeringen…


Det börjar bli så outsägligt pinsamt

"De senaste åren har det blivit allt mer genant att vara svensk. Kombinationen av bristande förnuft och omåttlig självgodhet bland landets styrande har lett till den ena dikeskörningen efter den andra, medan resten av världen storögt tittat på och skakat på huvudet.
Den självutnämnda moraliska stormakten har med största stolthet sprutat ur sig värdegrunder, genuscertifierat myndigheter och ropat ut politiskt korrekta slagord över världen, medan samhällets grundläggande funktioner förfallit. Dessutom har de svenska makthavarna förväntat sig omvärldens beundran för sina obegripliga piruetter.
Arrogansen har nått så enorma mått att man trott sig kunna ignorera de mest grundläggande självklarheter, som att ett av världens skogrikaste länder inte bör rusta ner sitt brandförsvar eller att kapaciteten att ta emot migranter har en gräns. Ändå måste jag säga att den svenska idiotin och högdragenheten sällan har visat sig tydligare än under den pågående covid-pandemin.

Sverige har som bekant valt en helt egen strategi genom corona-krisen. Vad denna strategi egentligen består av eller syftar till är emellertid inte lätt att begripa. Ansvariga myndigheter vill inte kännas vid att det skulle handla om att uppnå flockimmunitet, eller i varje fall vill de inte kännas vid det på ett konsekvent sätt vid upprepade tillfällen. Vad som då är syftet med att låta ett potentiellt dödligt virus sprida sig i befolkningen istället för att begränsa smittan är mycket oklart. Grunden för att stoppa en epidemi är att hindra sjuka från att föra smittan vidare till friska. Det har vi vetat i hundratals år och de flesta länder har också agerat i enlighet med detta.
De resurser som behövts, som skyddsutrustning och testmaterial, har man ansträngt sig för att snabbt ta fram. Dock inte Sverige. Återigen verkar Sverige tro sig kunna överlista verkligheten. Sverige ska inte behöva ta hänsyn till besvärande realiteter, liksom. Sveriges folkhälsomyndighet vet bättre än alla liknande myndigheter i hela världen och svenska makthavare har ingen anledning att lyssna till andras rekommendationer. Tydligen.

Nu har våra nordiska grannländer fått smittan under kontroll. Dag efter dag rapporteras noll eller några enstaka nya dödsfall hos våra grannar, medan Sverige nu i flera dagar har haft högst antal coronaorsakade dödsfall i världen i förhållande till folkmängd. Och nu har fingerpekandet, smutskastningen och ursäktandet börjat.
Ett nytt pinsamhetsrekord slogs när Folkhälsomyndigheten gjorde tappra försök att bortförklara skillnaderna mellan Sverige och andra länder med att Sverige skulle ha så mycket bättre dödsfallsstatistik. Men det har inte stannat där.
När övriga länder nu börjar öppna gränserna mot varandra får Sverige – av fullt förståeliga skäl – inte vara med, vilket genererar griniga tongångar från regering och myndighetsrepresentanter. Det heter att svenskarna ”diskrimineras” och att omvärlden har ”fel bild av Sverige”.
Tursamt nog verkar omvärlden inte vara intresserad av den svenska definitionen av diskriminering. Inte heller verkar man vilja diskutera vilken ”bild” som är den rätta. Istället förhåller man sig till verkligheten och verkligheten är att Sverige har en utbredd spridning av coronavirus i samhället.  Ändå fortsätter undanflykterna och bortförklaringarna in absurdum.
När statsepidemiolog Anders Tegnell i danska TV2 försöker motivera varför Danmark bör öppna gränsen till Sverige når motsägelserna och den bristande logiken sådana höjder att det gör ont att se. Han har mycket svårt att tro att svenskar skulle ta med sig smitta till Danmark och stängda gränser har nästan aldrig stoppat sjukdomar från spridning, hävdar han. Och så kommer slutklämmen, som hämtad ur den svenska politikens floskelmanual: ”Öppna gränser är nästan alltid en bra idé.”

Jag tror nu inte att Tegnells tal kommer att få något större inflytande på danskarnas beslut rörande gränsen mot Sverige. Varför skulle de lyssna på den som lyckats sämst? Den främsta effekten av TV2:s Tegnellintervju lär nog snarare bli ännu fler häpna huvudskakningar och tappade hakor. Sverige skämmer ut sig inför öppen ridå och det blir allt mer pinsamt att vara svensk under det ledarskap som drar med sig hela landet in i total förvirring.
Det fanns en tid då det gick att presentera sig som svensk med stolthet; nu ses man som representant för en samhällsomvandling som ingen vettig människa kan stå för. Ständiga missgrepp, ständiga felbedömningar, ständig naivitet och ständig oförmåga till konsekvenstänk börjar färga av sig. Bästa grannar, jag vill inte att ni tror att det svenska ledarskapet på allvar företräder oss.

Så grattis Norge, Danmark, Finland och Island till ett väl utfört arbete! Ni har lyckats få smittan under kontroll och genom att fortsätta testa misstänkta fall har ni goda möjligheter att nu slippa tampas med denna sjukdom. I Sverige kommer vi istället att få leva med konsekvenserna av vår strategi (eller brist därpå) en lång tid framöver. Ni gör helt rätt som vill skydda er från svenska importfall. Och tro inte att de åsikter och uppfattningar som framförs av det styrande skiktet i Sverige representerar hela det svenska folket. Vi är många som förstår ert agerande. Det känns till och med trösterikt att det finns förstånd och sunt förnuft kvar hos er, när botten helt verkar ha gått ur det svenska samhället. Tack för att ni väljer att inte efterlikna oss. Förbli vad ni är."

Den som skriver detta är:

Malin Kim och är född 1975. Bosatt på den västgötska landsbygden och arbetar som läkare.
(Och har bloggen - Kulturminnet - du finner i högerspalten)

OK - hur kan det ha blivit så här? Borde nu varje svensk fråga sig.
Nu verkar det - enligt min uppfattning - inte vara så många svenskar som är intresserade av att få ett svar på en sådan fråga.

För den som eventuellt är en smula intresserad av ett slags "svar" - läs här vad Patrik Engellau skriver i sin krönika denna Pingstdag…
Du - läs också kommentarerna…



Ord om våra ledare…                   (28 maj 2020)

Jag kommer lätt - och ofta - i en sådan sinnesstämning att jag börjar fundera. Mestadels då av jag just har läst vad någon skrivit.
Som denna morgon där Patrik Engellau som avslutar sin dagskrönika så här:

"Tacka sjutton för att Sverige inte kan släcka några skogsbränder utan till sin nesa får tåla att det kommer hit polska brandmän för att göra jobbet. De svenska ledarna verkar inte ens ana att det är deras egen oföretagsamhet som är orsaken till debaclen. Testkoordinator Harriet Wallgren skyller på ”den splittrade svenska ansvarsmodellen”:

När vi befinner oss i en kris, i en pandemi, så har det decentraliserade systemet medfört att det varit svårare att få till systemet snabbare. Det är en orsak till att det gått långsamt.

Snicksnack. Problemet har inget med statens organisation att göra utan beror på att vi inte har några ledare med erfarenhet och kompetens att leda. Om man placerade vilken ICA-handlare som helst på (socialminister) Hallengrens plats så hade han klarat det galant eftersom logistik och organisation är företagares jobb.

Jag blir bara uppgiven när jag betänker vilka odugliga pladderpersoner som utsetts att styra mitt land. Observera att detta inte handlar om att ledarna har olämpliga politiska idéer, vilket de har, utan om att de inte ens är förmögna att ta itu med problem som de själva erkänner."

Jaha, säger jag till mig själv med följdfrågan "Vem har då ansvaret för att vi har sådana undermåliga pladderpersoner till ledare?"

Vad anser du?

Jag själv hamnade i (ungefär då) "Tänk om Sverige styrdes som ett företag - då skulle aktieägarna kunna kräva att där blev ett extra årsmöte där företagets odugliga ledare genast kunde byttas ut."

Läser på annan plats hos DGS:

Den franske statsmannen Talleyrand lär ha sagt att ”talet är människan givet för att hon därmed ska kunna dölja vad hon tänker”, och så kanske det är. Men mer påtagligt och bekymmersamt i Sverige idag är hur vår överhet och dess supportrar använder språket för att dölja eller åtminstone förvanska verkligheten.

Man gör det genom att ersätta mer exakta och objektiva ord med inexakta och värdeladdade. Politiskt korrekta politiker beskriver till exempel mer sällan de reaktioner de väcker som kritik utan som ”hat och hot”. Oprecisa på gränsen till meningslösa värdeord som ”mörka krafter” trumfar en redovisning av de kritiska åsikterna.

Pladderpersoner…




Välkommen åter…